Bild: Pixabay
När kommer vi runda hörnet? Hoppas det inte är en pelare.
Eurokris, covid, krig i Europa, elpriser som rusar, ja, kommer det aldrig ta slut?
Det är som att vi någon gång under andra halvan av tiotalet försvann in i ett maskhål, och vi letar fortfarande efter en väg ut.
Den verkliga frågan är om vi helt enkelt landat fel i tiden, att detta bara är en av de episoder i historien där allt verkar gå fel, eller om dessa kriser har något med varandra att göra?
Ska man förenkla det verkar det som att det stora problemet är att vi misslyckats med att förutspå dessa händelser, vars grymma utfall vi kanske hade kunnat förmildra om vi hade förberett oss bättre.
Hade vi kunnat förbereda oss bättre på en global pandemi? På ett förargat Ryssland? På ekonomisk kris?
Svaret på dessa frågor verkar vara ett rungande JA!
Men är det verkligen möjligt för oss att förutspå naturens hyss, en förargad ryss, en elektrisk dödskyss?
Har vi försökt?
Det har vi, delvist. Ett erkänt problem är det som brukar kallas för ”den svarta svanen”, nämligen att vi försöker förbereda oss på saker som redan har hänt, men sannolikheten är den att vi möter en kris som, i alla fall till sina detaljer, är totalt olik den vi mött innan.
En svart svan.
Ett ytterligare problem är att de som faktiskt kan leda dessa förberedelser inte har särskilt stora incentiv att göra just det. Varför skulle man som politiker budgetera för att försöka lösa framtida kriser, när ens mandatperiod mycket väl kan vara över om fyra år? Detta leder till en viss kortsiktighet när det gäller att förbereda sig på kriser som kan komma att bli aktuella först om ett par decennier.
Kanske är svaret på detta internationella organ i stil med FN och EU, som kan se till längre perspektiv då de är supranationella, men även här stöter man på problem. I Europaparlamentet, EU:s mest demokratiska organ, råder samma problematik som i hemländerna, och i FN stävjar säkerhetsrådet många sådana försök till framtidsrustning, som skulle innebära stora kostnader med osäker effekt.
Men trots det är det i de internationella organen man har den bästa chansen till framtidsrustning i min åsikt, då många av de problem vi ställs inför är globala till sin natur. Inte minst klimatkrisen är ett sådant.
För att göra dessa internationella organ mer effektiva krävs, vad jag kan urskilja, tre huvudsakliga förändringar:
· större budget,
· omfattande autonomi, och
· tillgång till vetenskapliga resultat från världens alla universitet och forskningsinstitut.
Vi får akta oss för att inte springa tillsammans runt samma pelare, utan att se att den hör till en större struktur, vi måste samla alla dessa pelare under samma tak. Nyans och perspektiv är vad som kan förhindra att vi finner oss lika lamslagna i kommande kriser som vi gjort under det senaste decenniet.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Elio Martorelli Nilsson, Skribent
