Panorama undrade om partiernas studentpolitik och skickade därför iväg en enkät med frågor om synen på studenters ekonomi, kårobligatoriet, studieavgifter, studenters situation överlag samt vad som är viktigast för att utveckla svenska universitet och högskolor. Svaren vi fick tillbaka visar att alla partier är rörande överens om att kårobligatoriet inte ska återkomma och att svenska studenter ska vara fria från studieavgifter, och även om ord som ”studentinflytande” och ”fler lärarledda timmar” återfinns på båda sidor är skillnaderna över blockgränserna tydliga med mindre än fyra månader till valet.
De rödgröna partiernas svar vittnar om att koalitionen nu är ganska sammanspelt, särskilt angående studentbostäder. En fråga partierna dock ser olika på är ifall utländska studenter ska betala för sin utbildning här eller ej, vilket alliansen är rörande överens om att de ska. Att allianspartiernas samarbete är välfungerande är ingen nyhet och mycket riktigt är det mest nyansskillnader som går att uttyda bakom mantrat ”kvalitet före kvantitet”, men att frågorna är så breda gör att partiernas svar tydligt visar hur deras prioriteringar ser ut.
De rödgröna partierna
Vänsterpartiet
Behöver svenska högskole- och universitetsstudenter få det lättare, eller har de det för lätt som det är idag? Varför? Vad är viktigast att ändra?
Det viktigaste är att utbildningen håller hög kvalitet och att studenter får goda kunskaper som de får användning för. Studenter har också olika förutsättningar och därmed olika behov. Högskolorna måste kunna ge alla studenter stöd så att alla kan lyckas i sina studier oavsett social bakgrund, kön, etnicitet, funktionsnedsättning o.s.v.
Bör kårobligatoriet återkomma i framtiden eller ej?
Nej, vi tror inte att det är möjligt att återinföra kårobligatoriet. Däremot måste studenternas inflytande stärkas genom att staten tar fullt ansvar för finansieringen av detta. Flera universitet och högskolor har beslutat att stödja studentkårerna med pengar, men dessa pengar tas från grundutbildningen och innebär att kvaliteten försämras. Det är inte heller idealiskt för studentkårerna att ta emot pengar från högskolan eftersom det kan vara svårt att komma med kritik av rädsla för att pengarna dras in.
Vilket tillvägagångssätt är bäst för att underlätta studenternas ekonomi: att höja studiemedlet eller att på något sätt sänka hyrorna? Varför?
Höjda studiemedel kommer fler studenter till godo och är det bästa sättet att snabbt genomföra en generell förbättring av studenters ekonomi. Men givetvis anser vi att det också behövs byggas fler bostäder som inte kostar för mycket.
Vill ni införa studieavgifter för utländska studenter? Varför? Varför inte?
Nej, alla studenter ska behandlas lika och de utländska studenterna gör att kvaliteten ökar inom den svenska högskolan.
Vill ni på lång sikt införa studieavgifter för svenska studenter?
Nej, utbildning är en rättighet och ingen handelsvara.
Vad är det viktigaste att åstadkomma för att utveckla svenska högskolor och universitet?
Mer mångfald och bättre studentinflytande.
/Maria Almström, pressekreterare Vänsterpartiet
Socialdemokraterna
Behöver svenska högskole- och universitetsstudenter få det lättare, eller har de det för lätt som det är idag? Varför? Vad är viktigast att ändra?
Ekonomiskt finns det studenter som behöver få det lättare. När det gäller arbetsbördan finns det många studenter som vill ha mer intensiva studier och mer lärarledd tid, och det är också relevant för att höja kvaliteten. Vi har med V och MP föreslagit 400 miljoner per år mer än regeringen till höjd kvalitet, särskilt för samhällsvetare och humanister (eftersom de har minst lärarledd tid), vilket motsvarar 60 föreläsningar eller seminarier per år för dessa studenter. Vi har också föreslagit 100 miljoner i ett riktat stöd till studie- och karriärvägledningen på lärosätena.
Bör kårobligatoriet återkomma i framtiden eller ej?
