Alexander Bard är känd från musikbranschen men är också internetföretagare, ekonomisk geograf och leder det nya politiska partiet Liberaldemokraterna. Han föreläser världen runt, med Handelshögskolan i Stockholm som bas, om den nya sociologin. För Panorama berättar han allt om vad det virtuella klassamhället kommer innebära för såväl individen och gammalmodiga politiker som för den representativa demokratin.

År 2000 skrev Bard tillsammans med journalisten och mediateoretikern Jan Söderquist boken Nätokraterna, som handlar om hur den digitala revolutionen förändrar vårt samhälle och hur ett nytt virtuellt klassamhälle växer fram. Denna framtidsvision har visat sig vara i högsta grad profetisk och har med 17 översättningar blivit en världssuccé. Med anledning av detta kommer denna bok, tillsammans med hans andra två böcker Det globala imperiet och Kroppsmaskinerna, att nylanseras till sommaren under titeln Futuricatrilogin.

I Nätokraterna läggs stort fokus på paradigmskiften och hur vi har gått från feodalism till kapitalism och nu är på väg in i den nya informationalismen. Ni berättar om Nexus, som kommer att vara det nya maktcentrat (som tidigare varit hovet, kyrkan, näringslivet, statsapparaten och den akademiska sfären) och att kring detta kommer det nätokratiska nätverket att vara samlat. Skulle du vilja berätta mer om detta: vad är Nexus och vilken roll har det nätokratiska nätverket i detta maktcentrum?

Vi måste snabbt lära oss att se allting omkring oss utifrån metaforen Nätverket. Det framväxande nätverksamhället är bokstavligt talat just det: en ändlös serie nätverk mer eller mindre ihopkopplade med varandra. Makten i ett sådant samhälle baseras inte längre på att t.ex. äga ett gods eller en fabrik eller att kontrollera budskapet i en kyrka eller en tv-ruta. Makten baseras i stället på vem som är den genuint framgångsrikaste nätverkaren (inte med flest vänner, som en del patetiska facebookanvändare tycks tro, utan med RÄTT vänner). I takt med att Nätverket som metafor växer i styrka så börjar vi ävense oss själva och den fysiska världen som nätverk: Människokroppen är inte längre en fabrik som matas med kalorier och hålls i gång med maskiner, även vi börjar se oss själva som nätverk med kroppsdelarna som noder. Detta är temat för vår senaste bok Kroppsmaskinerna där vi går rakt på de dramatiska konsekvenserna av den revolution som vi pricksäkert målade upp i Nätokraterna för ett decennium sedan. Och precis som Hjärnan inte längre är chefen i fabriken Kroppen utan i stället den ultimata Noden i nätverket Kroppen så ser vi de kraftfullaste noderna i samhället som nya maktcentra. Det latinska ordet för nod är Nexus. Det är inte konstigare än så: Nexus är den virtuella platsen där mäktiga nätverk kopplas samman, nätverkens nätverk. Därmed har vi också i abstrakt form fastslagit var vi hittar Makten med stor M i nätverkssamhället.

I förordet står det skrivet att boken inte är slutprodukten eller sista ordet i något avseende, och därför undrar jag vad du anser har hänt sedan ni skrev den år 2000?

Vad som har hänt sedan vi skrev Nätokraterna? Tja, vi har fått Google, Facebook, laptops och smartphones. Och vi har fått Al-Qaida och dagens Twitteruppror i Mellanöstern. Allting förutsagt i minsta detalj i Nätokraterna. Det enda som skulle behöva tilläggas är väl just de varumärken och rörelsebetäckningar som personifierar alla de revolutionerande funktioner som vi förutsade så detaljerat i just den boken. Tydligen prickade vi rätt och skrev faktiskt internetsamhällets egen Nostradamus, haha. Vem ägnar inte timmar varje dag åt internet i dag? Och när hade någon av oss senast ett möte med en annan människa som vi inte först träffat online? Finns visitkort fortfarande kvar? Så om nu allting sker online i grund och botten, var tror ni makten finns då om inte hos dem som använder nätet smartast för egen räkning?

Skulle du vilja tillägga någonting angående de två andra böckerna?

