Foto: Minna Falklöf Malmer
Om man är medlem i Lupef, är chansen stor att man även är medlem i Samhällsvetarkåren. Båda organisationerna jobbar för samma mål, en god studietid, men trots det väljer ofta folk att engagera sig i den ena eller den andra, och i princip aldrig i båda två. Panorama bestämde sig därför att ta rygg på Samhällsvetarkåren under en dag, för att reda ut vad kåren gör under veckorna, vad en student på den samhällsvetenskapliga fakulteten kan få hjälp med och vad kunskapsluckan mellan medlemmar och kåren skulle kunna bero på.
Det är en rå vårdagsförmiddag utanför Juridicum. Axel Simonsson kommer klivande i rock och blänkande skor. Under morgonen ska han ta en kort paus från sina vanliga arbetsuppgifter som vice ordförande för Samhällsvetarkåren, för att guida en högstadieklass genom Lunds studentliv.
Tillfället till ära har Axel klätt upp sig i frack. Medaljerna blänker och klingar mot varandra. Han presenterar sig för den nyfikna skaran elever framför sig.
– Jag jobbar med studentpolitik, ungefär som elevrådet för er, säger Axel.
Samhällsvetarkåren grundades 1995 och är en av nio studentkårer vid Lunds universitet. Kårens jobb är att säkra studenters rättigheter vid Samhällsvetenskapliga fakulteten genom att bevaka och förbättra utbildningen, hjälpa studenter med studierelaterade problem, skapa kontakter mellan studenter och näringsliv samt anordna sociala evenemang för medlemmarna. I dagsläget har kåren fem heltidsanställda studenter, varav Axel är en.
Foto: Minna Falklöf Malmer
Eleverna får bekanta sig med den akademiska kvarten, lyssna på några historiska anekdoter och gissa vilket som är Sveriges äldsta universitet.
– Uppsala? Det kan man tro, och det brukar Uppsala påstå, men universitetet är faktiskt lite äldre i Lund, säger Axel.
Axel är själv uppväxt i Lund, och tog sin kandidatexamen i statsvetenskap förra året. Hans engagemang i Samhällsvetarkåren växte fram genom att han satt med i en ledningsgrupp på Statsvetenskapliga institutionen som diskuterade frågor om antagning, examensceremonier och programmens struktur.
– Jag kände att det här var ett jättebra och kul sätt att få pröva mina studier lite mer i verkligheten, berättar Axel.
Sedan hösten har han varit en av Samhällsvetarkårens heltidare, ett uppdrag som sträcker sig över ett verksamhetsår. I mitten av mars blev det dessutom klart att Axel ska sitta som vice ordförande för LUS (Lunds universitets studentkårer) under det kommande året.
Inne på Samvetet, Samhällvetarkårens hus bredvid Eden, får han klassen att stämma upp i sång. Insidan ser ut som vilket studentkontor som helst. I taket hänger en discokula.
Rundvandringen fortsätter i rask takt och avslutas i ett konferensrum på AF-borgen. Sammetsröda stolar och rummets placering mitt bland AF-höjdarnas kontor gör stämningen något högtidlig. Här tas några av studentlivets viktigaste beslut.
– Jag satt faktiskt här igår och bestämde att vi ska ha en Lundakarneval 2026, berättar Axel.
Axel sitter nämligen som ledamot i karnevalsorganet. Han gör sedan en presentation av vad det finns för utbildningar, korrelivet och hur det är viktigt att plugga.
– …men det är viktigare att ha kul!
Att guida högstadieelver hör dock inte till vanligheterna under en heltidares arbetsdag.
– Mycket är att jag går på möten, jag går på förmöten. Ibland går jag på för, för, förmöten och sen så läser jag mycket inför det, berättar Axel.
När tiden tillåter, ägnar han sig åt mer långsiktiga projekt. På senaste tiden har han arbetat med kårens åsiktsprogram, där han har utformat nya förslag kring exempelvis studentinflytande och Samhällsvetarkårens ståndpunkt gällande Lundakarnevalen.
