Bild: Toma Zumbrum
På Europaparlamentets hemsida går det att läsa: “Schengenområdet är en hörnpelare i det europeiska projektet” och “en av de mest påtagliga framgångarna för den europeiska integrationen”. Efter att ha rest runt i Europa och blivit stoppad på majoriteten av gränserna jag passerade, befarar jag att Schengenområdets glansdagar är förbi. Och jag oroar mig för vad en vittrande hörnpelare innebär för det europeiska projektet.
Fler människor på flykt har anlänt till Italiens södra gräns hittills i år än under samma period för något annat år sedan flyktingkrisen 2015. Längs Italiens sydkust vädjar lokala politiker och människorättsorganisationer om mer resurser och undsättning från statligt och överstatligt håll. Det spända läget märks även av längre norrut. När jag för några veckor sedan besökte min väns stuga i Österrike, vid gränsen till Italien och Slovenien, berättade han om den förändrade situationen i regionen. Gränspassagerna som tidigare varit öde är nu vaktade av militär. Min vän berättar att ett specialförband av den österrikiska militären har skickats för att bevaka landets södra gräns. Senast för några månader sedan genomsökte de hans stuga på jakt efter illegala migranter.
Under hemresan undrar jag för mig själv om detta är början på en ny flyktingkris. Intrycket förstärks när jag på varje tågstation stöter på nyanlända flyktingar från Sudan. Jag pratar med några som säger att detta bara är början. Konflikten som har blossat upp i Sudan har tvingat över hundratusen människor på flykt och enligt de jag talar med är många villiga att riskera sina liv för att ta sig till Europa. Varje gränspassage under hemresan visar även det europeiska projektets ärr från tidigare kriser. På gränsen till Tyskland stannas bussen i över en timme då polis kontrollerar pass och letar igenom väskor. På gränsen till Danmark går det snabbare, men bussen stannas likväl. Delar av Schengenområdet som tidigare var obevakade, nu vaktade av beväpnad polis.
Schengenområdet inbegriper 27 länder. Sedan det lanserades 1995 kan man som medborgare i ett medlemsland röra sig fritt genom områdets alla länder. Som turist har du rätten att stanna i ett annat land i upp till tre månader. Medborgare i ett land har rätten att arbeta, studera och starta företag i ett annat och 1.7 miljoner människor pendlar dagligen över någon av EU:s inre gränser. Men som jag upplevde under min resa har tillfälliga gränskontroller som upprättades under flyktingkrisen 2015 och under pandemin på flera håll blivit permanenta. Återinförda gränskontroller inom Schengenområdet innebär vissa ekonomiska förluster då människors fria rörelse förhindras. Men som The Economist (22/8/2022) argumenterar för är det verkliga värdet av Schengensamarbetet inte ekonomiskt utan politiskt. Ett fungerande Schengensamarbete är en måttstock på förtroendet EU-länder emellan. Obevakade gränser vittnar om en tillit till att grannländerna sköter sina interna problem. Med denna synvinkel blir de hårt bevakade gränserna jag passerar under min resa genom Europa ett vittnesmål om urholkat förtroende.
Förlusten som en återupprättad gränskontroll innebär är svår att sätta en siffra på. På samma sätt är värdet av mellanstatlig tillit svårt att kvantifiera. Det betyder inte att de är mindre betydelsefulla. Tvärtom menar jag att europeiskt samarbete nu är viktigare än någonsin. Enigheten och handlingskraften som EU-länderna visade under de tidigare faserna av Rysslands invasion av Ukraina var avgörande för Ukrainas motståndskraft. Vid ett potentiellt maktskifte i USA vid nästa val kommer EU:s stöd till Ukraina att bli ännu viktigare. Längre tillbaka i tiden lade nylanserade EU-fonder grunden för Europas ekonomiska återhämtning efter pandemin. Europas gröna omställning beror även i stor del på överstatligt samarbete genom EU.
Sättet som unionen har reagerat på dessa kriser visar att vinsterna av ett starkt europeiskt samarbete är stora. Samtidigt är hindrena till ett mer enat Europa likartat betydande. I flera delar av Europa har EU-kritiker blivit avskräckta av Brexit men på hemmaplan ifrågasätter Jimmie Åkesson Sveriges medlemskap i unionen. I tider då krig härjar vid Europas gränser och flyktingar anländer i rekordsiffror menar jag att det är viktigt att värna om det europeiska samarbetet. Och i detta syfte kan gränskontroller vara en bra värdemätare på tilliten som råder medlemsländerna emellan. Efter att ha fått mitt pass kontrollerat vid varje gräns under min hemresa rör jag mig över Öresundsbron utan att stoppas. Med passkontrollerna i Hyllie färska i minnet gläds jag åt tilliten och samarbetet som, för tillfället i alla fall, råder i denna del av Europa.
Källa:
The Economist (22/8/2022). “Covid-19 is threatening Europe’s Schengen passport-free zone”.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Hampus Ågren, Skribent
