Foto: Unsplash
Clean girl, office siren, mob wife, coastal cowgirl, brat summer. Jag skrollar TikTok och inser att en ny aesthetic återigen är i ropet. Trenderna ändras så snabbt att det känns svårt att hänga med. Samtidigt ökar unga kvinnors skulder lavinartat i Sverige. Har dyra och snabbt förändrande utseendenormer blivit en ekonomisk fälla för unga kvinnor?
Kvinnorna har hunnit ikapp männen
På 10 år har den totala skuldsumman för unga kvinnor ökat med 106% (motsvarande unga mäns 36%) enligt Kronofogden. Historiskt har män generellt varit mer skuldsatta än kvinnor och den ökade skuldsättningen hos unga kvinnor har gjort att de har “hunnit ikapp”. Däremot skiljer det sig vad man lånar till; kvinnors skulder tenderar att vara kopplade till konsumtion, speciellt på nätet, i mycket högre grad än männens som snarare handlar om större inköp och brottsrelaterade skulder. Det tuffa ekonomiska läget, ändrade konsumtionsmönster och att det har blivit lättare att handla på kredit läggs fram som anledningar till de unga kvinnornas ökade skulder.
En rapport från Jämställdhetsmyndigheten från tidigare i år pekar på att onlineshopping är ett av dessa förändrade konsumtionsmönster som ligger till grund för de ökade skulderna. Hög närvaro på digitala plattformar, algoritmer som skapar riktad reklam och marknadsföring med hjälp av influencers kombinerat med möjligheten att köpa på kredit leder till impulsköp online som inte nödvändigtvis är förankrade i ens reella ekonomiska situation.
En ny kvinnofälla?
Den klassiska kvinnofällan beskrivs som att kvinnor som är hemma med barn (eller är mer föräldralediga och vabbar mer än sina manliga partners i en modernare tappning) hamnar efter ekonomiskt. De får mindre löneutveckling i sin eventuella karriär, färre befordringar och sämre pension. Den sämre ekonomin leder till mindre frihet och självständighet. På ett liknande sätt kan kvinnor som startar vuxenlivet med skulder hamna efter ekonomiskt.
Det är dyrare att upprätthålla kvinnonormen än mansnormen. För att uppnå idealen som kvinna ska det konsumeras i mängder; hudvård i flera steg, verktyg för “the perfect blow dry”, göra naglarna, “springa och köpa” den nya influencer-rekommenderade mascaran, vaxa bikinilinjen, ha en prenumeration på stilrena rakhyvlar, blondera utväxten, köpa in vårens/sommarens/höstens/vinterns nya trendplagg, gå på pilates för att bygga leana muskler, BUSa, göra baby-botox i förebyggande syfte, köpa en pytteliten flaska ansikts-SPF för att undvika rynkor. Oändliga mängder produkter ska hålla ansikte, kropp, hår, kroppsbehåring och naglar i schack och ultra fast fashion-bolagen kommer ut med nya kollektioner varje vecka. Trendcykeln för både mode och skönhet blir kortare och kortare. Även fast män också pressas till konsumtion har de både färre aspekter att ta hänsyn till och en trendcykel som är långsammare än kvinnors. Det blir därför dyrare för kvinnor än för män att leva upp till utseendenormerna.
Det är alltså inte konstigt att vissa kvinnor blir skuldsatta över konsumtion av mode och skönhetsprodukter. Samtidigt blir det en ny slags kvinnofälla när unga kvinnor hamnar efter männen ekonomiskt för att kunna upprätthålla utseendenormer. Kvinnor hamnar inte bara efter på grund av obetalt arbete i hemmet utan även för att ses som normalsnygga.
- Att bli skuldsatt i ung ålder kan vara avgörande för inträdet i det vuxna livet. För den som är skuldsatt finns risken att man hamnar i ekonomiskt utanförskap som i värsta fall kan leda till socialt utanförskap. De skuldsatta riskerar att få löneutmätning eller bankmedel utmätta, och betalningsanmärkningar som kan leda till uteslutning från till exempel hyresmarknaden och vissa jobb, menar Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden, i en artikel i TT.
