Foto: Unsplash.com
Att hitta en lesbisk roman borde inte kräva en kvarts letande och ett Goodreads-konto, men ofta gör det det.
Waterstones i Manchester är en bokhandel där man gärna stannar länge. Tre våningar, rum som öppnar sig mot nya rum, breda trappor som leder upp mot fler hyllor. En hel vägg med brittisk historia som sträcker sig från viktorianerna till georgierna och prinsessan Diana. Det finns allt från sociologi till stadsplanering och romantasy. Fiktionen har ett stort rum där bokryggarnas färger täcker väggarna från golv till tak.
När jag var där i vintras vandrade jag runt och letade efter någon diktsamling eller roman. Allra helst ville jag ha något lesbiskt, eller åtminstone queert. Någon slags kärlekshistoria utan insmugna detaljer om någon mans skäggstubb och rakvattensdoft. Så jag började leta efter queerhyllan, för att slippa rota genom skönlitteraturen och läsa baksidor på måfå. Slippa döma omslag efter gay vibes.
Queerhyllan finns oftast någonstans i bokhandlar — stor eller liten, undangömd eller skyltad. Den här gången gick jag upp och ner för trapporna i en kvart utan att hitta den. Den fanns inte, insåg jag till slut. Upptäckten förbryllade mig och gav mig en konstig känsla av både besvikelse och dumhet. Är folk i Manchester homofoba? var min första genuina tanke. Men så kan det ju knappast vara. Halva Manchester Citys och Uniteds damlag består ju av lesbiska.
Sökandet var dock inte över efter att jag lämnat Waterstones med tre böcker om den industriella revolutionen. Bara en liten kompromiss från mitt ursprungliga önskemål. Men på resten av bokhandlarna var problemet detsamma. Ingen queerhylla så långt ögat når. Picture this: en tjej som med thousand yard stare spejar ut över bokhandeln. Jag fick påminnas om att en queerhylla inte är en självklarhet.
”I linje med mycket annat i samhället får man som queer gärna ha en plan, veta i förväg hur man navigerar till det som passar en.”
Det bästa som gick att hitta fanns i en affär som heter House of Books & Friends. De hade ett tiotal böcker utsorterade med ett par regnbågar runt. Men den här tjejen har redan plöjt igenom den grundläggande queerlitteraturen med Call Me by Your Name och My Policeman. Framför allt har hon fått nog av att läsa om gaymän bara för att de också är homosexuella.
För de flesta är det självklart att kliva in i en bokhandel och hitta en kärlekshistoria utan att behöva planera letandet i förväg. Jag ville göra det alla andra gör – traska runt, låta ett omslag fånga blicken, läsa baksidan och tänka: den här. Köpa en bok på impuls för att den verkade intressant.
Det finns ingen queerhylla på Akademibokhandeln i Lund heller. I linje med mycket annat i samhället får man som queer gärna ha en plan, veta i förväg hur man navigerar till det som passar en. En bokhandel utan queerhylla påminner lite om en småstad där alla queers känner varandra i brist på bredare utbud. Man kan inte bara stöta på någon snygg på en bar.
”Kolla, här är en tjej med karbinhake som testar att vara bi och därför läser Heated Rivalry! skriker alla när jag kommer.”
Samtidigt kan queerhyllorna, när de väl finns, kännas mest som ett altare för att fira regnbågen. Det är Heartstopper och young adult-titlar sida vid sida med romaner där handlingen är att en man har aids och en annan dör ensam i garderoben. Det som finns på queerhyllan är sällan ett seriöst utbud för en bred målgrupp.
Sen skäms man ju lite när man väl hittar hyllan och den består av lika många regnbågsvimplar som böcker. Det signalerar att det är något slags firande, något temporärt. En liten mini-prideparad. Häften av tiden känns queerhyllan mer som ett äventyrligt alternativ för den som vill branch out från Fourth Wing än en praktisk plats för läsare som råkar vara queer. Kolla, här är en tjej med karbinhake som testar att vara bi och därför läser Heated Rivalry! skriker alla när jag kommer.
Som lesbisk är det ett privilegium att gnälla på just detta. Att bokhandeln inte har en queerhylla. Aldrig har jag på allvar upplevt homofobi eller behövt skämmas för min identitet. Men att som lesbisk läsa om straight sex kan kanske också tyckas vara ett förtryck i sig.
Det jag vill är att gå in i en bokhandel och spontant hitta en bra queer bok jag inte läst om sedan tidigare. Människor vill läsa om kärlek, och det borde vara lika lättillgängligt för alla.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