Frågan är knappast aktuell idag, det är mer något för studenterna att ta ställning till. Det viktiga för oss är själva inflytandet – universitet och högskolor byggs av studenter och lärare tillsammans, vi ser inte på studenter som passiva konsumenter på högskolan.
Vilket tillvägagångssätt är bäst för att underlätta studenternas ekonomi: att höja studiemedlet eller att på något sätt sänka hyrorna? Varför?
Studiemedlet har höjts både förra och denna mandatperioden. Under vår regering fick vi igång byggandet av studentbostäder ordentligt, men byggandet föll ihop under den här regeringen – och det redan innan krisen, p.g.a. att de borgerliga har en annan bostadspolitik. Därför känns bostäder som studenterna har råd att efterfråga väldigt viktigt nu, och att bostadskostnaderna väldigt länge ökat mer än studiemedlen är ett verkligt problem för studenterna. Vi rödgröna har givit två tydliga besked: vi vill inrätta ett investeringsstöd för bostadsbyggande – vilket var framgångsrikt 2002-2006 – för dem som bygger miljövänliga bostäder med överkomliga hyror, och vi vill sänka fastighetsskatten för studentkorridorer.
Vill ni införa studieavgifter för utländska studenter? Varför? Varför inte?
Ja. Det är rimligt att varje land som har råd betalar för sina studenter. Studenter från fattigare länder ska ha fortsatt möjlighet att söka sig till Sverige genom ett bra stipendiesystem.
Vill ni på lång sikt införa studieavgifter för svenska studenter?
Nej!
Vad är det viktigaste att åstadkomma för att utveckla svenska högskolor och universitet?
Just nu handlar det om en ordentlig satsning på kvaliteten, inte minst för de utbildningar som har litet lärarledd tid. Det var en av de första frågorna vi rödgröna gick ut tillsammans med i opposition, så det är en viktig fråga för oss. Men det handlar också om att öppna upp de dörrar och ta bort de regler som regeringen infört som gör det svårare att gå vidare till högskolan från gymnasiet och komvux. För oss är det väldigt viktigt att det är begåvning, inte bakgrund, som avgör om man kan gå vidare till högskolan.
/Pelle Rödin, politisk sekreterare Socialdemokraterna
Miljöpartiet
Behöver svenska högskole- och universitetsstudenter få det lättare, eller har de det för lätt som det är idag? Varför? Vad är viktigast att ändra?
Svenska studenter behöver få det lättare i en mängd frågor. Miljöpartiet presenterade för några år sedan 20 förslag för en förbättrad livssituation för landets studenter. Det mesta av det vi då föreslog behöver fortfarande åtgärdas. Studenter ska inte särbehandlas när de söker socialbidrag och man bör slopa åldersgränsen för bostadsbidrag. Det ska vara möjligt att vara sjukskriven på deltid och studera på deltid och karenstiden vid sjukdom ska halveras. Ytterst handlar det om att förenkla och förbättra studenternas sociala skyddsnät så att de blir likvärdiga de som anställda har.
Bör kårobligatoriet återkomma i framtiden eller ej?
Nej. Kårobligatoriet anser vi strida mot grundläggande demokratiska principer, som föreningsfriheten. Det hindrar inte att vi också tycker att kårerna har en viktig funktion att fylla – utbildningsbevakning, att företräda studenternas intressen i olika sammanhang och många andra viktiga funktioner. Kårerna ska ges förutsättningar att vara attraktiva för studenterna, så att dessa aktivt väljer att vara medlemmar.
Vilket tillvägagångssätt är bäst för att underlätta studenternas ekonomi: att höja studiemedlet eller att på något sätt sänka hyrorna? Varför?
Studiemedlen behöver höjas. I vårt förslag till statsbudget i höstas lade vi in en höjning av bidragsdelen med 1000 per månad. I det rödgröna samarbetet föreslår vi också en ändrad beskattning av studentkorridorerna så att inte varje rum beskattas för sig. Det skulle innebära en sänkning på ca 100 kronor per månad för ett normalt studentrum. Fribeloppet för hur mycket man kan tjäna innan studiemedlen sänks behöver också höjas.
