Bild: Sara Melander
Det må röra sig om en minoritets hjärtefråga, men i en tid av utbredd misstro mot politiker och myndigheter är det inte särskilt konstigt att människor attraheras av idéen om direkt makt åt Folket.
I årets val till riksdagen la strax över 100.000 människor sin röst på ett så kallat “övrigt parti”. Sammanlagt utgör rösterna 1,54 procent. Feministiskt Initiativ som 2018 fick närmare 30.000 röster skrapar fyra år senare blott ihop 3157. End of an era. Piratpartiet går framåt med sina 9135 röster. Lite drygt tvåtusen fler än sist, men känslan är att även deras glansdagar tycks höra till det förflutna. Mest i ropet i kategorin Övriga är förstås det relativt nystartade partiet Nyans. Med 28.352 röster tog partiet störst andel och seglade förbi de gamla rävarna Alternativ för Sverige och Medborgerlig Samling. Ändå är Nyans resa inte vad som fascinerar mig mest bland småpartierna utan det faktum att direktdemokrati verkar flyga 2022.
Jag har spenderat timmar i Facebookgruppen “Knapptryckarna – Tyck & Tryck”. En publik grupp med 14.900 medlemmar. Gruppens beskrivning lyder; “Ska vi göra om partifrågor till sakfrågor med folkomröstningar via nätet som beslutsorgan eller ska vi fortsätta på samma bana som vi gjort under allt för många år…?”
Det må röra sig om en minoritets hjärtefråga, men i en tid av utbredd misstro mot politiker och myndigheter är det inte särskilt konstigt att människor attraheras av idéen om direkt makt åt Folket. Bland småpartierna hittar vi Knapptryckarna, Direktdemokraterna och Partiet Folkomröstning som alla tre gick till val med ungefär samma upplägg. Folkomröstning inför varje sakfråga i riksdagen med hjälp av digitala lösningar. En teknologisk optimism som även den känns tidstypisk. Partiet Folkomröstning verkar inte, med sina totalt 3 röster, ha ägnat sig åt särskilt ambitiöst kampanjande. I ett inlägg på Facebook den 19 september skriver de; “2018 fick partiet 1 röst. Nu i år fick partiet 3 röster. Det tar sig…”. Gulligt ju. Direktdemokraterna och Knapptryckarna har varit desto mer aktiva. Det har varit mässor och merch och närvaro på sociala medier. Totalt genererade arbetet 1755 respektive 5493 röster, en relativ framgång för Knapptryckarna som värvade flest. Kanske beror det på grundaren Ulf Bejestrands rockstjärnestatus bland medlemmar? Kanske är det en lyckad strategi med regelbundna livesändningar, Zoom-möten och Facebook-omröstningar hos den specifika målgruppen? Partiet verkar onekligen gå hem hos ett segment som redan använder Facebook för att tycka till om saker. I “Knapptryckarna – Tyck & Tryck” får de chansen genom funktionen “polls”.
Synd bara att konceptet direktdemokrati får så dåligt rykte när det approprieras av populister, konspirationsteoretiker och frustrerade bilister.
Jag har roat mig en del åt dessa. Lekt med tanken på att medlemmarnas tyckande och tryckande skulle omvandlas till faktisk politik i Ulf Bejerstrands direktdemokratiska Sverige. Låt mig sammanfatta samhället utifrån några av de genomröstade besluten. Nedlagda kärnkraft återstartas, bankerna blir medborgarägda, flour i munprodukter förbjuds, Sverige går inte med i NATO, Sverige går ur EU, statsministern får inte en krona i lön, valhemligheten tas bort, hampaplantan utreds, folket styr över sjukvården med mediciner som sista utväg, och givetvis inleds en förundersökning vad gäller de citat “opålitliga och ovetenskapliga PCR-testerna”. SVT låter dessutom allmänheten komma till tals varje dag mellan vissa klockslag i en öppen debatt med myndigheterna. Mysigt, eller? Min favoritpoll är från 25 september; “Behöver vi P-böter istället för blåmarkerade och avgiftsfria parkeringsrutor? #parkering #böter #ilska #frustration #käftsmäll”. Användningen av hashtags säger något om Ulfs tillstånd när han får för sig att göra en omröstning.
Knapptryckarna ser det kanske inte själva, men deras och andra småpartiers blotta existens tyder på att vår representativa demokrati mår toppen 2022.
Synd bara att konceptet direktdemokrati får så dåligt rykte när det approprieras av populister, konspirationsteoretiker och frustrerade bilister. Jag gillar idén, det känns lite Melodifestivalen att rösta i en app typ. Tills man inser heltidsjobbet av att fatta informerade beslut i frågor som ärligt talat sällan rör en själv. Då får en politiker hellre representera mig faktiskt. Och knapptryckarna ser det kanske inte själva, men deras och andra småpartiers blotta existens tyder på att vår representativa demokrati mår toppen 2022. Så med det här vill jag egentligen bara säga, tack Övriga.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Sara Melander, Skribent
