Bild: Marjan Blan/unsplash
Lupefs sympatiröstning skiljde sig drastiskt från resultatet i det nationella valet. Riskerna för brist på åsiktsmångfald och andra fenomen är viktiga att uppmärksamma.
Resultatet från entréröstningen visas på storskärmarna i Edens hörsal. Jag skrattar till och dubbelkollar om jag såg fel men nej, mina ögon fungerar fortfarande bra. 70–80% av deltagarna i entréröstningen, varav en majoritet är studenter inom Lupef samt fakulteten, röstade på partier på vänsterskalan eller som stöttat den rödgröna regeringen i svensk politik. Bryter man ner partifördelningen, både på vänster-och höger sidan, var fördelningen klart olik resultatet för befolkningen i stort i det nationella valet. Jag hade misstänkt att resultatet skulle visa att vänsterblocket hade ett större stöd inom Lupef och fakulteten, men en så kraftig åsiktsslagsida fick mig att haja till.
Innan jag fortsätter vill jag förtydliga en viktig punkt. Denna text är inte en kritik på hur deltagarna röstade i entréröstningen. Hur en väljare röstar och orsakerna bakom detta är något högst personligt och individuellt. Min reflektion av deltagarnas partival är därför inte en kritik på att någon röstade ”fel”. En av grundbultarna i en demokrati är just att väljare fritt får välja att lägga sin röst på politiker och partier utan allvarliga påtryckningar, konsekvenser eller kritik från andra, och i denna kontext visade sig deltagarna har röstat på ett sådant sätt som inte är representativt för befolkningen i stort. Ingen plats, vare sig på andra universitetsprogram, arbetsplatser, vänkretsar eller inom samma familj kommer vara representativ i vilka politiska åsikter eller partisympatier som människorna har i befolkningen i stort. I ett fritt samhälle där människor får välja var de vistas, vad de gör med sin tid och med vilka de vill spendera sin tid med kommer en typ av självsortering att ske. Om någon är intresserad av teknik kommer denna högst sannolikt att söka sig mot ett tekniskt universitetsprogram. Väl där kommer denna träffa och umgås med likartat tekniskt intresserade studenter. Studenterna på detta tekniska program kommer inte vara lika varandra i allt. Det kan finnas stor mångfald i personers geografiska, etniska, kulturella eller annan bakgrund. Men eftersom alla frivilligt sökt sig till en teknisk universitetsmiljö, och därför självsorterat sig själva, finns det en gemenskap i intressen, sätt att tänka och synsätt med de andra människorna på det tekniska programmet som inte kommer vara likt andra universitetsprogram. Vackert så.
Exakt samma fenomen sker hos oss på Lupef. En viss typ av person, som är intresserad av politik, ekonomi eller andra humanioraämnen, söker sig till Lupef-anknutna program. Detta är ännu ett exempel på självsortering. Fenomenet att människor sorterar sig själva sker hela tiden och överallt, och är i mångt och mycket något oundvikligt. Varför beskriver jag detta fenomen? Om självsortering har skett och en stor majoritet eller en helhet av alla människor på en viss plats tänker, resonerar eller har samma synsätt finns det risker som kan uppstå. Exempel kan vara åsiktshomogenitet, åsiktsbubblor eller att man helt enkelt missar saker som man inte ens beaktar. Varför kan detta betraktas som en risk eller ett problem? För att det alltid finns olika sätt att se på saker och ting, och risken finns att en grupp med en åsiktsslagsida eller rentav en åsiktshomogenitet ser saker från endast ett eller ett fåtal perspektiv.
Alltså: om Lupef hade haft den motsatta fördelningen med en tydlig högerslagsida i politisk preferens hade fenomenet fortfarande varit detsamma. Detta gäller även riskerna som uppstår från självsortering och tendensen att ett visst sätt att tänka premierar till en sådan grad att åsiktslagsidor uppstår.
