Socialdemokratin har i över 100 år varit en av de mest inflytelserika ideologierna i Västeuropa, med folkstyre, jämlikhet och solidaritet som slagord har man verkat för att minska klyftorna och höja levnadsstandarden. Runtom i Europa så har den socialdemokratiska linjen också förverkligats när välfärdsstaten blev verklighet. Men samtidigt som målen förverkligats så har väljarna svikit; trots starkt stöd för de socialdemokratiska reformerna så har partierna backat i parlamenten och i snitt har man tappat nära en femtedel av sina röster de senaste åren.
Hur kommer det sig då att partier vars politik tappar stöd? Dels så har några av de klassiskt socialdemokratiska frågorna anammats av andra partier samtidigt som socialdemokratin rört sig högerut. Samtidigt har den ursprungliga socialdemokratiska visionen om att införa ett klasslöst samhälle försvunnit utan att ersättas med någon annan tydlig vision vilket gjort att partierna tappat lite av sin profil.
I Tyskland där socialdemokraterna tappat enormt sedan de satt i regeringen finns det en annan viktig aspekt. Rudolf Scharping, tidigare ordförande för tyska SPD är idag en affärskonsult vars kunder omfattar hedgefonden Cerberus och miljardären Maria-Elisabeth Schaeffler. Förre förbundskanslern Gerhard Schröder, som ledde SPD under lång tid har en rad styrelsepositioner, bland annat i den ryska energijätten Gazprom.
Men vilka paralleller kan man egentligen dra mellan Sverige och resten av Europa? Socialdemokratin har länge varit extra stark just i Sverige men tillbakagången är tydlig även här; förra valet räknades som ett katastrofval och nu riskerar man att förlora positionen som riksdagens största parti.
av Olof Ernwing
1 kommentar
Kommentarer är stängda.