I helgen hade Socialdemokraterna sitt partikonvent. Efter ett halvår av osäkerhet, kalabalik och spekulationer skulle man nu vända på skutan och styra in i framtiden med en ny kapten. Nuder, Damberg och Östros var tidigare några av de hetaste kandidaterna till ny partiordförande, men på fredagen röstades i stället Håkan Juholt enhälligt igenom till ny partiledare.
Jag skall inte stick under stolen med att jag har varit väldigt kritisk till valet av Håkan Juholt. Att leda det Socialdemokratiska partiet är inte som att leda andra partier. För att leda sossarna måste man vara förberedd att leda stora instanser samt Sverige som land. Man måste vara förberedd på att bli statsminister och leda regeringskansliet. Det är viktigt då sossarna som Sveriges största parti alltid strävar efter regeringsmakten. Det är därför brukligt att en ordförande för detta parti har tidigare erfarenheter av att leda departement, alltså att personen i fråga tidigare varit minister. Det visar på ledaregenskaper och att personen skulle palla det arbete som krävs. Håkan Juholt har aldrig varit minister och har inte heller varit ledare för något av liknande dignitet. Hans politiska ledarroller sträcker sig till ett ordförandeskap i försvarsberedningen, en roll som biträdande partisekreterare och sedan förra året har han varit ordförande för riksdagens försvarsutskott. Är det tillräckligt för att framgångsrikt leda Socialdemokraterna? Jag undrar även varför en man som suttit i riksdagen i 16 år inom Sveriges största parti aldrig fått chansen till mer framträdande ledarroller, var han inte mogen förut eller har man helt enkelt inte trott att han haft det som krävs?
Med det sagt måste jag påpeka att jag blev väldigt imponerad av Juholt under helgens partikonvent. Han höll ett starkt och imponerade tal som framhävde hans charm och humor. Jag fick en känsla av gamla starka sosseledare som Göran Persson och Olof Palme när jag hörde på talet. Den känslan kan mycket ha att göra med det faktum att han använde deras knep i sitt tal. Han talade mycket om social demokrati, ett knep vari man belyser vikten av social välfärd i ett demokratiskt samhälle. Det var något som såväl Palme som Persson som Ingvar Carlsson ofta använde. Under talet fick jag en känsla av att han var den starke ledaren och blivande landsfadern som detta parti såväl behöver. Men det är en sak att tala och en annan att göra, kommer han stå pall?
Juholt är ett klart steg åt vänster jämfört med sin företrädare Mona Sahlin, något man även kunde höra i hans tal. Bland annat vill han begränsa vinstuttaget ur skolan och vården och göra en översyn av skatterna. ”Det vi ska använda skattepengarna till är långsiktig välfärd” kunde man höra Juholt säga, ett uttalande som luktar vänster långa vägar. Detta klara steg åt vänster kan verka konstigt. För hur ska man locka över väljare från högern genom vänsterpolitik?
Om Juholt väljer att föra en klar och tydlig vänsterpolitik, vilket jag inte är säker på att han kommer göra, då måste man klara av att skapa en tydlig agenda som tydliggör att man är en opposition att lita på. Man måste visa att man är ett unikt alternativ som klart och tydligt för en annan politik än regeringen. Man måste åstadkomma två tydliga alternativ till regeringsmakten: vänsteroppositionen och Alliansregeringen. Om man gör det då kanske man kan locka över väljare från Alliansen och därmed bilda regering. Men lyckas man inte skapa ett tydligt vänsteralternativ då kommer man inte att återta makten. Partiet kanske kommer öka i stöd men inte vänsterblocket i stort. Jag tror nämligen att med en tydlig Socialdemokratisk vänsterpolitik kan man locka väljare från främst Vänsterpartiet men även Miljöpartiet.
Jag nämnde tidigare att jag inte tror Juholt kommer driva en särskilt tydlig vänsterpolitik. Jag tror nämligen att han är smart nog att inse riskerna med det. Jag tror han inser att kampen om regeringsmakten kommer ske i mitten. Det är där de osäkra väljarna finns och det är den kampen man måste vinna för att vinna valet. Jag tror han kommer bedriva en mer vänstervriden politik än Sahlin men inte särskilt mycket mer.
Avslutningsvis skulle jag vilja låna ett uttryck från engelskan: ”You can talk the talk but can you walk the walk?” Det är nu Juholts kapacitet och kunskaper kommer sättas på prov. Kan han ena partiet och bilda en stark opinion som klarar av att återta makten vid valet år 2014?
Av: Fredrik Sundqvist
3 kommentarer
Kommentarer är stängda.