Foto: Edvard Munch
Oron inför allt vi har tagit på oss. Nervositeten över allt du har skjutit upp. Misströsta inte, allt detta är en del av det mänskliga livet.
Vissa veckor, när alla planer och åtaganden du har tackat ja till tycks överlappa, är det lätt att grubbla över hur du ska få ihop det hela. Möjligtvis drömmer du om nästa kväll av ro. När du nöjd kan slå dig ner i soffan och konstatera att allt är avklarat eller under kontroll. Sanningen är att dessa kvällar av total harmoni sällan inträffar. Alltid är det något. Plugg in i småtimmarna, den där aktiviteten du lovade att följa med på, eller de kvällar du borde komma ikapp i skolan men i stället nervöst ser på en film. Visst verkar det alltid finnas mycket att hinna med, så mycket vi borde ha gjort vid det här laget?
När längtan efter stillheten blir för påtaglig kanske paniken kommer krypande. Men faktum är att vi människor tycks trivas i en stressig tillvaro. Är det inte så att vi alltid hittar saker att oroa oss över? När tentan är avklarad blir vi påminda om det där mejlet vi borde skicka iväg, eller en byrå vi måste måla om. Det finns alltid något vi har skjutit upp, alltid något vi borde ta tag i. Våra hjärnor är oerhört skickliga på att söka upp just de förpliktelserna. Även när allt är lugnt, hittar vi något att vara oroliga över.
Detta gäller inte bara för vår egen värld, utan generellt. När vi inte själva är stressade vill vi gärna ta del av andras nervösa tillvaro. Drama och uppståndelse är ständigt sådant vi flockas kring. Dramatik består egentligen av stress. I serien på Netflix eller romanen du läser, är det kriser som är drivande och skapar intriger. Gilgamesheposet – historiens kanske första litterära verk – skildrar kungen Gilgamesh som får panik och inte kan tänka klart. Människan är sig lik, och stress har alltid varit en del av vår vardag. Som bekant gör det oss mer koncentrerade och alerta. En artist vill bli nervös innan en föreställning för att kunna prestera sitt bästa. Stress är en naturlig del av oss.
När vi känner oro över en skoluppgift, betyder det i själva verket att vi bryr oss. Vi vill göra uppgiften väl. Med lite påtryckningar utifrån kan det rentav vara så att vi blomstrar. Vi blir mer beslutsamma och fullföljer det vi har lovat. När vi känner oss otillräckliga till allt vi har anmält oss till, kan det vara en tröst att inse att den känslan dyker upp emellanåt. Åtminstone jag, tycks vara en person som gillar fart, fläkt och åtaganden, eftersom jag ideligen hamnar i dessa typer av situationer. Hur mycket jag än kan sukta efter en kväll av vila och ro, verkar det inte vara det jag trivs bäst med.
Om du känner att du har tagit dig vatten över huvudet, är det bara att inse att stressen är vår vän. Troligen har du löst det många gånger förr, och denna gång är inget undantag. Kanske upplevs det lite bitterljuvt, men lita på din förmåga och finn dig i ovissheten.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna
Ebba Bergman, Skribent