Informationssamhället och fördjupningen av demokratin

Hur kan samhället verka för att fördjupa demokratin? Fredrik Karlsson reder ut begreppen och redogör för hoten.

Ett lands demokratseringsprocess brukar i akademiska sammanhang beskrivas utifrån fyra olika faser: liberalisering, transition, kondolisering och fördjupning. Utifrån denna klassificering av demokratiseringsprocesser går det att placera in Sverige och resten av västvärden i den sista fasen, fördjupning. Det är viktigt för demokratin i sig att människor ser demokrati som en process snarare än ett fast tillstånd. Därför är det av stor betydelse för det demokratiska samhället att hela tiden verka för att främja de processer som bidrar till denna fördjupning av demokratin.

Ett av de viktigaste demokratiska målen att sträva efter är transparens. Medborgarna i en representativ demokrati som Sverige måste få rätt till att själv söka och värdera information. Information om samhälle och politik och informationsutbyte individer emellan är är grundläggande förutsättningar för transparensen i en modern representativ demokrati. Denna typ av medborgerlig revision av dess representanter är oerhört viktig för demokratiseringens alla faser, inte minst demokratiprocessens fördjupning. Att hämma framväxten av ett fritt informationssamhälle för alla medborgare är att sätta käppar i hjulet för fördjupningen av demokratin.

Under det senaste året har en rad regleringar av det fria informationssamhället trätt ikraft. ”Ipred-lagar” har införts runtom i Europa, inklusive Sverige. I exempelvis Frankrike infördes en lag som möjliggör att en person kan stängas av från internet om vederbörande fildelat. I Sverige infördes i år en lag som ger upphovsrättsinnehavare rätten att kräva ut information om kunder från deras internetleverantörer. Dessa, och liknande lagar som klubbats igenom är ett hot mot det fria informationssamhället och fördjupningen av demokratin i Sverige, Europa, och resten av västvärlden.

I klassikern ”Övervakning och straff” beskriver Michel Foucault hur staten använt olika metoder för att utöva makt över samhällets individer. Intressant är att makten har blivit mer diffus och abstrakt. Statens fysiska maktutövning har utvecklats till att idag inkräkta på makten över tanken. Regleringen av internet är ett exempel på hur staten kan inkräkta på människors rättigheter till att fritt söka information och bilda egna uppfattningar och åsikter. Detta är ett väldigt underskattat hot mot fördjupningen av demokratin runtom i Europa. Informationssamhället och fördjupningen av demokratin bygger i högsta grad på medborgarnas tillgång till internet. I diktaturer som exempelvis Kina är censuren omfattande. Skillnaden är att censuren utförs av en diktatorisk regim och innefattar alla medborgare, de flesta är också medvetna om detta. Det är alltså inte fråga om vad Steven Lukes kallar tredje gradens maktutövning, utan snarare andra gradens. Att ta ifrån en persons rätt att använda internet i dagens västerländska samhälle, som så mycket bygger på allas tillgång till detta redskap, är att för första gången i mänsklighetens historia ”demokratiskt” legitimera makten över tanken.

av Fredrik Carlsson