Arbetet fortsätter i de två följande böckerna men i mer detaljerad form. Det globala imperiet är en extremt komplex och tung bok, det nödvändiga metafysiska arbetet för att formulera en komplett filosofi för internetsamhället som ju verkligen är radikalt annorlunda på alla områden jämfört med det gamla industrisamhället med dess förlegade humanistiska ideal. I denna bok vrider och vänder vi på alla nya fenomen och avslöjar vad som bara är bogus och vad som verkligen är genuint revolutionärt med all den nya teknologin och dess effekter på oss och våra själv- och världsbilder. Kroppsmaskinerna är snarare en direkt uppföljare till Nätokraterna och mycket riktigt den nya internationella storsäljaren med början just nu i Frankrike. I Kroppsmaskinerna låter vi modern neurovetenskap krocka med modern psykoanalys för att skapa oss en fungerande och sammanhängande idé om vad det innebär att vara människa i internetsamhället. Vi kan sammanfatta denna trilogi, som i sommar ges ut som ett paket under namnet Futuricatrilogin, som att Nätokraterna handlar om den teknologiska revolutionen, Det globala imperiet handlar om den nya världsbilden, och Kroppsmaskinerna handlar om den nya människosynen, i internetrevolutionens fotspår.

Sedan dess har du varit med i Folkpartiet och startat det virtuella nätverket Liberati tillsammans med riksdagsledamoten Camilla Lindberg, som du sedan lämnade för att bilda det politiska partiet Liberaldemokraterna. Vad var det som fick dig att träda in i den politiska världen och framför allt: vad var det som drev dig till att starta ett helt nytt parti?

Den korta sejouren i Folkpartiet var enbart en förberedelse för att starta Liberaldemokraterna som snarare är en ny politisk rörelse än ännu ett nytt parti. Partibildning kommer bara att ske om Liberaldemokraterna bestämmer sig för att gå till val 2014 på egen hand. Troligare är att (L) går till val tillsammans med t.ex. Piratpartiet men fortsätter att vara en egen internetburen politisk rörelse med ett brett liberalt idéprogram. Det tog bara tre månader att locka över 800 människor till Liberaldemokraterna och med fler medlemmar under 30 år och i Storstockholm än både Folkpartiet och Centerpartiet redan nu så är (L) en rörelse som ingen politiskt aktiv kommer att kunna ignorera länge till. Sverige behöver en samlad liberal rörelse, särskilt nu när vi styrs av en allians av fyra högerkonservativa populistiska partier utan några som helst ideologiska principer där ingen av dem försvarar liberalismen. Titta bara på Alliansens starka och samlade stöd för FRA-lagen! Enough said.

Då Nätokraterna tar upp att den representativa demokratin är på utdöende: vilken styrelseform skulle du förespråka istället? Om du ser det som att demokratin är på utdöende, har du några reflektioner kring hur man med teknologins hjälp skulle kunna verka i motsatt riktning, nå ut till fler i samhället och få dem att bli mer engagerade i politiken?

Nja, den representativa demokratin är inte utdöende, det är snarare tvärtom: dess representativitet förstärks i ett alltmer komplicerat och svåröverskådligt samhälle. Vi ska dock inte tro att politiken har de möjligheter att påverka samhället som den en gång hade. Snarare är det parallella världar och maktcentra som bestämmer och dessa kommer varken att låta sig styras eller ens nämnvärt påverkas av traditionellt demokratiska krafter. Vi kallar detta nya politiska tillstånd för plurarki i våra böcker. Politik blir en fråga om medial show, om positionering ovanpå ett slags permanent rullande administrativt styre med många globala maktcentra i konkurrens med varandra. Och varför ska vi följa lagar i ett sådant svåröverskådligt samhälle om vi inte har lust? När lagar inte längre följs förlorar politiken sin makt. Men då måste vi bygga andra band mellan människor för att skapa förtroende och tillit och exakt detta gör människor direkt med varandra via virtuella nätverk snarare än att gå till alltmer maktlösa politiker och myndigheter för att få stöd. Detta minskar inte utan ökar snarare representativiteten i politiken, men det försvagar politiken som fenomen i sig.

Ni skriver även om patentet och copyrighten som två av de viktigaste komponenterna i det nätokratiska maktbygget. Hur förhåller du dig till detta personligen, i synnerhet till fildelning: förhållandet mellan upphovsrätt och äganderätt, med tanke på din historia inom underhållningsbranschen och ditt liberala ställningstagande inom politiken?

