I den individualistiska tidsålder som vissa påstår att vi lever i hör man ibland slagordet ”krossa jantelagen!”, som om den låg som ett hinder i vägen för lycka och framgång och det goda livet. Men skulle det inte kunna vara så att jantelagen till viss del i själva verket bara manar till försiktig återhållsamhet?
Jag har försökt föreställa mig hur det är att ligga i mitt eget blod, döendes. Jag har försökt att frambringa den känslan och kylan sedan jag hörde talas om dådet i Trollhättan. Jag har däremot inte undrat över någonting angående mannen som beväpnad gick genom korridorerna. Han är ett pussel med få bitar och ett simpelt motiv.
I Sverige har det funnits en känslan om att vi ska behandla andra människor som medmänniskor. Det är en stark känslan som är nyttig för var och en. Den ger möjlighet till andra nå sina drömmar, utveckla sig och leva med glädje.
Within the studies of social science one major tendency of thought differs against the traditions of the ”truer” natural sciences: the tendency of norm critique.
Ingen har nog missat att vi i veckan fick en förlängd helg på grund av ett hot mot Lunds Universitet. Hotet publicerades på den väl använda appen jodel. Jodel är anonym och oftast använder folk den anonymiteten till att erkänna sin kärlek till en klasskamrat eller klaga på något i vardagslivet. Men vad har jodel blivit när personer kan hota anonymt och ha makten att stänga ett helt universitet och dess verksamhet en dag?
Fort Europa har länge stått intakt; muren som innan delade Tyskland försöker nu förhindra flyktingar från att komma in Ungern. En mur är en väldigt bra metafor för just förnekandet. När man bygger en hög mur kan man inte längre se problemet. Ser man inte problemet, finns inte problemet.
1951 skrev Theodor Adorno den kända raden ”Ingen poesi efter Auschwitz”, men kanske är det tvärtom, när det hemska syns, så bör texten inse sin samtid.
Hösten 2014, fredagen den 28 november, blev Finland det sista landet i Norden att rösta ja för samkönade äktenskap. Det könsneutrala äktenskapet bör ses som en vinst för flera enskilda förtryckta, dock bereder det plats för en granskning av det faktiska resultatet. Hur har det heteronormativa klimatet egentligen anpassat sig efter dessa lagförda förändringar?
Craving the sense of control is human. That you’ve got things covered, or rather – in the perhaps purest form of homo economicus – covered as well as possible.
Åtskilligt må vi diskutera vem vi är. Idogt debattera om huruvida vår existens har ett syfte. Blotta jaget, tanken, livet kan tvistas om. Utbasunera tvivlandets lov. Granskning, kritiskhet och distans är det moderna samhällets professionella dygder. Men en av få frågor av relevans är om vi lever. Ty lever vi?
Det finns i dag ett utbrett, om än passivt, stöd i Sverige för att acceptera alla åsikters rätt att uttryckas, oavsett dess innehåll eller sammanhang. Den mest olämpliga åsikten förtjänar starkast försvar. Den mest tveksamma källan påstås komma med den ärligaste nyheten. Den andra sidan av diskussionen däremot, den om när vi sätter ner foten och ifrågasätter normaliseringen, verkar snarare dämpas och tystas ned.
Den här sommaren delade jag och en kompis på en övervåning i kvarteret Nöden i Lund. Från att ha varit ett fattigt, trångbott och skadedjursplågat arbetarkvarter vid förra sekelskiftet utgör det genom en gentrifieringsprocess numera ett attraktivt och pittoreskt inslag...
