Foto: Smilla Lindblom

Den 25 mars bjöd Studentafton in till en kväll med vin, jazz och politik på agendan. Gästerna var de politiska kommentatorerna My Rohwedder från Aftonbladet, Henrik Torehammar från Svenska Dagbladet och Fredrik Furtenbach från Sveriges Radio. 

Som politiknörd är kvällens ansikten familjära, eller ja – I alla fall Mys och Henriks, som ofta syns i både flöden och är återkommande gäster i SVT:s Politikbyrån. Fredrik är snarare känd för sin röst, även om han ikväll backar något och låter sina panelkamrater ta rodret. 

Kvällen inleds med att moderator Tove Larsson, vice förman för Studentafton, frågar panelen hur svensk politik egentligen mår idag – och är det inte hårdare klimat nu än vad det tidigare varit? Nej, sjunger nästan panelen i kör. Utöver att partier ständigt anklagar varandra för att vara antisemiter, liknar valrörelsen de tidigare.  Däremot har partiernas taktik för att nå väljare förändrats något. 

Även om My Rohwedder menar att tiktokfieringen av politiken inte nått Sverige helt än, instämmer de alla tre i att partierna aktivt försöker nå väljare på plattformar som Tiktok. Fredrik Furtenbach menar att partiledardebatter idag sticker ut eftersom de delvis planeras efter att kunna generera klipp till partiernas sociala medier. De vet precis vad de ska säga när angreppen kommer, och så sitter någon filur bakom kulisserna och klipper ihop segmentet snabbt som satan. My menar dock att målet med att locka väljare inte riktigt uppfylls — partierna är helt enkelt för dåliga på sociala medier. En generation senare än en annan, så att säga. Dessutom menar hon att snabba klipp inte rimmar särskilt bra med trovärdighet. 

Panelen blir snabbt varm i kläderna, och Henrik Torehammars interagerande med publiken via spontana röstningar och dramatiska handgester gör att kvällen känns dynamisk och inbjudande. Det märks snabbt att detta är tre personer som upplever ungefär samma saker varje dag, även om de är från olika sidor av det politiska spektrumet. De skrattar ofta med varandra, och låter oss i publiken få ta del av allt det kaos politiken innebär. 

Tove Larsson styr samtalet vidare och frågar panelen vilka frågor det svenska folket tycker är viktigast i valet. Svaret är sjukvård, skola och lag & ordning. Just sjukvården är dock svår att skapa riktig konflikt om, eftersom det ofta ligger på regionalt ansvar. Vidare menar My att när det väl kommer till kritan är det “manligt kodade” frågor som slår störst, exempelvis säkerhetsfrågor och ekonomi. 

Med känslorna på utsidan säger Henrik att just ekonomi är en fråga som politiker sällan är ärliga om; de vill prata om att sänka skatten men inte vilka delar av välfärden som skärs ner på, och vice versa. Det är framförallt när Henrik pratar som lättsamheten får ta mycket plats. Tillsammans med de andra – och med publiken – målar han upp en bild av politiker som ängsliga, nervösa, kaosartade och sluga. Alla tre skrattar åt liberalernas utveckling, landsmöte och karaktärer, samtidigt som de med skräckblandad förtjusning kan berätta om att Nooshi Dadgostar tidigare varit en riktig festprinsessa. 

Under samtal om regeringsunderlag, något Fredrik uttrycker som ett allmänt tjatigt område idag, får vi som publik (och väljare) det tydligt för oss att frågan om regeringsunderlag är viktigt för politikerna eftersom det skapar tydlig konflikt. Samtidigt menar han att den sidan som vinner, oavsett vilken, kommer att lyckas lösa ett underlag för att inte riskera förlora makten. 

Glasen skiner tomma och kvällen börjar gå mot sitt slut. Sociala medier, lobbyism, ekonomi, regeringsunderlag och skvaller har avhandlats av vår panel. Även om My, Henrik och Fredrik berättat om hur kaosartad svensk politik kan vara, så är det en lättsamhet och glädje som sprider sig i kroppen. Därför att en sak har de gjort tydligt: Detta är inget nytt. Och i turbulenta tider är det kanske de vackraste av ord. Har tidigare generationer klarat sig igenom, så borde väl vi med.

Från vänster: Fredrik Furtenbach, My Rohwedder, Tove Larsson, Henrik Torehammar, förman Simon Bernstone

Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Smilla Lindblom, Skribent & redaktör

Kategorier: Kultur