Foto: Unsplash, Alexandre Lalleman
Snart dags för EU-val i Europa! Närmare bestämt den 6-9:e juni går alla EU:s medlemsländer
till vallokalerna för att rösta och just i Sverige är det söndagen den 9:e juni du bör lägga på
minnet.
EU-valet är bara var femte år och däremellan glöms det snabbt bort och istället får den svenska politiken allt mer utrymme i media. EU-valet är däremot mycket viktigare än man tror och att faktiskt göra sin röst hörd är av största angelägenhet för dig som medborgare i ett EU-land. Trots detta upplever jag personligen att jag har väldigt dålig koll på EU-valet och hur det fungerar. Var röstar man? Röstar man på ett parti eller en representant? Vad är en politisk grupp? Vad är det EU-parlamentet fattar beslut kring och hur påverkar det egentligen lilla mig? För alla er som söker svar på dessa frågor, låt mig presentera: Panoramas officiella nybörjarguide till EU-valet. Låt oss guida dig genom denna snåriga, bevuxna skog och komma ut på andra sidan med verktyg och kunskap som gör dig allra bäst lämpad att fatta ett informativt beslut.
Inledningsvis är det viktigt att klargöra att man absolut bör rösta i EU-valet, har du inte tillräckligt bra koll på aktuella politiska frågor får du se detta som ett tillfälle att läsa på lite. Enligt SCB var valdeltagandet förra EU-valet endast 55%, medan valdeltagandet i senaste riksdagsvalet (2022) var över 84%. Vad detta låga valdeltagande beror på kan vi enbart spekulera i men jag tror personligen att unga förstagångsväljare har väldigt dålig koll på EU-valet. Dessutom får EU-valet inte alls samma uppmärksamhet i media som riksdagsvalet får. Men valdeltagandet är något vi kan ändra på och det är därför vi finns här för er kära läsare. Du kan förtidsrösta från och med den 22 maj ända fram till valdagen den 9:e juni. Detta kan du göra när du fått ditt röstkort på posten och kan göras i vilken vallokal som helst i hela Sverige. Röstar du på valdagen bör du däremot uppsöka den vallokal som står listat på röstkortet.
Hur ska man tänka när man röstar?
I EU-valet fungerar det liknande som i riksdagsvalet i Sverige. Ett parti behöver minst 4% av de svenska rösterna för att komma in i EU-parlamentet. I EU-parlamentet finns ledamöter som representerar befolkningens intresse i EU-frågor och de är dessa som ska väljas under valet. Därav kan man alltså rösta på både ett parti och kryssa i en specifik kandidat. Varje land har ett fast antal ledamöter i EU-parlamentet baserat på befolkningsmängd där Sverige har 21 ledamöter. För att förtydliga är en ledamot en specifik person som blir tilldelad en plats i Europaparlamentet. Du röstar på ett parti i valet men vill du att en specifik kandidat ska bli vald så kan du rösta med en så kallad
”namnvalsedel” som finns i vallokalen. Där finns partiets kandidater listade och du kryssar helt enkelt för någon av dem. Med tanke på detta bör man läsa på vad varje parti tycker i frågor på EU-nivå. Det är inte alls garanterat att man håller med det parti man vanligen sympatiserar med i frågor som berör EU. Jag kan rekommendera DN:s valkompass som ger bakgrund till de viktigaste politiska frågorna och var partierna står i dessa frågor.
Vad är en politisk grupp?
Förutom att läsa på om kandidaterna och var partiet står bör man också veta vilken politisk grupp de ingår i. En politisk grupp är en samling av olika politiska partier med liknande ideologi och politiska tillhörighet. Det finns totalt 7 olika politiska grupper i Europaparlamentet. Alla politiska grupper har hemsidor där man kan läsa på vad deras ideologi är och vilka svenska ledamöter som ingår i den gruppen. Den politiska gruppen utarbetar sin egen organisation och antar, efter diskussion inom gruppen, en gemensam ståndpunkt i omröstningar som sker inom EU-parlamentet. Det är viktigt att känna till vilken grupp det parti du vill rösta på ingår i. Detta för att det parti du avser att rösta på kanske ingår i en politisk grupp vars medlemspartier har extrema åsikter som inte stämmer
överens med din egen värdegrund, då kanske du måste tänka om och rösta på ett annat parti?
Allt beror på din egen politiska ställning men oavsett är det bra att vara påläst!
Vad gör Europaparlamentet?
EU har ett stort system av olika institutioner och organ som deltar i beslutsfattandet på olika sätt där de fyra viktigaste är Europaparlamentet, Europeiska rådet, Ministerrådet och Europeiska kommissionen. Europaparlamentet har 705 ledamöter vilka röstar kring nya lagar, röstar igenom EU:s budget och bestämmer över de organisationer som finns inom EU och ser till att de sköts demokratiskt. I de flesta fall är det Europaparlamentet, Ministerrådet och Kommissionen som beslutar om de strategier och lagar som ska gälla i EU.
Vem lägger fram förslag till lagändringar inom EU?
EU-kommissionen har, med några få undantag, ensamrätt över att ta initiativ till rättsakter och Europaparlamentet har inte någon rätt att föreslå och utarbeta några rättsakter. Detta är något som kritiseras av vissa som anser att den organisation som består av folkvalda representanter bör inneha rätten att ge förslag på nya lagändringar, och detta är helt rimlig kritik enligt mig. Men för inte så länge sen var EU-parlamentet endast ett rådgivande organ och fick inte fatta några egna beslut och nu har faktiskt parlamentets roll ökat och organisationen är numera med-lagstiftare, vilket är ett tecken på förbättring. Ungefär en gång i månaden träffas alla valda ledamöter för att godkänna eller avslå alla aktuella lagtexter. Det är här som de folkvalda ledamöterna kan skapa förändring under vad som kallas ett ”Plenarsammanträdande”. Under dessa sammanträden får ledamöterna debattera och kan yttra sig om de ämnen de anser är viktigast och uppmana EU-kommissionen att lägga fram ett visst lagförslag. Därför har faktiskt ledamöterna och EU-parlamentet en viktig roll, och du som medborgare i ett EU-land kan påverka vem som får sitta i parlamentet och vilka frågor som prioriteras och debatteras.
Så nu hoppas jag kära läsare att du fått kanske en gnutta mer kunskap kring EU-valet och Europaparlamentet. Det finns ytterligare komplexa fakta att läsa om kring EU och dess organisationer om man är intresserad, men detta är som sagt en nybörjarguide. Vi ses i vallokalen!
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Fredrika Andersson, Skribent
