Foto: Valdemar Sfeir
Ukrainas utrikesminister berättade om diplomatiskt arbete i krigstid, Sveriges oersättliga militära bistånd och en svensk prinsessa som blev storfurstinna av Kyiv.
Med två dagar till Lundakarnevalen gästade den ukrainske utrikesministern Andrii Sybiha Studentafton i samband med NATO-toppmötet i Helsingborg. Moderatorn Karin Aggestam tackade studenterna i publiken för att de tagit sig tid att lyssna, trots att karnevalförberedelser och tentaplugg upptar mångas vakna tid.
Redan innan samtalet börjat låg det ett ovanligt allvar över LUX. Utanför byggnaden stod flera polisbilar parkerade i regnet och väl inne blev alla visiterade med metalldetektorer av Securitas. Men stämningen i aulan var god, det sorlades på samma gamla vis – ända tills utrikesministern klev fram vid sidan av scenen. Sorlet i publiken tystnade, Studentaftons ledmotiv spelades och en varm applåd välkomnade Andrii Sybiha.
Med allvaret som präglar kriget i Ukraina hade Sybiha ändå förmågan att växla mellan kännbart allvar och varm humor. Han återkom flera gånger till det faktum att Ukraina försvarar inte bara sig själva, utan hela Europa – under inledningsanförandet sa han att ”The history of Europe is being written in blood by the soldiers of Ukraine”. Inte långt efter det kunde han dra paralleller mellan Ukraina och Karlsson på taket – utan att tappa tråden.
Hur ser läget då ut för Ukraina? Enligt utrikesministern klarar Ukraina av att inte bara försvara sitt eget land, utan också expandera på den diplomatiska fronten. I Afrika har man öppnat nio nya ambassader och fyra i Latinamerika, samtidigt som samarbetet med EU och Norden i synnerhet fördjupas. De har även funnit oväntade vänner i Gulfstaterna – något han förklarade med att Ukraina hellre får in en fot före Ryssland.
Diskussionen gick också in på hur Ukraina önskar fred – men inte på vilka villkor som helst. Sybiha listade flera förutsättningar som krävs för vapenvila, däribland att man inte söker en ”deal” som det talats om mycket, utan en ”long lasting peace”. Annars urholkas hela fredsbegreppet och man riskerar att upprepa historiska misstag.
Ett annat historiskt misstag han tog upp var det som Ukraina gjorde som pånyttfödd stat under 90-talet. Kärnvapenarsenalen man hade placerad över landet under Sovjeteran ville Ryssland ha tillbaka. Och det fick man, i utbyte fick Ukraina säkerhetsgarantier. 30 år senare bröts garantierna och Sybiha tycker fortfarande att det hade varit bättre om man behöll kärnvapnen i avskräckningssyfte.
Något han däremot är gladare över är svenskt stöd. Ett återkommande ämne var hur Sverige bidrar till det ukrainska försvaret. Sverige ska skicka ett hundratal JAS Gripen, vilket tillkännagavs tidigare i år. Under frågestunden fick han en fråga som löd huruvida det varit svårt att köpa JAS i jämförelse med andra EU-länders stridsflyg, och varför valet hamnade på just Sverige. Han svarade ungefär följande: ”Vi är i krig, så vi har rätten att köpa vad vi vill och Gripen är det bästa planet”. Tro det eller ej, men publiken började applådera åt detta. Det var den enda spontana applåden under kvällen.
Sybiha tryckte, som tidigare nämnts, gång på gång hur Sverige och Ukraina har mycket gemensamt. Vid ett tillfälle gick han så långt som tusen år tillbaka, då Olof Skötkonung var kung. Hans dotter Ingegerd Olofsdotter gifte sig nämligen med Kyivs storfurste, vilket gjorde henne till en av de första, men inte sista, länkarna mellan Ukraina och övriga Europa.
Ungefär samtidigt som Ingegerd levde så dyker de tidigaste arkeologiska bevisen upp för den ukrainska statssymbolen. En av teorierna om symbolen är att den bildar ordet volia.
Vad är då detta? Jo, det är ordet som utrikesminister Sybiha menar är vad som driver Ukraina. Volia (Воля) saknar motsvarighet på något annat språk, men han översatte det som en blandning av “frihet” och “vilja”. Han menade att ukrainarnas fortsatta motivation i ett meningslöst krig handlar om en vilja till frihet från ryskt förtryck. Huruvida den friheten blir deras igen återstår att se, enligt utrikesminister Sybiha.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