Samtidigt tjänar Klarna, som gjorde kreditköp trendiga i svensk e-handel med sitt “köp nu betala senare” konceptet, pengar på att deras kunder inte betalar i tid.
- Det är en av våra intäktskällor. Den bästa kunden är den som inte betalar direkt, men som får en påminnelse och sedan inkassokrav. För vi har rätt att ta ut avgifter, säger en av Klarnas medgrundare, Niklas Adalberth, i en presentation under startupkonferensen Arctic15.
“Allt däremellan är bara ångest”
Jag har pratat med Elsa, en 23-årig lundastudent, som använder Klarnas köp-nu-betala-senare-funktion för de flesta av sina onlineköp. När CSN kommer i slutet av månaden är det ofta en ganska stor summa som ska betalas in till Klarna. Hon känner hatkärlek till Klarna; på ett sätt tycker hon att det är ett smidigt och tryggt sätt att betala på samtidigt som hon känner sig inlurad i en fälla.
Elsa började använda Klarna som tonåring för stora klädbeställningar där hon visste att hon inte skulle behålla alla plagg. Då behövde hon inte ligga ute med lika mycket pengar på en gång. Sedan blev det en vana att använda Klarnas 30-dagars faktura till det mesta.
Elsa berättar att Klarna-användandet har skapat mycket ångest. Hon beskriver att hon ibland skrollar någon webshop och känner att hon inte har råd men vill väldigt gärna köpa något. Då brukar hon ta det på Klarna.
- Då beställer jag det och så får jag en dopaminkick i 10 sekunder när paketet kommer och sen är det bara ångest, säger Elsa.
Vetskapen att det ligger fakturor och väntar skaver alltid i bakhuvudet på Elsa även om hon inte vill tänka på det. Istället köper hon på som vanligt. I slutet av månaden brukar det inte finnas så mycket kvar av CSN och vetskapen om att det ska komma en Klarnasmäll på oklar summa är ångestframkallande.
- När jag har betalat alla skulder och det är tomt på Klarna känns det bra, men allt däremellan är bara ångest, beskriver hon.
Elsa tror att Klarnas koncept har spätt på hennes shoppingberoende eftersom att det gör köpandet så tillgängligt. Hon beskriver det som att det känns som att shoppa gratis och att det blir möjligt att konsumera utan stopp.
- För sådana som mig som tycker att det är kul att shoppa blir det ju världens fälla, säger hon.
Samtidigt vill hon inte skylla sina problem på Klarna utan tycker att det framförallt handlar om ett eget ansvar.
- Mina kompisar med mer normala konsumtionsvanor har ju inte massor på Klarna.
Även om Klarna-användandet är stressande säger Elsa att hon har relativt god koll på sin ekonomi och har aldrig hamnat hos inkasso. Däremot har hon åkt på Klarnas egna påminnelseavgifter när hon ibland missat att betala fakturor.
- Jag är ju medveten om vilken otroligt smart tjänst de har, de har kommit på en väldigt bra affärsidé […] där de tjänar så mycket pengar på folks beroenden, typ som ett spelföretag. Ändå hamnar man ju i fällan hela tiden.
Elsa avslutar vårt samtal, som sker på en pub i Lund, med att uttrycka sin hatkärlek till tjänsten.
- Usch och fy för Klarna men också tacka Gud för det!
Avocado toast-fenomenet
Samtidigt som Klarna, influencers och överkonsumtion kan kännas problematiska kan jag inte undvika att tänka att det kanske inte är det verkliga problemet. Kanske är detta ett fall av det klassiska avocado toast-fenomenet – att äldre generationer vill skylla millennials oförmåga att köpa hus på att de slösar sina pengar på avocado toast på dyra caféer utan att ta hänsyn till att huspriser har stigit oproportionerligt gentemot lönerna – där överkonsumtion av kläder och skönhetsprodukter egentligen är en reflektion av lågkonjunktur och bristande framtidstro. Ifall det ändå inte finns något hopp om att uppnå sina ekonomiska drömmar som att köpa hus kan man lika gärna slösa pengarna på något som ger tillfällig njutning istället.
Elsa heter egentligen något annat.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna
Svea Malmros, Skribent
