Trots att det var fyra ekonomer som satt i stolarna på Café Athen handlade diskussionen mindre om ekonomi och mer om politiken och avdemokratiseringen av densamma. Ett dramatiskt utträde ur EU eller en grå framtid av sparpaket, reformer och politiska myrsteg – att krisen är en komplex historia var något som debattörerna kunde enas om.
Av: Gubb Marit Stigson
En relativt mogen publik fyllde Café Athen när Debatt i Lund öppnade dörrarna för att, som de själva formulerar sin målsättning, föra det akademiska samtalet ut i samhället. Panelen, som bestod av humanekologen Kenneth Hermele, företagsekonomen och feministen Agneta Stark och nationalekonomerna Anne-Marie Pålsson och Andreas Bergh, svarade kanske egentligen inte på den ursprungliga frågeställningen – Vem tjänar på krisen? – men förde en intressant diskussion kring hur den, och hela EU i sig, rört sig i riktning från de demokratiska värderingar som borde stå i centrum för hela samarbetet.
Hermele, som fick inleda diskussionen, började med att påpeka att ett solidariskt EU varken är en realitet eller något som ens går att föreställa sig i det rådande klimatet. Han fick medhåll från bland annat Pålsson, som ställde dagens kris i jämförelse med den som Sverige fick erfara under tidigt nittiotal och påpekade att dåtidens politiker kunde enas kring ett krispaket som gjorde att vi kunde resa oss och gå vidare. Hon menade att ett solidariskt agerande idag, med Tyskland som exempel på ett land som faktiskt tjänat på valutasamarbetet, inte verkar aktuellt. På detta reagerade Stark genom att påpeka att Sveriges kris på 90-talet inte var i närheten av den djupt invecklade dito som nu under fem års tid skakat EU:s medlemsländer.
Därefter rörde sig diskussonen mot ett ifrågasättande av valutaunionens, och kanske hela EU:s, politiska och demokratiska legitimitet. Pålsson påpekade att det endast finns två länder där medborgarna tillåtits rösta i eurofrågan. Dessa är Sverige och Danmark och i båda fallen sade folket nej till en gemensam valuta. Bergh förklarade vidare att hela Europeiska Unionens blivit en toppstyrd byråkrati och ett så komplext system att inte ens de insatta politikerna har en chans att förstå hur hela maskineriet fungerar. Han menar att lösningen aldrig kan ligga i överstatliga regleringar utan att ansvaret för de stora förändringarna ligger på det enskilda landet. Samtliga paneldeltagare rörde sig mot ett konstaterande att krisen är politisk snarare än ekonomisk.
Hermele var den enda att hävda att ett slopande av euron vore en rimlig utväg. Bergh menade snarare att vi i måste agera pragmatiskt och försöka lära av de problem som uppstått sedan valutan infördes. En ökad tillit till ekonomisk återhämtning skulle enligt Bergh kunna vara en del av lösningen då detta skulle leda till att investerare åter skulle tro på vinst på investerat kapital. Detta kom delvis som ett svar på Starks varning om att ett globalt sparande vore ett katastrofalt scenario, då detta lämnar oss med en skriande avsaknad av aktörer kapabla att importera varor som sparande länder är beroende av att exportera för att överleva.
Timmen som panelen hade att disponera kröp snabbt ihop till minuter och moderatorn tvingades avrunda med uppmaningen till varje deltagare att ge oss lyssnare en prognos om framtidens ekonomiska klimat. Hermele menade fortfarande att euron bör avskaffas helt. Både Stark och Pålsson vurmade för en fördjupad demokrati och Stark varnade framförallt för sociala spänningar och politiska slitningar, som måste lösas med en närmare relation politiker och medborgare emellan. Bergh, som fick avsluta, valde att ge oss en, måhända mer realistisk, framtidsvy där euron lever kvar, skulder skrivs av och nya pengar skapas. Slutligen spådde han att lokala politiska krafter kommer att vara en nödvändighet för att hela det europolitiska klimatet ska komma på fötter igen.
Vi som lyssnat steg så ur Akademiska Föreningens lokaler ut i den disiga novemberkvällen med eurokrisen i en ny ljussättning. Förmodligen har vi nu snarare med oss en mer flerdimensionell problematisering än den vi kom för att reda ut.
2 kommentarer
Kommentarer är stängda.