”Jag fick en biljett till Macron”: En rapport inifrån 

Jag hade turen att få biljett till Macron. Ha ha! Så kände jag innan. Men den som skrattar bäst är den som skrattar sist, och denna gång tror jag inte att det var jag. Över fyra timmar av mitt liv för 45 minuters EU-predikan och tre studentfrågor som jag knappt kommer ihåg. Detta är en liten rapport över kvällen som jag kommer minnas mer för låten Les Champs-Elysées, än att jag såg självaste Emmanuel Macron.

Myrorna och elefanternas femtioårsjubileum – en bitterljuv födelsedagsfest

Visst är det något med de polykroma animationerna och jättebokstäverna utstyrda i glittertyg, pälsimitation och lysande lampor. Eller jingeln, som med sin trallande gång kanske är den mest kända barnprogram signaturen som finns inom svensk TV. En melodi som viskar om 70-talets Sverige i efterdyningarna av folkhemmet och början på det revolutionerande årtiondet av folkrörelser.

Glatt vintersolstånd

Vi är nu på sluttampen av årets mörkaste period. Bokstavligen. Dagarna blir kortare och bristen på soltimmar blir allt mer påtaglig. Höst och vinter kommer med en viss mysighetsfaktor, absolut, men samtidigt är det många som ser november som en transportsträcka till ljusare tider. Jag vill därför slå ett slag för årets kanske viktigaste händelse, nämligen vintersolståndet. 

Mitt första år som vuxen

Ända sedan jag var ett barn, har min mamma berättat historien om hur hon var 20 år, köpte en flygbiljett till Hawaii och flyttade hemifrån för första gången. Mormor och morfar kvar i den västgötska byn blev informerade om resans långvarighet via telefon, då dottern redan befann sig på andra sidan Atlanten. Mammas historier om att vara ung och dum och bara göra vad man känner för, har etsat sig fast djupt inom mig. Ända sen jag varit ett barn har idéen om att vara 20 år och flytta kors över ett hav varit en idyll, just den upplevelsen har känts som kulmen av vuxenlivet.

Traditioner på gott och ont

Det finns många traditioner här i Lund. Vissa som är nästan lika gamla som universitetet självt och vissa som tillkommit på senare dagar. Men vilka av dessa traditioner är egentligen värda att hissa och vilka vill vi totalt dissa? Nu när Lupef fyller 30 år tänker jag att vi ska grotta ner oss i vilka traditioner lundastudenter tycker bäst om. Utan traditioner skulle det knappast vara Lund och utan traditioner skulle vi knappast lockas till att plugga här. För det är inte direkt spettekakan som lockar oss alla hit ner hit till Skåne. Nej, för det är väl sittningarna, overallerna och sångböckerna vi lockas av?

Fira livet

Vi lever ett liv fullt av små ögonblick av glädje och skönhet. Livet är en ständig resa och varje dag innebär möjlighet till förändring och tillväxt. Att fira livet ger oss möjlighet att uppskatta de små detaljerna som ofta förbises. Det är att omfamna denna eviga förändringsprocess med öppna armar och ett öppet hjärta. Inte minst ska vi uppskatta gemenskapen och kärleken, att samlas med människorna som du tycker om. Ett förgyllt liv med minnen från de allra finaste stunderna, det är precis vad vi människor strävar efter.