FN – Spruckna Drömmar lyder titeln på Fredrik Segerfeldts bok som presenterades under SamPols föreläsning på Café Athen 20 mars. Segerfeldt, numera skribent, har tidigare arbetat på Svenskt Näringsliv, Timbro samt deltagit i en parlamentarisk delegation skickad av riksdagen till FN:s generalförsamling.
Av: Daniel Kindstrand och Erik Hellqvist
Segerfeldt inleder sin föreläsning med att berätta om Kubas FN-ambassadörs försök att bemöta Carl Bildts riktade kritik mot Kuba och deras bristande respekt för mänskliga rättigheter. Den kubanske FN-ambassadören hade gått till kraftigt motangrepp på Sverige och påstått att vi ända sedan vikingatiden, under det svenska stormaktsväldet och ända till idag ägnat åt oss en hänsynslös och brutal imperialism. En bit in i föreläsningen beskriver han en egenupplevd händelse om hur en sovjetisk ambassadör med FN i ryggen kunde hänvisa till att mänskliga rättigheter tillämpas i Sovjetunionen eftersom Sovjet inte har någon arbetslöshet medan väst oundvikligen präglades av detta problem. Enligt Segerfeldt är alla positiva rättigheter (såsom rätten till kultur och arbete) ett direkt resultat av Josef Stalin medan alla negativa rättigheter (såsom att rätten att inte bli utsatt för tortyr) kommer från Väst. Genom att ständigt hänvisa till de positiva rättigheterna västvärlden inte lyckades efterfölja kunde Sovjetunionen och andra elaka länder skylla ifrån sig trots omfattande mord på den egna befolkningen.
Det är med återberättelser som dessa och berättelser om FN:s misslyckanden såsom folkmordet i Rwanda som Segerfeldt försöker matta av den enligt honom oförtjänta idealistiska bilden av FN. Under förläsningen uppmärksammar Segerfeldt även att 72 % av svenskarna har förtroende för FN till skillnad från EU-snittet som ligger på 52 %. I Sverige har också i stort sett all debatt med negativ ton lyst med sin frånvaro till skillnad från löpsedlarna i många andra länder. Segerfeldt säger också att det är just denna tystnad som har motiverat honom att skriva boken. Förutom uppmärksammandet av den allmänt naiva synen på FN pekar Segerfeldt också på att endast 46 % av länderna i FN är politiskt fria stater. Det är också detta som Segerfeldt anser är det största problemet med FN idag. Därför förespråkar han att istället starta ett Demokratiernas Förbund som skulle vara bättre lämpat att axla ansvaret och effektivare i praktiken.
Baserat på Segerfeldts föreläsning och en kortare intervju så är inte bara FN:s drömmar spruckna, utan även synen på länders möjlighet till bättring och förändring tycks vara lika dyster. Vi försvarar inte FN:s misslyckande men tror definitivt inte att en exkluderande världsorganisation som bestämmer världspolitiken efter eget behag skulle vara en bra lösning på FN:s återkommande tendens att trampa på handlingsförlamande minor. Ett öppet exkluderande av diktaturer skulle leda till sämre insyn och därmed sudda ut möjligheter att påverka människoförtryckande stater i en human riktning. Jag tror att det måste finnas tillit, förtroende och ett öppet samarbete för att länder överhuvudtaget ska vilja se alternativa vägar. Det är ganska uppenbart att Segerfeldts analys är bristfällig och det kan under föreläsningens gång uppfattas som att alla stater som inte har västvärldens värderingar inte är önskvärda att få delta i det fredsfrämjande arbetet. Han klumpar ihop alla västländer och tillskriver de samma egenskaper, att det är vi som aktivt arbetar för fred och frihet! Han påpekar att det är Kina och Rysslands permanenta platser i säkerhetsrådet som gör att fredsfrämjande aktioner aldrig förekommer och att skurkstater som dessa gör att FN inte funkar. För att nyansera den bild han målar upp skulle han lika gärna kunna ta upp Irakkriget som USA och Storbritannien startade på egen hand efter att deras önskade resolution inte gått igenom i FN. Det stora bekymret med Segerfeldts föreläsning är att han totalt ignorerar alla hemska händelser som länder från väst gjort sig skyldiga till och istället enbart lägger skulden på länder som Zimbabwe och Saudiarabien. Avslutningsvis, vem skulle inom Demokratiernas Förbund avgöra vilket land som är demokratiskt eller inte?
Daniel Kindstrand och Erik Hellqvist
9 kommentarer
Kommentarer är stängda.