En konsekvens av fenomenet åsiktsslagsida kan vara en oförståelse för- eller en svårighet till att ha empati för andras människors åsikter. Människors olikheter, oavsett orsaker bakom dessa, är en av få sanningar om människors tillstånd över tid och rum. Att vi är olika i vårt sätt att tänka och resonera är en av anledningarna till att mänskligheten ändrats och utvecklats, då idéer och perspektiv likt en evolutionär process konstant utmanar varandra. Detta kan ibland vara obekvämt och konfliktgenerande, men det är det bästa sättet för människor att hitta vad som fungerar eller inte, vad som endast fungerar idag men inte imorgon, vad som fungerade förr men kanske inte fungerar längre.
Men om oliktänkande människor inte vistats i ens omgivning kan det vara svårt att ha förståelse för deras sätt att tänka eller ha empati för deras olikhet. Ofta blir man förvånad när man träffar oliktänkande människor, särskilt när det kommer till politik. Man kan ha diametralt olika åsikter om politiska frågor, men sedan uppleva att allt man delar med varandra, trots sina olika åsikter, är en djupt ödmjukande upplevelse. Stressen inför en tenta, sorgen för ett brustet hjärta eller längtan efter en rolig sittning. Demonen som var den andre, den oliktänkande i politiken, visar sig inte vara så olik en själv.
En annan konsekvens av åsiktsslagsidor kan vara bristen på mångfaldiga perspektiv. Alla människor gör olika antaganden, har olika kunskap och erfarenhet när de upplever en situation. Detta är en av anledningarna till att två personer kan se på exakt samma händelse och dra helt olika slutsatser. Ibland är den viktigaste frågan om man faktiskt ställer rätt fråga. Vad händer om man endast ställer en eller samma typ av fråga? Man får då endast ett eller samma typ av svar. Om antagandena, kunskapen eller erfarenheten som ligger till grund till frågan inte är tillräcklig, bristande i kunskap eller rentav felaktig, vad händer då? Svaret blir rätt för frågan, men frågan man ställde ger inte full förståelse för händelsen.
Med andra ord: är det bättre att man får rätt svar till fel fråga, eller fel svar till rätt fråga?
Med olika åsikter kommer olika frågeställningar, med olika frågeställningar finns större möjlighet att förstå saker och ting. De bästa utfallen består oftast av en kombination av- eller en avvägning mellan olika perspektiv. Men dessa olika perspektiv måste finnas inom en grupp och uttryckas för att dessa bästa utfall ska ske.
Begreppet slagsida kommer från den marina miljön, och innebär att ett fartyg tydligt lutar åt ett håll. Att ett fartyg har slagsida behöver inte vara ett problem, men en kraftig slagsida kan leda till att fartyget kantrar. På samma sätt behöver en grupp människor med åsiktsslagsida inte vara ett problem. Att vara medveten om att man har en åsiktsslagsida, att det finns människor som är olika oss i vårt sätt att tänka och att det finns risker med att ha en åsiktsslagsida är viktigt att vara medvetna om. Jag argumenterar inte för att en viss typ av åsiktsslagsida, vare sig åt höger eller vänster politiskt, är bättre än den andre. Vad jag argumenterar för är att vi bör vara medvetna om att vi som helhet på Lupef inte är representativa för befolkningen och samhället i stort i våra politiska åsikter. Att det finns en åsiktsslagsida hos oss som det med största sannolikhet också finns på andra program och platser. Att detta kan utgöra en risk för minskad förståelse- och mindre empati med oliktänkande, och att en brist på oliktänkande kan ha konsekvenser.
Jag är tacksam för att leva i ett land som främjar och upprätthåller rätten för människor att fritt få välja hur de vill leva sina liv, som exempelvis att vi som studenter får välja våra program och därmed självsortera oss. Om Lupef är ett fartyg och våra medlemmars åsikter är en slagsida, ser jag fram emot att vi seglar in i framtiden medvetna om vårt tillstånd och med inställningen att vi ska nyttja vår medvetenhet om vår slagsida till vår fördel.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Seth Engellau, Skribent