Hur kommer du fram till det? Vad är det för input du tar?
– Nu till exempel med Lundakarnavalen [i åsiktsprogrammet reds. anm.]. I första steget nu så är det en enmansarbetsgrupp, så bara jag, säger Axel och skrattar.
Förslaget går först genom utbildningsutskottet, sedan till Samhällsvetarkårens styrelse, och slutligen till fullmäktige för beslut. Fullmäktige, som fungerar som kårens parlament, sammanträder en gång per termin och alla medlemmar i Samhällsvetarkåren får delta, samt rösta fram fullmäktigeledamöter som representerar medlemmarnas åsikter under mötet. Under vårterminen 2024 kommer kårens fullmäktige sammanträda den 27-28 april.
Efter lunch är det dags för just ett sådant förmöte, nämligen presidiemöte. Axel har nu bytt om till en brun skjorta med slips.
– Jag brukar inte gå klädd såhär, men idag är jag utklädd till Dwight från The Office.
Axel, vice ordförande Rebecka Meyer och ordförande Rebecka Brorsson, tar plats på ovanvåningen. Mötet drar igång i ett hiskeligt tempo.
Foto: Minna Falklöf Malmer
Under presidiemötena diskuterar heltidarna vad Samhällsvetarkåren ska driva på möten under resten av veckan. Det för att säkerhetsställa att kåren driver en enhetlig linje, oavsett om det är på universitets-, fakultets- eller nationell nivå.
Axel, som är ansvarig för universitetsfrågor, börjar och pratar om ett ställningstagande som LUS (Lunds universitets studentkårer) håller på att ta fram gällande hur digitala hjälpmedel ska användas i undervisningen.
– Lite som ett partiprogram, förklarar Rebecka Brorsson.
Kårerna är oftast relativt eniga med varandra i sina beslut. Istället är det universitetet som tycker annorlunda. Om det finns meningsskiljaktigheter mellan kårerna är det snarare vad de vill lägga sitt fokus på.
– Teknologkåren tycker att det är viktigt med återhämtning, medan Samhällsvetarkåren pratar om den lilla lärarledda tiden.
Förkortningar kastas över bordet. Heltidarna verkar vana med att jobba med varandra.
Det har kommit in ett antal remisser, som kåren antingen själv, eller gemensamt med universitetet eller LUS kan svara på.
En remiss handlar om ett förslag som skulle göra att baler och nationer kan ha öppet längre. En annan om att förenkla uppehållstillståndsprocessen för doktorander, bland annat genom att undanta doktorander från det nya medianlönekravet. En tredje om Lunds strategiplan till 2026, där kårerna kan vara med och påverka byggandet av studentbostäder och annat som rör universitetet.
– Det var mycket remisser idag!
Rebecka Brorsson, som har ansvar för fakultetsgemensamma frågor, fortsätter och uppdaterar resten av presidiet om renoveringen av Paradis.
– De ska byta golv på Eden under sommaren, säger Rebecka.
Hon uppdaterar även resten av heltidarna om hur det går med omstruktrureringen av Samhällsvetenskapliga fakulteten, där antalet institutioner ska minska från dagens elva till cirka hälften enligt ett beslut som togs under förra året.
Under presidiemötena hanteras också studentärenden, som kan handla om allt från att studenter inte har fått tillbaka feedback i tid till att en student har upplevt trakasserier på universitetet. Många ärenden rör undervisningens genomförande.
– Då tar studenten kontakt med oss och då hjälper vi dem att hantera sin situation, eller hjälper dem att vända sig till en person som kan hjälpa dem att hantera situationen, säger Axel.
Senare under eftermiddagen är det dags för utbildningsutskottets möte. Utskottet fungerar som kårens politiska styrelse och samlar studentrepresentanter från olika nivåer och instanser, som utbildningsnämnden och lärarförslagsnämnden, samt studierådsordförandena från varje institution.