Vill ni införa studieavgifter för utländska studenter? Varför? Varför inte?
Nej, vi är mycket tveksamma till detta. En av grundprinciperna för utbildningspolitiken i Sverige har alltid varit att den ska vara avgiftsfri. Den första effekten av detta kommer att bli att rekryteringen av utländska studenter minskar, vilket går emot ambitionen om en internationaliserad högskola. På sikt finns det också en risk att avgifter införs även för svenska studenter, det visar inte minst erfarenheterna från andra länder. Det är svårt att ta ut avgifter av vissa studentgrupper men inte av andra. När man väl börjat ta betalt av de utländska studenterna finns det också en risk att man från politiskt håll börjar se studenterna som en potentiell intäktskälla och ett lätt sätt att fylla på statskassan.
Vill ni på lång sikt införa studieavgifter för svenska studenter?
Nej, se ovan – utbildningen ska vara fri från avgifter. Den grundprincipen är viktig att behålla. Det är för de allra flesta studenter en stor investering att få sin utbildning, de behöver inte ytterligare kostnader. Att avgiftsbelägga studierna innebär dessutom att vi skulle frångå den linje som gäller idag om en bred rekrytering till högre utbildning och det vore olyckligt.
Vad är det viktigaste att åstadkomma för att utveckla svenska högskolor och universitet?
En utbildning är en investering för varje enskild individ, och den måste leda till anställningsbarhet och entreprenörskap. Inom en del utbildningar ligger den lärarledda undervisningen oacceptabelt lågt. Kopplingen mellan högskolor och arbetsmarknad måste också stärkas. Det kan bland annat åstadkommas med att fler studenter får möjlighet till kvalitativ praktik och en förbättrad studie- och karriärvägledning. Studentinflytandet måste stå starkt, och ökade resurser till kårerna är ett måste för detta. Vi vill också se en stärkt satsning på den forskning som bedrivs inom högskolorna
/Agnetha Boström, pressekreterare Miljöpartiet de gröna
Allianspartiernas studentpolitik
Centerpartiet
Behöver svenska högskole- och universitetsstudenter få det lättare, eller har de det för lätt som det är idag? Varför? Vad är viktigast att ändra?
Studenter är ingen homogen grupp vad gäller bakgrund och förmåga att t.ex. ta in och analysera komplex information. Och dagens utbildningar fungerar också väldigt olika – där vissa har mycket hög klass, medan andra ligger på gränsen till att räknas som högskolestudier. Frågan går därför inte att svara på utan att göra vissa generaliseringar.
Vi kan dock konstatera att kvaliteten inom svensk högre utbildning generellt sett har försämrats under de senaste decenniet. Det gäller både nivån på undervisningen och studenternas förkunskaper. Detta har fler orsaker, bl.a. kunskapsproblem inom grund- och gymnasieskolan, samt resurstilldelningssystem inom högskolan som premierar kvantitet istället för kvalitet. Vårt svar på lösningar är att höja den akademiska nivån på högskolan. Alla som har förutsättningar att studera ska kunna göra detta. Högskolan ska inte ”ta hand” om de kunskapsproblem som finns inom gymnasieskolan. Men givetvis kan det av olika skäl vara mer eller mindre lätt för studenter att ta sig igenom sina studier. Därför anser vi det är viktigt att studenterna ska ha rätt att få både vägledning och stöd via både lärosätets studerandeverksamhet och från sina närmaste lärare. Kårerna har här också en viktig roll att stötta studenterna.
Bör kårobligatoriet återkomma i framtiden eller ej?
Nej, vi är emot att ett medlemskap i en förening ska vara tvingande. Det strider mot rätten att frivilligt gå med i en förening. Däremot anser vi att kårerna har en mycket viktig kompletterande funktion i bl.a. introduktion av nya studenter och stöd under studietiden. Inte minst den sociala delen är viktig. Men detta ska vara frivilligt för studenterna att delta i.
