Bild: Tage Harby Samuelsson
Vi läser alla nästintill dagligen om utvecklingen i kriget mellan Ukraina och Ryssland. Det våld och elände som har orsakats har knappast gått att missa, en geopolitisk konflikt vars like Europa inte har sett på många år. Men jag kan inte annat än att känna jajaja, och undra varför svårigheterna för min grupp, odrägliga läsare av ryska klassiker, aldrig tas upp i mainstream media.
Att ge en korrekt bild av min relation till författare som Dostojevskij och Solzjenitsyn är alltid lika svårt, och slutar i lika många frågor som svar. Ja, jag älskar deras böcker och önskar i hemlighet att fler läste dem för att kunna diskutera dem. Nej, jag vill verkligen inte snacka med dig om dem; vem tror du att jag är, en sån töntkille som vill diskutera böcker på en korridorsfest? Känner jag mig överlägsen andra som inte har läst Bröderna Karamazov? Nja.
Men framför allt: hur töntigt är det att vilja åka till St. Petersburg för några böcker?
I dagens läge känns det otroligt långt bort till en tid då det är möjligt att återigen turista i Ryssland, men jag kan ändå inte sluta drömma. Att få släntra runt på måfå i ett snöigt St. Petersburg och supa in känslan. Ställa mig vid floden Neva och föreställa mig Dostojevskij ståendes där, funderande över hur många böcker till han måste klämma ur sig för att betala tillbaka sina enorma spelskulder. Att de råkar gå till världslitteraturens kanon är bara en bonus.
Reseplanen ser i nuläget ut som följer:
- Anlända som Furst Mysjkin med tåg, slå upp i konversation med min kupékamrat och förklara hur jag har varit på kur för min idiotsjuka (lol).
- En rejäl febervandring, ni vet ett sånt där riktigt jävla delirium? Jag kanske inte riktigt behöver ta till med yxmord för att uppnå det, men två utekvällar med för lite sömn på rad borde göra susen.
- Bli tagen av hemliga polisen och slängas i en sjaraskja, ett mellanting av fängelse och fabrik för att fullkomligt sluta kretsen, som i Solzjenitsyns bok.
För den som läser detta och börjar tvivla allt mer på mitt intresse klandrar jag dig inte. Men. Jag tänker inte låta Putin vinna. Jag ska till Ryssland, även om jag får vänta år och dar. Under tiden tänker jag läsa mina klassiker, och drömma mig bort.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Tage Harby Samuelsson, Skribent
