Foto: Olle Hedberg och Fredrik Bjuvberg
Lund – staden som vibrerar av studentliv, akademiska framgångar och kulturell historia. Men på en plats där folkmassor fyller korridorer, nationer och spex, ekar läktarna på Klostergårdens IP ofta tomma. Det har blivit en symbol för stadens märkliga paradox: en storstad i miniatyr med över 100 000 invånare och en enorm tillströmning av unga människor, men ändå utan ett levande fotbollsengagemang. Ikväll, den 21 november klockan 18.30, kan allt detta vara på väg att ändras.
Förväntningarna inför kvällens match är enorma. En plats i Superettan står på spel – något som kan förändra Lunds BK:s, eller “Krubbans” historia och lyfta både klubben och staden till nya höjder. Det är svårt att inte känna pressen. Om Lund vinner ikväll, då är jag säker på att ni redan vet det när ni läser detta. Ni har säkert hört jublet, sett firandet och känt euforin sprida sig. Men om Lund förlorar? Då är jag inte lika säker. Då kanske orden och känslorna som delas här riskerar att drunkna i den tystnad som så ofta omgett oss.
Det är just det som gör kvällen så laddad. Det handlar inte bara om resultatet – det handlar om något större. Vinst eller förlust, ikväll spelar vi för att visa att Lunds BK är en klubb värd att bry sig om. Vi spelar för att visa att fotbollen i Lund kan vara mer än bara en bakgrund i skuggan av studentlivet, handbollen och akademin. För att ge liv åt de stora, dyra träningsanläggningarna och visa att de är en investering i en dröm som kan förena en stad. Men i vägen för allt detta står ett annat lag, Östersunds FK, som har helt andra planer på kvällens utkomst och skiter fullständigt i Lunds potentiella fotbollssaga.
Kvällen är här, klockan är 18.27 och vi sitter spänt och väntar på att domaren ska vissla igång matchen. Ikväll är ett undantag, Lunds för det mesta tomma läktare och uteblivande fans har idag slutit samman i sitt hopp om uppflyttning. Det är över 1000 personer på plats trots den bitande kylan.
Domaren visslar distinkt i sin pipa och matchen drar igång:
Lund är aldrig riktigt farliga. Matchens egentliga höjdpunkter förutom Östersunds två mål var att huvudläktaren behövde utrymmas på grund av brandlarmet och en supporter som kastade en snöboll på en Östersundsspelare. Personliga höjdpunkten för oss var pressrummet där Lunds BK uppgraderat utbudet av fika i allra högsta grad. Fredrik unnade sig två varmkorvar, två pepsi, tre kaffe, en kexchoklad, två kartonger med popcorn och en delicatoboll.
Men ordet som summerar matchen bäst är “antiklimax”. Lund förlorar hemmamatchen med 0-2 och returen uppe i Östersund med 3-2. Det var faktiskt aldrig ens nära. Superettan får vänta och Lund fortsätter vara Sveriges största stad som aldrig haft ett lag i den svenska fotbollens finrum. Förhoppningsvis kan laget ställa om till nästa säsong men det är en tuff uppgift. Krubban har
varit nära uppflyttning två år i rad men sista steget verkar vara för brant. Med tränare och spelare som vill mer kan omklädningsrummet se helt annorlunda ut i vår. Kanske var det detta som var den enda chansen för vårt kära Lund att äntligen få ett fotbollslag på elitnivå.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna
Olle Hedberg och Fredrik Bjuvberg, Skribenter
