makt

(-)[m]at(-)

Ovarsamt, drömmande, med avsmak och begär tar vi det var dag i våra munnar: ordet ”mat”. En kort sammansättning bokstäver, för ett begrepp centralt i och för våra liv. Liksom ”innanmäte”, ”mätt” och ”medisterkorv”, har ”mat” påträffats i skrifter daterade längre tillbaka i tiden än 1520. Det var då Gustav Vasa genomförde sin Lutherinspirerade reformation av konungariket Sverige, som innebar ett uppsving för tryckeriverksamheten. Mat-termen härrör ur fornnordiskans och latinets ’mater’ – i (någorlunda) modern språkanvändning ”moder”. Tänka sig, vi kan ha råkat på ett begrepp av värde för feministisk forskning! Det faller sig naturligt att tillskriva ma[k]tfenomenet en roll med åtskilligt antal omgripande samhällsfunktioner.

Av: Linn Jansson

Läs vidare

Av Panorama, sedan

Männens heder mellan kvinnornas ben

Kvinnomisshandel – oavsett om det begås av en svensk eller invandrarman – är ett extremt maktutövande och ett uttryck för kontrollbehov; när makten inte längre kan upprätthållas med andra medel återstår bara våldsutövandet. Varför delas kvinnovåldet då upp i hedersrelaterat eller icke-hedersrelaterat våld? Är det bara invandrare som har heder? Har den svenska kulturen verkligen ingen motsvarighet? Jag hävdar att hedersvåld är våld mot kvinnor som begås av vissa individer oavsett etnicitet och att den vanliga distinktion riskerar att förstärka fördomar om invandrare. Läs vidare

Av Panorama, sedan