Ord är makt, sägs det. Inte sällan används uttrycket avseende politik och yttrandefrihetens kraftfullhet. Att rätten, och lagstödet för, att säga vad vi tycker innebär en enorm frihet. Eller att skicklig retorik ofta är en väg till samhällets toppskikt. Men, jag tänker att orden i första hand inte är ett politiskt verktyg, utan ett socialt.
Ovarsamt, drömmande, med avsmak och begär tar vi det var dag i våra munnar: ordet ”mat”. En kort sammansättning bokstäver, för ett begrepp centralt i och för våra liv. Liksom ”innanmäte”, ”mätt” och ”medisterkorv”, har ”mat” påträffats i skrifter daterade längre tillbaka i tiden än 1520. Det var då Gustav Vasa genomförde sin Lutherinspirerade reformation av konungariket Sverige, som innebar ett uppsving för tryckeriverksamheten. Mat-termen härrör ur fornnordiskans och latinets ’mater’ – i (någorlunda) modern språkanvändning ”moder”. Tänka sig, vi kan ha råkat på ett begrepp av värde för feministisk forskning! Det faller sig naturligt att tillskriva ma[k]tfenomenet en roll med åtskilligt antal omgripande samhällsfunktioner.
Av: Linn Jansson