Foto: Ella Westling
Grand Hotels utsirade portar. Tjocka mattor och blanka ytor. Ett förvånansvärt ungt klientel denna torsdagskväll i mars. Det är vad som möter mig på väg till denna Studentafton som ska behandla rollen som public service har i rådande tider. Inledningsvis presenterar sig moderatorn Heidi Avellan och Sveriges Radios VD Cilla Benkö. Salen värms upp med prat om fest och strategimöten innan definitionen av public service tacklas.
Benkö konstaterar att alla länder definierar det på olika sätt men att Sverige främst har fyra kriterier. Public service ska vara helt oberoende, finansieras direkt från svenska folket via öronmärkt skatt, få en reglering av riksdagen som slår fast ekonomin samt att innehållet ska vara helt opartiskt utan något opinionsarbete. SR har två lokala stationer i Skåne: Malmö och Kristianstad. Benkö beskriver dem först som ”samma ställe” men rättar sig snabbt när Avellan noterar detta och skratt brister ut från publiken. Vidare talar man om hur viktiga just de lokala stationerna är vid krisberedskap och hur centralt förtroendet för dessa är för att säkerhetskälla legitimitet vid kristillfällen – något som förväntas av alla oss som är med och betalar.
Här skiftar fokus till att diskutera situationen för public service och dess utmaningar i det nuvarande världsläget. Situationen i USA beskrivs som ett ”våldsamt angrepp på public service” där endast regimtrogna medier släpps in i Vita huset. Det jämförs med Polen och Ungern där man sett en liknande trend. Utvecklingen ses som ”otroligt oroväckande” och Benkö menar att man mer och mer ”målar ut medier som folkets fiende” något som i förlängningen hotar förtroendet för public service. Det konstateras att man förstått att man kan styra folkets allmänna opinion genom att styra media. Benkö betonar att SR-journalister som representanter för public service arbetar ”för publiken, inte politiken” och därmed syftar att sätta agendan utan direkt politisk påverkan. Man är mån om att ha olika kompetenser representerade inom journalistgruppen vilket leder till fler perspektiv. Talaren framhåller att SR också är noga med att fakta och åsikter inte får likställas då det riskerar att ”en falsk balans” uppstår. Men Benkö understryker ändå att åsikter ska få plats. Generativ AI tas också upp under samtalet och det visar sig att SR har ett aktivt AI-råd och jobbar med att sprida kunskap och medvetenhet i takt med den nya teknikens framväxt.
Samtalet glider över på förutsättningar för utsatta korrespondenter. Att bevara saklighet, relevans och att inte dras med i skeenden utan fortfarande kunna avgöra vad som är viktigt för rapporteringen är en utmaning. Gemensamma chattforum används som stöd och för att bolla idéer och tankar. För att illustrera berättar Benkö om när hon själv besökte Ukraina och noterade att lokalbefolkningen inte längre tog larmen, som gick flera gånger om dagen, på allvar eftersom det skulle betyda att de inte fick ihop vardagen. I Ukraina får man förlita sig på externa kanaler som Elon Musks Starlink vilket ger en oberäknelighet i samhällskommunikationen. Hur skulle det fungera i Sverige som är så digitaliserat? Frågan hänger i luften och besvaras inte. Benkö beskriver att det är just därför public service så viktigt då kommunikationen via public service-kanaler är ”navet i civil beredskap”. Hon frågar publiken hur många som har vevradio. Vissa, mig själv inkluderad, får skamset låta handen ligga kvar i knät. Den relativt lättsamma stämningen i rummet får för ett ögonblick en mörkare ton.
Aftonen lider mot sitt slut och det har blivit dags för Benkö att besvara publikens frågor och funderingar. En deltagare frågar om man inte riskerar att skapa en ”blind fläck” i rapporteringen om de anställda journalisterna på Sveriges Radio utgörs av en majoritet med journalistutbildning. SR:s VD förklarar att de inte endast tar in de som har en formell journalistikutbildning utan även handplockar personer ”från gatan”. Exakt vad det betyder eller innebär förtydligas inte, men det ska vara ett sätt att dels bredda kompetensrepresentationen inom gruppen av anställda och dels att få in människor med bakgrund från andra länder som t.ex. kan följa mediatrådar och påverkanskampanjer som sker på andra språk.
Någon annan undrar vilka argument mot public service som Benkö anser vara starkast och hur hon skulle bemöta dem. Här tar talaren upp argumentet att man tvingas betala för något man inte använder. Hennes motargument utgår från att public service är ena halvan i ett starkt tvådelat system som består dels av kommersiella medier, dels av public service som tillsammans skapar kollektiv nytta och är viktiga komplement för de perspektiv som är förutsättningar för en upplyst demokrati.
En tredje person undrar hur SR hanterar balansen mellan att rapportera och att säkerställa en objektiv bild. Benkö framhåller att de alltid är måna om att vara tydliga med att kommunicera om det framkommer att någon ljuger och att detta ibland sker i form av tillägg i efterhand. Fortsättningsvis berördes frågan om hur utrymmet för fakta versus åsikt fördelas och Benkö menar att de arbetar för att ge båda plats, men att de lägger stor vikt vid att tydliggöra för publiken när det handlar om fakta eller åsikt.
Fler frågor bemöts av Benkö. Löjliga rubriker försvaras med vikten av en generös bredd av nyheter, alternativ för döva vid kris tas upp – där generativt AI potentiellt har en roll, och SR:s format samt utbud diskuteras. Även mätningar av hur saker och ting går tas upp – allt ifrån förtroende, attityder och vad folk vill ha. Det visar sig att 80 procent av Sveriges befolkning lyssnar på SR under en vecka och här understryks än en gång den ”kollektiva nyttan”. För att de profiler som skapas till följd av sin anställning hos SR inte ska kunna missbruka sitt maktkapital så utesluts anställda från att bevaka en fråga om hen har tagit tydlig ställning till den och således har ett särintresse. Till den avslutande frågan angående huruvida politiker borde få detaljstyra SR ställer sig Benkö starkt emot detta och framhåller att det är folket som följer politiken som ska få uttrycka sin åsikt om SR.
Avellan och Benkö tackar för sig och sorlet bryter direkt ut. Tjejerna bakom mig uttrycker sitt gillande. Publiken reser sig och bildar sina egna bubblor medan Benkö och Avellan fotograferas. Det ligger ett nöjt hum över rummet när folk börjar axla jackor och sippra ut i den svala kvällsluften i mars. Hos mig dröjer Benkös ord sig kvar: ”För publiken inte politiken”.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna
Ella Westling, Skribent
