En vänster måste vara grön – intervju med Jonas Sjöstedt

Efter föredraget av Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt fick Panorama en intervju med mannen som utmålats som vänsterns nya hopp. Eftersom Vänsterpartiet kommit att framställa sig själva alltmer som ett nytt slags miljöparti kretsade intervjun uteslutande om miljö och klimat, med nedslag i utsläppsmål, klimatbistånd, Rio +20 och Alf Hornborg m.m.

Intervju av Cecilia Renger

Den 8 maj besöktes Lund av Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt för att tala om bl.a. svensk vapenexport, EU-politik och utbildningspolitik. Det sägs dock att det är Sjöstedts s.k. ”miljövänsterkonceptet” som ska föra V mot nya framgångar och han har själv uttryckt det som att Vänsterpartiets styrka är kopplingen mellan den ekonomiska politiken och klimatpolitiken. I media uttrycks det som att hans största tillgångar är att han är förhållandevis ekonomiskt verklighetsförankrad ”för att vara en vänsterpartist”.

Kvällens föreläsning anordnades av SamPol i ett fullsatt Café Athen, och efter en timmes samtal med moderator Mikael Sundström från Statsvetenskapliga Institutionen, följt av en lång frågestund, fick jag äntligen chansen att ställa Jonas Sjöstedt mot väggen angående Vänsterpartiet som det nya miljöpartiet och hur grön han själv egentligen är.

I slutet av februari skrev du, Ulla Andersson och Jens Holm i DN att ni vill göra Sverige till en klimatpolitisk föregångare och lade fram en rad förslag om att öka utsläppsmålet till år 2020, skärpa EU:s utsläppsmål (och även det globala målet om temperaturhöjning från 2 till 1,5 grad), avsätta 4,5 miljarder kronor de närmaste tre åren till klimatbistånd, satsa på en upprustning av lägenheter, göra stora investeringar i järnvägen, öka den vegetariska maten i offentliga verksamheter, ha en statlig klimatbudget som ska granska alla förslags klimatpåverkan och införa ett eget klimatdepartement. Det poängteras då att alla dessa förslag är fullt finansierade och det som jag undrar då är om det räcker med miljö- och klimatskatter eller om ni anser att det även behövs andra ekonomiska omprioriteringar för att dessa förslag faktiskt ska kunna finansieras?

Nej alltså finansieringen täcks av vårt budgetförslag, det gör den, men vi måste ändå gå längre i ekonomisk styrning, utöver budgeten som redskap. Vi vill t.ex. att vi ska styra statliga företag på ett helt annat sätt, inte minst Vattenfall, och att man skriver om ägardirektiv och använder Vattenfall som en motor i klimatomställningen, istället som idag som en oansvarig utsläppare av växthusgaser. Och det är ju något som kommer utöver det, en resurs som vi inte använder idag som gör skada men som skulle kunna göra nytta. Vi vill ha nya direktiv till AP-fonderna, som alla idag äger amerikanska oljebolagsaktier som inte satsar i förnybar energi. Då kan man inte bara använda statsbudgeten och lagstiftningen som redskap, utan även det gemensamt ägda kapitalet och företagandet som styrmedel. Vi vill även att ROT-avdraget vi har idag för villaägare och bostadsrättsinnehavare ska avskaffas i sin nuvarande form och riktas helt mot energisanering, alltså att ha en lägre energiförbrukning och andra former av uppvärmning och sådant, så att man ställer om flera delar av politiken: bostadspolitik, statliga företag och så för att gynna klimatmålet. Vi tror att det är först då som man får den verkliga effekten.

Miljöpartiet har formulerat en klimatlag, som togs upp under den senaste partiledardebatten och som nu har trätt i kraft i Storbritannien och i Mexiko. Tror du att denna lag kan fungera som ett bra komplement till era förslag om en statlig klimatbudget och ett klimatdepartement?

Ja jag menar att alla förslag i statsbudgeten ska klimatberäknas, så att man kan se klimateffekterna, t.ex. skattehöjning för höginkomsttagare eller kontraktssatsningar på järnväg. Det är först när man får in det i de ekonomiska avvägningarna som det kan bli integrerat med den ekonomiska politiken. Då kan man kalla det klimatbudget eller andra saker, det viktiga är att det blir en del av alla avgöranden i budgetarbetet.

Ni skrev i den tidigare nämnda DN-artikeln att ni vill satsa 4,5 miljarder på klimatbistånd. Nu under samtalet tog du upp att CDM (Clean Development Mechanism) kan ses som ett slags svepskäl för att slippa minska koldioxidutsläppen själv.

