EU

Därför vann Ryssland dragkampen om Ukraina

Fram till för ett par veckor sedan närmade sig Ukraina ett samarbets- och frihandelsavtal med EU. För stora delar av det internationella samfundet kom det som en chock när president Janukovitj plötsligt svängde runt och avblåste avtalet. Konflikten mellan ryskvänliga öst och EU-vänliga väst kokade över, och den liberala respektive nationalistiska oppositionen har ockuperat såväl Självständighetstorget i Kiev som Europas löpsedlar. Janukovitj, nu mer impopulär än någonsin, slits mellan å ena sidan Ryssland med dess oljereserver och den eurasiska tullunionen, och å andra sidan EU, som erbjuder frihandelsavtal i utbyte mot respekt för mänskliga rättigheter och ett fungerande rättssystem. Dragkampen är ett faktum, och Ryssland verkar vinna. Men varför?

Av: Blanche Jarn

Läs vidare

Av Panorama, sedan

Lucka 18: Fredens pris

Bild: rockcohen

Det var många som rynkade på ögonbrynen när Europeiska Unionen tilldelades 2012 års Nobels fredspris. Var det genialiskt eller var det, efter ett antal tidigare tvivelaktiga pristagare, rena dödsstöten för prisets trovärdighet? I en världsdel där krigen har duggat tätt under historiens gång har forna fiender lagt ner stridsyxan och genom samtal vid det runda bordet har konflikter blivit lösta. Inga större krig, borträknat från Balkan under 90-talet, har utkämpats inom Europas gränser de senaste 70 åren. Just detta faktum var motiveringen den norska Nobelkommittén angav till varför EU förtjänade priset.

Av: Erik Hellqvist Läs vidare

Av Panorama, sedan

Lucka 12: Katastrofala klimatförhandlingar trots rysk roulett och laddade tärningar – en detaljerad genomgång

Julklappen längst upp på världens önskelista kom inte i år heller. Arrangörerna av COP 18 kallar slutresultatet för ”The Doha Climate Gateway”, ett löjeväckande namn för något som är lika tomt på gediget innehåll som det låter. Det är en passande, sorglig slogan för staden som även inledde den senaste och numera urspårade WTO-förhandlingsrundan. I olika grader av besvikelse beskrivs nedan varför mötet knappast förtjänar sitt självvalda epitet utan snarare har gjort sitt bästa just för att inte öppna upp för högre ambition och större handling, samt varför vi alla just därför måste lära oss så mycket vi kan om klimatförhandlingarna.

Av: Tim Isaksson

Läs vidare

Av Panorama, sedan

Lucka 4: Den ekonomiska krisen – inte så mycket ekonomi som politik och demokrati?

Trots att det var fyra ekonomer som satt i stolarna på Café Athen handlade diskussionen mindre om ekonomi och mer om politiken och avdemokratiseringen av densamma. Ett dramatiskt utträde ur EU eller en grå framtid av sparpaket, reformer och politiska myrsteg – att krisen är en komplex historia var något som debattörerna kunde enas om.

Av: Gubb Marit Stigson

Läs vidare

Av Panorama, sedan

”Ibland måste man se upp med visionärer” – intervju med Johan Norberg

Författaren och Metrokrönikören Johan Norberg kom till Lund den 9 oktober för en föreläsning anordnad av LUPEF och Studentföreningen Ateneum. Temat var Eurokraschen – en tragedi i tre akter, som även är titeln på hans nya bok. Trots att han beskriver sig själv som optimist ger han en mörk bild av det en gång så tilltrodda eurosamarbetet. Baserat på den klassiska tragedikompositionen – hybris, ate, nemesis – beskriver han ett Europa där arbetslösheten, nationalismen och fientligheten skjuter i höjden.

Av: Blanche Jarn
Läs vidare

Av Panorama, sedan

Euron i kris

Den fortfarande idag pågående europeiska skuldkrisen inleddes i början av 2010. Marknadens bristande förtroende för de offentliga finanserna i Grekland, Portugal, Irland och Spanien har skakat eurosamarbetet. Eurons omedelbara öde har i stort sett lagts i Tysklands händer, Europas starkaste ekonomi och det enda land som kunnat axla ledarrollen när flertalet euroländer stått vid ruinens brant. ”The engine of Europe” har genomfört ”the bailout of Europe”. Men om euron ska överleva på längre sikt måste eurozonen integreras både politiskt och ekonomiskt. Läs vidare

Av Panorama, sedan

Klimatförändringens påverkan på jordbruket i Afrika, söder om Sahara

Klimatförändringar har de senaste decennierna varit ett hett debatterat ämne. De flesta forskare är idag överens om att medeltemperaturen kommer att stiga och att medelnederbörden kommer att variera i större uträckningen till följd av bl.a. koldioxidutsläpp.  I vår uppsats utgick vi ifrån tidigare forskning och gjorde en sammanställning över hur Afrikas jordbruk påverkas av klimatförändringar. Utifrån dessa undersökningar belystes vilka möjligheter och anpassningsmetoder som bör vidtas för att minska de negativa effekterna av klimatförändringar i Afrika. Vi beskrev tre vanligt förekommande forskningsmodeller som används för att beräkna klimatförändringarnas ekonomiska påverkan på jordbruket, dessa är: Agronomiska modellen, Ricardianska modellen och Landzon modellen.

Läs vidare

Av Panorama, sedan

Rätt hjälp kräver förståelse – Somaliska pirater, varför finns de?

Media rapporterar då och då om somaliska pirater som kapar fartyg i Adenviken och kidnappar besättningar för att sedan begära lösensumma. Senast för drygt en månad sedan kunde man höra om ett sådant fall efter att pirater kapade en segelbåt och kidnappade besättningen, beståendes av en dansk familj. Då, som oftast, var rapporteringen inriktad på själva händelsen. Mer sällan rapporteras om bakgrunden till piraternas handlingar. Situationen är mycket komplex och om den överhuvudtaget avhandlas så görs det ofta i en mycket förenklad version. Det är kanske lättast så. Kanske är det enklast om den stora massan nyhetskonsumenter får leva med uppfattningen om att de inhumana piraterna kidnappar oskyldiga människor, och på så vis hålls borta från diskussionen om huruvida sjöröveriet är någonting som de västerländska länderna, tillsammans med andra, kan ha bidragit till att skapa och kanske även bidrar till att upprätthålla. Läs vidare

Av Panorama, sedan

Biståndets utmaningar i en digitaliserad verklighet

Biståndsminister Gunilla Carlsson har under sina snart fem år på posten dragit mycket medial uppmärksamhet till biståndsfrågorna. Dels genom att kräva ett mer resultatinriktad biståndsarbete, dels genom att radikalt omorganisera Sida vilket i sin tur lett till missnöje på Sida. Även hennes ”100-dagars-initiativ” har fått stort genomslag i media, vilket kan beskrivas som ett brainstormingsforum för att förbättra biståndet samt för att öppna arkivet för vart biståndspengarna hamnat. Läs Vidare

Av Panorama, sedan