Foto: Wikicommons

Det är en lördagmorgon i mars. Den åttonde mars för att vara mer precis. Internationella kvinnodagen. Jag gör frukost och lyssnar på ekot och exakt två reportage handlar om kvinnorelaterade frågor innan programmet fortsätter handla om Trumps nya utspel och gängkriminalitet. Båda handlar om den ekonomiska ojämlikheten mellan män och kvinnor. Vad jag hör är i princip “det är internationella kvinnodagen och kvinnor tjänar fortfarande mindre än män”. Som att dra av ett plåster. “Så, då var det överstökat, vi hörs nästa år”. Så känns det. Och det gör mig så upprörd, eller kanske bara trött. För ja, den ekonomiska aspekten av jämställdhetspolitiken är jätteviktig, men för att kunna tjäna lika mycket som männen måste vi först överleva. Leva. Är det så mycket begärt? Tydligen. Våld i nära relationer och sexuellt våld är ämnen i ständiga rubriker, men lika snabbt är de bortglömda. Och även om det nämns i politikernas sociala mediekanaler en gång om året, nästan ritualsmässigt, så står vi still. Våldet fortsätter. Och vad gör politikerna, egentligen? 

Till skillnad från gängvåldet och utländska hot, som ständigt diskuteras i de politiska rummen, är våldet mot kvinnor något som får pågå i stor utsträckning utan att politiska åtgärder tas. I skrivande stund har 25 propositioner lagts fram i år (Regeringen). Ingen av dem berör jämställdhetspolitiken. Faktum är att den senaste gången en proposition lades fram inom området var den 19 april 2022, alltså innan regeringsskiftet i september samma år. 3 år har gått. Sedan dess har 34 kvinnor mördats av män de har eller har haft en relation till (BRÅ, Rapp & Hjertén 2025). Under 2024 anmäldes 9 633 våldtäkter i Sverige. 92% av dessa var mot kvinnor och barn (Storasyster). 

Den här texten var inte menad att bli en statistisk analys. Den var till för att ifrågasätta samhällets agerande. Våra politikers agerande. “Det dödliga våldet” har blivit en referens till gängkriminaliteten, ett ämne som behandlas dagligen i de politiska rummet. När det pratas om “säkerhetshotet” signalerar det ett hot från yttre makter. Ordet “kriminalitet” associeras med gängkriminalitet. För inte är det väl ett säkerhetshot för en kvinna att leva med en man? Och inte är man väl kriminell om man tar sig friheter över någon annans kropp? Det är i alla fall så det känns när jag lyssnar på mediauttalanden eller läser regeringspartiernas partiprogram. 

Jag tänker på barndomskompisen som tvingades träffa sin pappa varannan helg, trots att var dömd för att ha utsatt mamman för sexuellt, fysiskt och psykiskt våld under flera år. Det var ingen frivillighet alls. Pappan hade fortfarande umgängesrätt, trots att barnet inte ville. Jag tänker på kompisen som drogades och våldtogs inne på en nattklubbstoa samma månad som hon flydde arton. Förövaren dömdes men är sedan ett halvår fri igen. Tillbaka i samma kretsar medan hon håller sig undan, räddar sig själv för den faran som för henne är känd. Samtidigt ryktas det om att nya unga kvinnor utsätts för samma man. Jag tänker på Tova, på Saga, på Wilma. Kvinnor som alla var yngre än jag när de dog. Mördades. Jag vet om dem för att det uppmärksammades i media. Upprörde. Mobiliserade samhället. Ändå hände ingenting alls. 

I moderaternas valmanifest från 2022 står det att de ska “skärpa straffen för vålds- och sexualbrott” (Moderaterna 2022, s. 10) . I liberalernas partiprogram från samma år står det att preskriptionstid för våldtäkt mot barn ska tas bort och att återfallsbrottslighet ska ge strängare straff (Liberalerna 2022, s. 37). Kristdemokraterna föreslår 25 års fängelse för grov våldtäkt, livstids fängelse för grov våldtäkt mot barn och kemisk kastrering som villkor för villkorlig frigivning (Kristdemokraterna 2022, s. 7). Kanske kunde Uffe & company lägga lite mindre tid på instagramfilmer om hur tråkigt det är att Sverige fortfarande inte är jämställt. “Vi är ändå inte framme” sa Ulf i nämnda instagramfilm från lördagen den 8 mars. Nej Ulf. Det är vi inte. Och det ligger på dig att ta oss i rätt riktning. Snälla gör det innan nästa tjej tvingas möta sin våldtäktsman som nu går fri igen, innan nästa flicka utsätts för ett sexuellt övergrepp i skolan, eller nästa kvinna mördas av sin expojkvän. Jag ber dig. För det känns som det är det enda jag kan göra.  

Källor: 

Brottsförebyggande Rådet, BRÅ. “Våld i nära relation” Tillgänglig:  https://bra.se/amnen/vald-i-nara-relation (2025-03-12).

Hjertén, Linda & Johanna Rapp (2025). “14 kvinnor tros ha dödats under 2024”. Aftonbladet. 2025-03-08. Tillgänglig: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/KM2Mb7/14-kvinnor-tros-ha-dodats-under-2024-av-en-man-de-en-gang-alskat (2025-03-12).

Kristdemokraternas Valmanifest 2022. Tillgänglig: https://snd.se/sv/vivill/party/kd/v/2022 (2025-03-13). 

Liberalernas Partiprogram 2022. Tillgänglig:  https://www.liberalerna.se/wp-content/uploads/liberalernas-partiprogram-2022-1.pdf (2025-03-13)

Moderaternas Valmanifest 2022. Tillgänglig: https://moderaterna.se/app/uploads/2022/08/moderaternas_valmanifest_2022_webversion.pdf (2025-03-13). 

Regeringen. “Prepositioner”. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/ (2025-03-11).
Storasyster “BRÅ:s preliminära brottsstatistik 2024”. Tillgänglig: https://storasyster.org/aktuellt/bras-brottsstatistik-2024/ (2025-03-13).


Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna

Elsa Holmén, Skribent