På bordet dukas det upp tårta, kaffe och tacochips. Det är god stämning och skämtas friskt över bordet.
Foto: Minna Falklöf Malmer
Jag berättar för alla närvarande på mötet att jag följer efter Samhällsvetarkåren under dagen, varpå Bianca Mihai, studierådsordförande för sociologiska institutionen, säger:
– Jag blev lite besviken, för jag trodde att du var en ny studentrepresentant, och vi behöver verkligen nya.
Emiline Méry, studierådsordförande på instutionen i psykologi, berättar att hon blev tillfrågad av en lärare om att vara med. Då hon tidigare suttit i elevkåren på gymnasiet, föll det sig väldigt naturligt att engagera sig.
Mötet börjar och diskussionen kommer in på hur nya studentrepresentanter ska rekryteras, och nyheten att flera nya har engagerat sig sedan det senaste mötet bemöts med hejarop.
Men varför är det så svårt att hitta studentrepresentanter? Axel reflekterar kring om det råder en till viss del unik situation på Samhällsvetenskapliga fakulteten.
– Vi har ett väldigt rikt föreningsliv. Vi har många programföreningar, som Lupef som du kommer från, vilket i grunden är superpositivt och jätteroligt.
Han funderar högt över möjligheten att programföreningarna och kåren konkurrerar om engagemang, men att det inte nödvändigtvis behöver vara en konkurenssituation, då det studentpolitiska arbetet inte kräver jättemycket tid. Han konstaterar att det studentpolitiska engagemanget bör bli mer synligt, men att vissa kan avskräckas av att arbetet möjligen låter lite torrt.
– Det är kanske inte så många som tycker att det låter jättelockande att läsa en massa handlingar.
Däremot tror Axel att många hade fått en annan uppfattning om de väl testade arbetet, och påpekar att det troligen är något många kommer göra senare i sitt arbetsliv och därför är en viktig och bra erfarenhet.
Frågan kring hur kåren ska nå ut till studenter blir även en fråga kring vad heltidarna lägger sin arbetstid på. Kåren har med jämna mellanrum riktade insatser för att vara ute och prata med studenter, genom att ha ett bord eller sätta upp flyers.
– Men det blir alltid en fråga om hur vi får bäst output per arbetad timme, säger Axel.
Axel berättar även lite om vad han tycker har utvecklats inom kåren under det senate året.
– Vi hade vår första novichperiod på våren. Det tror jag var jättebra också, för då var det många som var engagerade som novicher i höstas som var faddrar nu. Det tror jag är bra, eftersom vi behåller ett gott engagemang.
Kåren har även börjat sätta upp skyltar och banderoller för att få folk att svänga förbi kårhuset Samvetet mer spontant för att dricka kaffe och hänga.
– Jag tror att det är många som går förbi kårhuset, men inte vet att det är kårhuset, säger Axel.
Även bland Lupefs medlemmar är det många som inte har koll på vad Samhällsvetarkåren gör.
– Det är uppenbart väldigt olyckligt. Det tycker jag också är en av de frågorna som vi borde jobba mest med, för det är ju uppenbart svårt att företräda studenterna och att driva de frågor som är viktiga för studenterna om vi inte har kontakt med studenterna, säger Axel.
Kåren försöker jobba med att nå ut via att exempelvis vara med vid kursintron, men det kan vara svårt att göra avtryck när man som ny student bombarderas med ny information. Fler gemensamma projekt mellan kåren och programföreningarna skulle därför kunna vara en positiv väg framåt.
– Givet det rika föreningsengagemang och föreningsliv som finns på fakulteten, finns det många stordriftsfördelar där man kan göra många coola grejer tillsammans, tror Axel.
Axel övergår från att skapa ordning i studentlivet till att ställa i ordning i kårens gemensamma kök.
Foto: Minna Falklöf Malmer
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Minna Falklöf Malmer, Skribent
