Foto: Unsplash.com
Sedan Donald Trump under hösten 2024 valdes in till en andra period i Vita huset har det politiska läget i världen förändrats betydligt. I takt med att politiken blir mer och mer instabil förändras också bilden av USA, och idag är många svenskar mer amerikakritiska än kanske någonsin förr. Hur påverkar detta vår relation till amerikanska nyheter och media — och är den fortfarande trovärdig?
Liksom USA är dominant i de flesta områden på den globala marknaden är landet även dominant i global media. Dess största medieinstitutioner såsom CNN, NBC, New York Times och Fox News är kända för de flesta, och många har dessutom koll på deras olika politiska orienteringar. Främst Fox News är exempelvis ökänt även utanför USA som ett tydligt högervinklat företag med täta kopplingar till Trump själv. Inte sällan sprids klipp från tv-kanalen i samband med särskilt häpnadsväckande reportage, och inte sällan kan vi skratta gott från vårt säkra välfärdssamhälle här i Sverige.
Samtidigt har det utvecklade världsläget lett till att även känt liberala amerikanska medieföretag ökat påverkas av regeringens högerpolitik— vare sig det är en medveten glidning på den politiska skalan eller ofrivilligt, under ökad press från Trump-regeringen som visat sig orädd för att göra anspråk på inskränkt yttrandefrihet.
“New York Times stämdes för 140 miljarder kronor för förtal, och kallades av presidenten för en ‘degenererad tidning’ av demokrater.”
I september 2025 stämde Trump New York Times efter att tidningen publicerat en teckning med en födelsedagshälsning till Jeffrey Epstein som påstods ha kommit från Donald Trump. New York Times stämdes för 140 miljarder kronor för förtal, och kallades av presidenten för en “degenererad tidning” av demokrater. Även BBC stämdes på 10 miljarder kronor efter att företaget klippt om ett av hans tal på ett sätt som enligt honom var mindre önskvärt. Särskilt fallet med New York Times väckte stor skandal och ansågs av vissa vara ett tydligt exempel på politiskt motiverad revansch.
I dagens USA bedrivs medieinstitutioner mer eller mindre under hot av presidenten, och i brist på statligt finansierad media tävlar publikationer och kanaler på både en ekonomisk och politisk marknad. Samtidigt har granskningar av mediekanaler även på den liberala sidan fallit under ökad granskning. I en opinionsartikel på Aftonbladet skriver Tomas Hemstad om hur även New York Times har avslöjats citera desinformation i artiklar om trans-och könsöverskridande personer, och att tidningen kring 2022 började publicera en ökad mängd media som ifrågasatte dessa identiteter. Detta slutade 2023 med att hundratals anställda på tidningen skrev under ett brev där de anklagade tidningen för vinkling av reportage kring queer-och transfrågor.
“De nyhetspoddar som tidigt varit betydligt mer informerande och underhållande än torra svenska Ekot med Robin Olin låter idag snarare som en förtvivlad debatt på ett seminarium om democratic backsliding.”
Hemstad refererar även till hur både The Atlantic och The Washington Post bedrivit rapportering av Israel-Palestina-konflikten på ett vinklat sätt. Även CBS, som tidigare haft en övergripande liberal publik, har på senare tid anklagats för att glida längre högerut. En tidigare anställd på nätverket menar till och med att man alltmer verkar i tjänst för Donald Trump, rapporterade The Guardian i februari 2026. CBS styrs idag av Bari Weiss, en konservativ journalist och politisk kommentator som hamnade i rampljuset när hon anklagade New York Times för bland annat arbetsmiljöproblem.
Slutligen, om man kan förmå sig att bortse från dessa interna stormar på de amerikanska mediebolagen, så förefaller det idag ändå vara svårt att konsumera dess media utan en underliggande, bitter avsmak. Tidningar som The New Yorker, som lyckats hålla sig mer eller mindre utanför skandal, ter sig för varje dag gräva sig djupare ner i vraket som är dagens USA, och för varje månad blir de omslag som tidigare prytts av vackra New York-inspirerade illustrationer mörkare — varje gång med en eller annan karikatyr av någon ur uppsjön av republikanska techmoguler. De nyhetspoddar som tidigt varit betydligt mer informerande och underhållande än torra svenska Ekot med Robin Olin låter idag snarare som en förtvivlad debatt på ett seminarium om democratic backsliding. Detta trots att de för bara ett år sedan tycktes ha handen på pulsen av världspolitiken.
I dagens USA har mediebolagen sjunkit längre och längre ner i det politiska träsket, och vare sig de vill det eller inte återspeglas detta nu i den rapportering de för. Troligen blir detta dessutom flerdubbelt tydligt för en själv som svensk och europé. I ljuset av politisk turbulens blir behovet av neutral och oberoende media tydligare, och i slutändan verkar det ändå enklare att återgå till tråkiga men trovärdiga SVT. Och tråkigt är det egentligen, för därmed ser vi i realtid hur vi polariseras, isoleras, och flyr längre in i vår mer eller mindre eurocentriska kokong.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Erika Ellingsworth, Skribent
