Bild: Istock photo

“Har du hört det senaste?” “Gissa vad?” eller “Vänta bara tills du får höra det här!” Det är så vi inleder samtal när vi ska föra vidare högst personliga och spännande nyheter om andra. Varför tycker vi egentligen att skvaller och skandaler är så lockande?

Vad är det egentligen som händer under nollningarna? Eller på den senaste hemmafesten? Kanske kan jag få ta del av det saftigaste nations-skvallret? På pubtoaletten, i korridoren eller kanske bara i kön till cafeterian, det är där vi varje dag får reda på något, stort eller litet. Jag fick höra att LTHarna inte vet vad novischfriden är, en nation har snott en sång från någon annan, eller att en förtroendevald stulit en stor summa pengar från en nation.

Ju längre tid jag har bott i Lund, denna vackra stad fylld av förvirrade låtsas-vuxna, desto mer börjar jag undra om dessa skandaler blivit lite av vårt levebröd. Bortom plugget, monotona föreläsare och sena kvällar av prokrastinering och läsning så behöver vi något annat att bry oss om. Skvallret och skandalerna kan till och med skapa vänskaper sinsemellan oss. Det är något vi kan bonda i och som vi alla finner gemensamt, oavsett vad vi studerar.

Vi lutar oss in, sänker våra röster och skapar en intimitet mellan varandra. Vi skapar ett sådant förtroende för varandra, och jag tror att vi alla egentligen bara är ute efter att finna en samhörighet. Genom att utbyta skvaller mellan varandra bygger vi relationer, skaffar nya vänner och får information som får vårt sociala liv att flyta smidigare. Jag antar att vi på något sätt försöker romantisera vår vardag. Att skvallra är ett sätt att säga “jag delar detta med dig för att jag litar på dig” vilket stärker bandet till människorna runt omkring oss.

Jag får en stark känsla av att skvallret aldrig kommer att lämna oss. När man var yngre och skvallret ofta kopplades till illasinnade rykten, antog man att det bara var en fas. För visst kan det än idag vara illasinnade rykten som går omkring, men nu tror jag att vi har fler anledningar till varför vi tycker det är så intressant att prata om oss själva och andra. Vi alla har säkert trott att vi skulle växa ifrån denna lust av att skvallra, men nej, med tiden insåg vi att det inte stämmer. Den här fasen varar än idag. Personligen är jag ganska säker på att jag kan se hur skvaller kulturen kommer att leva vidare. Jag tvivlar inte på att de flesta av oss kommer att sitta på ålderdomshemmet och skvallra över en fika. Vi behöver något vi kan relatera till, och kanske är det just din kursares situation med den stökiga korre-kompisen.

Så, under majoriteten av tiden använder vi våra hjärnor för att tänka på oss själva eller andra människor. Vi älskar att skvallra, och allra roligast är det när innehållet är komprometterande. Just den avslöjande delen av skvallret kanske någon vilsen student kan relatera till. Vilket jag, på sätt och vis tycker, kan vara lite fint.


Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Fredrika Broomé, Skribent