Foto: Wiki Commons
Onsdagen den 12:e mars besökte Rachel Cusk författarscenen på stadsbiblioteket i Malmö för att samtala om språk, skrivande och sin nya bok Parad. Det var en timme av intellektuella utläggningar, okonventionella tolkningar och varmt publikfniss.
Kvällsmörkret trycker mot stadsbibliotekets glasväggar när Rachel Cusk kliver upp på scenen. Publiken som kommit för att lyssna på samtalet med den brittiska författaren som är mest känd för Outline-trilogin (Konturer, Transit, Kudos) sträcker sig långt bak i salen. När applåderna ebbar ut lägger sig en spänd tystnad som bryts först när moderatorn lutar sig fram i fåtöljen och häller upp två glas vatten.
Det märks snabbt att Rachel Cusk reflekterar mycket om språk och litteratur. Hon berättar att hon sedan en tid tillbaka bor i Frankrike och bara läser på franska. När moderatorn frågar ifall hon planerar att skriva en bok på det nya språket skrattar hon och säger att det finns nog så många duktiga franska författare att hon inte behöver ge sig in i mixen. Därefter berättar hon om när hon som barn flyttade från USA till England och upptäckte att hon i sitt nya sammanhang utvecklade en ny identitet. Cusk förklarar att det lämnade henne med en hemlig identitet som hon kunde använda i sitt skrivande.
En stor del av samtalet ägnas åt Rachel Cusks nya bok Parad. Det är en kort och fragmenterad bok indelad i fyra berättelser där läsaren får följa karaktärer som upplever olika typer av förvandlingar kopplade till identitet, familj och kön. Under denna del av samtalet berättar Cusk om sina tankar kring narrativ. I boken sker en progression i berättarperspektivet som övergår från jag till vi. Cusk diskuterar att hon i en tidigare intervju av the New Yorker sagt: “I’m not interested in character because I don’t think character exists anymore.” Hon förklarar att hennes uppfattning är att människors ageranden är en produkt av övergripande strömningar, inte av en individuell karaktär.
Mot slutet av samtalet suktar publiken efter en klassisk författarfråga och moderatorn ursäktar sig innan han ställer den: – Hur ser din skrivprocess ut? Cusk svarar att hon ser på ett litterärt verk som på en klocka: Det ska vara möjligt att öppna en lucka baktill och se hur maskineriet [texten] hänger ihop. Berättelsen uppkommer inte slumpmässigt utan fogas samman bit för bit, inte sällan genom att skriva om samma stycke flera gånger tills det blir rätt. Vad som är rätt beskriver Cusk som en känsla. – I got there in the end, säger hon om den senaste boken Parad och publiken skrattar.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna
Clara Tornbrant, Skribent