Ja idag räknar man av CDM-åtgärderna från Sveriges åtaganden och det är en väldigt stor del av regeringens ”minskning” så att säga, det är CDM-projekt. Då menar vi att klimatbistånd måste gå utöver Sveriges åtaganden och det är en viktig skillnad. Sen kan klimatbistånd vara bra, problemet med många CDM-projekt är att de ofta är ganska tveksamma eller att det är tvivelaktigt vilken miljöeffekt de egentligen har.

Så man kan säga ni är inte emot CDM-projekt, utan att ni anser att de borde gå utöver klimatbiståndet?

Ja, att de går utöver klimatbiståndet och att de utvärderas mer systematiskt. Det finns exempel på CDM-projekt där de har finansierats från olika håll och då räknats med flera gånger. Sverige ger CDM-projekt till en stor vattenkraftsdamm i Indien som har kritiserats av miljörörelsen. Man måste ha högre krav på innehållet också.

För att gå över till ett mer övergripande perspektiv, du kom i slutet av samtalet in lite på detta med välstånd utan tillväxt.  Det jag undrar är dina tankar kring tillväxt och om du tror att den kan frikopplas från miljön?

Det där är väldigt komplicerat tycker jag att göra. Men samtidigt är det nog så att vi tär för mycket på jordens resurser, det är ställt bortom allt tvivel och det kommer att ha effekter på vilken tillväxt vi kan ha. Vi måste ha mer offentlig och social konsumtion och mindre materiell konsumtion, och vi måste fördela den materiella konsumtion vi har på ett mer jämlikt sätt. Det är nycklar i att klara det här. Problemet är att hela vår modell är byggd på traditionell ekonomisk tillväxt som ger reformutrymme och hur vi hittar en väg ut ur det, där finns det mycket spännande debatt.

Detta leder vidare till nästa fråga som är angående Rio+20–konferensen som kommer att vara nu i juni: vad du har för förhoppningar kring denna och vad är det för frågor eller punkter som du skulle vilja att Sverige driver där?

Ja, jag vill ju att man ska ha ett helhetsperspektiv på hållbarhet, inte bara ekologisk hållbarhet utan även social hållbarhet, och lägga mycket tyngd vid det. Jag tror inte att man ska ha övertro på några konkreta åtaganden där, men det är en väldig kraftsamling och en chans till nystart för miljöarbetet.

Du nämnde under samtalet att ni håller på att utforma ett ekonomiskt-ekologiskt program?

Ja det ska vara samma program, och det beror på vi kan inte ha en ekonomisk politik och en ekologisk politik utan det måste vara samma politik. Det är ett försök att ta hela tillväxtdebatten på allvar och ta konsekvenserna av det vi begriper är rätt men som inte går att föra in i dagspolitiken.

När kommer den att vara klar?

Den ska vara färdig i januari 2014, så det tar tid. Vi ska jobba öppet, ha seminarier, ta in forskare m.m.

Det kan bli ett bra startskott nu efter Rio +20-konferensen och se vad som har hänt där och hur man kan utveckla det.

Javisst, det blir det verkligen.

Så en fråga om utbildning. Under frågestunden var det en i publiken som pratade om humanekologi. Vi har ju en professor i humanekologi här i Lund som heter Alf Hornborg som har skrivit boken Myten om maskinen. Han anser att det saknas en helhetssyn på hållbarhetsproblematiken och att ett av skälen till det är att universitets fakulteter är helt åtskilda trots att allting i verkligheten hänger ihop; teknik ekonomi och ekologi samspelar alltid men på universiteten kommunicerar inte dessa fakulteter med varandra i tillräcklig utsträckning. Frågan är om du har några tankar kring hur man skulle kunna uppnå mer helhetssyn, tvärvetenskapliga perspektiv och/eller gränsöverskridande samarbeten för att göra utbildningen mer verklighetsförankrad än vad den är idag?

Jag tror att man behöver mer tvärvetenskaplig forskning, t.ex. samfinansierade doktorander, där man måste ha ett ekologiskt perspektiv på ämnen som inte i grunden utgår från ekologin. Det är ett sätt att bryta ner de här ämnesdisciplinerna och föra in tänkandet och exemplifiera hållbarhet. Sen tycker jag ju att miljötänkandet hör hemma i naturvetenskapen och den delen av utbildningen.

Det finns de som anser att hållbarhet borde vara genomgående i alla fakulteter för att skapa en helhetssyn, men det har visat sig väldigt svårt att översätta till realitet, bl.a. då professorerna ofta inte är positiva till denna typ av förändringar utan snarare vill försvara sina discipliner.