Äsch, fildelning är en sådan tröttsam och typiskt svensk nonsensfråga. Folk fildelade i några år medan de gamla skiv- och filmbolagen vägrade ställa om sig till nya teknologiska plattformar. Sedan kom Spotify och Voddler, Apple TV och Google TV, och ingen orkar fildela längre därför att t.o.m. det enskilda ägandet av ettor och nollor har blivit helt poänglöst. Piratrörelsens landvinning var i stället att lyfta frågan om den personliga integriteten i internetsamhället. Det är vår tids största politiska fråga eftersom den berör skillnaden mellan frihet och underkastelse i det nya samhället. Patent och copyrights kommer däremot att överleva eftersom virtuella värden är basen för världsekonomin i dag och kommer så att förbli. Det står även länder som Kina och Indien bakom i dag när de själva bygger globala varumärken med kolossala inbyggda metafysiska värden. Visst finns det ludditer som tror att alltifrån islam till guldmyntfötter ska återvända men så blir det inte. Historien går aldrig bakåt, virtualiseringen av världen kommer i stället bara att tilltaga.

”Vi borde göra revolution och hänga alla politiker som saknar ett twitterkonto.”

Internationellt sett talas det i dagsläget mycket om de sociala mediernas roll i demokratiseringsprocesser. De lyfts fram som en av de främsta orsakerna till protesterna i Nordafrika – kombinationen av en växande frustration inför enorma och ständigt växande sociala klyftor och ett alltmer omfattande och tillgängligt globalt informationsflöde i form av internet och sociala medier. Folkets åsikter har kunnat kanaliseras och organiseras, och har eskalerat i växande gatuprotester, där människor är redo att offra sina liv för möjligheten till ett bättre sådant. Sverige vill stödja demokratirörelserna i dessa diktaturer genom att öka sitt bistånd till sociala medier och teknik som hindrar regeringar att blockera internet. Andra menar att den fria tillgången till information på internet öppnar för en ännu starkare kontrollerad stat, då regimer ges möjligheten att övervaka medborgare och även använda de sociala medierna i propagandasyfte. I din bok står det skrivet att den tillgängliga informationen bestämmer vad som är möjligt att tänka och göra, och att en ny revolutionerande teknologi inom kommunikation och information otvivelaktigt ändrar förutsättningarna för allting. Samtidigt belyser du att detta inte löser alla problem, utan innebär att vissa problem dramatisk måste åtgärdas samtidigt som vi kommer att tvingas konfronteras med en hel uppsättning nya problem. Vad är dina tankar kring detta i dagsläget: hur stor roll har de sociala medierna i demokratiseringsprocesserna i Nordafrika och vilka problem ser du som måste dramatiskt åtgärdas och vilka kommer bli de nya uppsättningarna med problem att konfrontera?

De sociala medierna är helt avgörande eftersom de har möjliggjort uppbyggandet en ny parallell maktbas under näsan på de gamla diktaturerna. Tids nog kommer samma sak att hända även i exempelvis Kina och Iran. Diktaturer kan kontrollera tv och tidningar men diktatorer kan aldrig twittra på ett så underhållande sätt att miljontals människor vill följa diktatorns twitterflöde. Allt detta förutsade vi redan i Nätokraterna för 12 år sedan, samtidigt som vi målade upp ett scenario av ett nytt samhälle med en ny klasstruktur: nätokrater mot konsumtärer, och detta på global nivå och tvärs genom alla samhällen. Det är bara att börja räkna hur många som följer ditt twitterflöde och exakt vilka dessa är för att placera dig själv i den nya makthierarkin. Samhället blir inte så mycket bättre utan snarare bara annorlunda, vi byter ett klassystem mot ett annat. Medan andra rättmätigt jublar över demokratins och öppenhetens segertåg över världen så tycker vi att man bör ta oron över nätets nya stängda världar på allvar. Det är inte fysiska gated communities som är problemet i dag utan alla kraftfulla gated communities som byggs online, för det är där den nya makten koncentreras eller snarare imploateras som vi skriver.

Din uttalade ambition är att bryta ny mark och att se utanför det samhälle vi i dag uppfattar som så givet att samhällsdebatten har avstannat. Utifrån ditt författarskap och din politiska roll, vilken är den viktigaste förändringen du skulle vilja åstadkomma i samhället?

Att slå ut den korkade och oengagerade borgarklassen från politiken och ekonomin. Ju snabbare vi gör det desto bättre för Sverige. Vi borde göra revolution och hänga alla politiker som saknar ett twitterkonto. Deras ointresse för det nya framväxande samhället är direkt oanständigt. Därmed skulle majoriteten av medlemmarna i både Alliansen och Socialdemokraterna dingla i krokarna längs våra gator till allas nytta och glädje. Alltså seriöst: man får inte vara så ointresserad av ungdomens framtid som dagens trötta cyniker till politiker är. Jan Björklunds krav på att återinföra den preussiska disciplinskolan i dagens Sverige är frånstötande just för att det är så urbota korkat.

av Cecilia Renger