Jo men så är det. Jag har ju varit ordförande för centrum för genusstudier (USGS) och det är samma där. Det tar väldigt lång tid att bryta ned de barriärerna men det är nödvändigt att göra.

Hur kan man börja arbeta i den riktningen?

Gemensamma seminarier, gemensamma doktorander, att ta in ekologin i grundkurserna i naturvetenskap från början så att säga.

Ni avslutade den tidigare nämnda artikeln med att ni är det nya klimatpartiet. Tidigare har Miljöpartiet haft den här rollen och även Centerpartiet har gjort anspråk på densamma. Frågan är på vilket sätt du anser att Vänsterpartiet skiljer sig från dessa två partier och varför dess behövs ett nytt miljöparti.

Jag tycker att varje modernt parti måste vara ett klimat- och miljöparti idag. Centern tycker jag har tappat mycket i de här frågorna, det är egentligen Vänsterpartiet och Miljöpartiet som försöker ta konsekvenserna av insikterna om klimatproblemen. Miljöpartiet och vår politik är ofta väldigt lika varandra i praktiska förslag om järnväg, infrastruktur och sådana saker. Det som skiljer oss åt är att vi väger in ett socialt rättviseperspektiv, att vi ser ekonomisk utjämning som en viktig del alltså att fördela ett begränsat miljöutrymme. Vi ser behovet av en långsiktig planering och en ökad offentlig konsumtion. Jag tror att vi har ett större ekonomiskt rättvisetänkande som en del av lösningarna på klimatproblemen. Det tror jag att kan vara Vänsterpartiets unika bidrag i debatten.

Du sa under föredraget att i övrigt är ni väldigt lika, förutom i privatisering och arbetsrätt.

Där är det tydliga skillnader, då jag tycker att de bejakar privatisering av skola och sjukvård och att de saknar ett klassperspektiv på arbetsrätten.

Gällande förkortad arbetsdag bestämdes under kongressen att ni ska arbeta mot förkortad arbetsdag, men att ni vill ha bibehållen lön.

Ja, för låg- och medelinkomsttagare.

Vissa kritiker vidhåller att med bibehållen lön går klimateffekterna förlorade, medan andra betonar att om man sänker lönen drabbas ekonomin av minskad konsumtion.

Vi tror att det är väldigt svårt att sänka lönen för låginkomsttagare för att de har det så knappt. Sen kan man säga att kraven på förkortad arbetstid har för vänsterns del kommit ur sociala orsaker med familjen, jämställdhet, orka med att jobba till pensionen och sådant. Miljöaspekten på kort arbetstid har kommit till senare i Vänsterpartiets argumentation, men den har inte varit starten på kravet så att säga. Den debatten pågår inom Vänsterpartiet: hur viktig miljöaspekten är och på vilket sätt, och den är ganska öppen. Det är en öppen diskussion som förs som är både viktig och intressant, men inte avgjord på något sätt.

Cecilia Renger

Foto: Sofia Åström

Checklista: hur grön är Jonas Sjöstedt?

o Vad har du för bil och hur långt ska avståndet vara för att du ska använda den?

o Ingen bil, jag hyr någon gång ibland en miljöbil om familjen ska göra någonting, t.ex. åka till landet. Men i stan cyklar jag eller åker kollektivt.

o Antal gånger du flugit inrikes detta år?

o Fem gånger sen nyår, kanske tio. Jag har inte klimatkompenserat men partiet gör det för kongresser och så. Jag åker tåg så ofta jag kan men det blir ibland svårt tidsmässigt. Men jag har SJ-årskort så i normalfall åker jag tåg.

o Hur många mobiltelefoner har du haft de senaste två åren?

o Två stycken. Jag hade en i tio år, så har varit rätt duktig på att hålla fast dem.

o Vad gör du helgen efter löning?

o Jobbar, som de flesta helger.

o Hur många olika påsar har du för källsortering?

o Tre stycken, en sorteras vidare så kanske fem egentligen. Problemet är att Stockholm har ingen återvinning för biologiskt avfall, det är helt efterblivet. Så tyvärr kan jag inte kompostera, men i annat fall kan jag nog återvinna i stort sett allt.

o Vad brukar du lägga på grillen?

o Grönsaker, kyckling, ibland kött. Att grilla grönsaker är underskattat.

o Har du försökt dig på att odla själv någon gång?

o Jajemän, har haft grönsaksland, potatisland och sådant. När jag slutar som partiledare ska jag börja odla i min trädgård. Just nu är det bara pelargoner då jag bor i en sådan liten lägenhet.