Vilket tillvägagångssätt är bäst för att underlätta studenternas ekonomi: att höja studiemedlet eller att på något sätt sänka hyrorna? Varför?
Regeringen höjde under årsskiftet studiemedlen och fribeloppet kommer att höjas nästa år. Centerpartiet tycker att det på sikt kan behövas en ytterligare höjning av studiemedlen när det statsfinansiella läget så tillåter. Höga hyror för studenter är ett problem som vi uppmärksammat. Vi tycker snarare att man ska öppna upp för fler aktörer på marknaden och på det sättet få ned priserna för bostäder.
Vill ni införa studieavgifter för utländska studenter? Varför? Varför inte?
Ja, i kombination med ett generöst stipendiesystem. Utifrån det sökandetryck som har varit från s.k. tredjelands medborgare ser vi att det behöver införas avgifter för denna grupp. Det kan också verka kvalitetsdrivande för lärosätena som nu kommer att behöva konkurrera mer om utländska sökande.
Vill ni på lång sikt införa studieavgifter för svenska studenter?
Nej! Avgiftsfrihet ska gälla
Vad är det viktigaste att åstadkomma för att utveckla svenska högskolor och universitet?
Det behövs fortsatta kvalitetshöjningar. Det sker dels genom förbättringar inom grund- och gymnasieskolan (något som ju ligger utanför lärosätenas ansvar). Vi vill ha ett nytt kvalitetsgranskningssystem där lärosäten som har hög kvalitet ska kunna få mer resurser.
Vi tror också på att en ökad frihet/autonomi för lärosätena kan komma att premiera kvalitet i utbildningen. Ovanstående gäller också forskningen. Grundutbildning och forskning måste bli mer sammanlänkande.
/Anne Lennartsson, Centerpartiets riksdagskansli
Folkpartiet
Behöver svenska högskole- och universitetsstudenter få det lättare, eller har de det för lätt som det är idag? Varför? Vad är viktigast att ändra?
Sverige måste möta globaliseringen med mer kunskap. Idag ser vi att många högskoleutbildningar, särskilt samhällsvetenskapliga sådana, har få lärarledda timmars undervisning och låga kunskapskrav. Det extra anslaget till sådana utbildningar och det nya kvalitetsbaserade fördelningssystemet är viktigt för att vända denna utveckling men mer behövs. Vi får inte återgå till en högskolepolitik som väljer kvantitet före kvalité.
Bör kårobligatoriet återkomma i framtiden eller ej?
När kårobligatoriet nu avskaffar är det kulmen på en 102 år lång frihetskamp. Föreningsfriheten för enskilda studenter kombineras i den nya ordningen med ett utvecklat studentinflytande. Det är bättre än att återinföra tvångsanslutningen.
Vilket tillvägagångssätt är bäst för att underlätta studenternas ekonomi: att höja studiemedlet eller att på något sätt sänka hyrorna? Varför?
Regeringen har under mandatperioden höjt studiemedlen mer än vad den Studiesociala kommittén rekommenderade och den 1 januari 2011 höjs även fribeloppet med 30 000 kronor. Självklart ska beloppen i studiestödet ständigt ses över men ansvar för statsfinanser är också viktigt för partier som inte lovar allt till alla.
Vill ni på lång sikt införa studieavgifter för svenska studenter?
Nej. Tvärtom skriver regeringen nu in i Högskolelagen att högskoleutbildningen ska vara avgiftsfri för svenska studenter.
Vad är det viktigaste att åstadkomma för att utveckla svenska högskolor och universitet?
Dagens forskning är framtidens välfärd och Sverige behöver en högskola i världsklass. För att nå ditt behövs anslagssystem som sätter kunskap och kvalitet före kvantitet.
/Erik Scheller, departementsledningen Utbildningsdepartementet
Moderaterna
Behöver svenska högskole- och universitetsstudenter få det lättare, eller har de det för lätt som det är idag? Varför? Vad är viktigast att ändra?
Det beror på vad ni menar med lättare. Ja vi moderater anser att det behöver bli enklare att göra en termin utomlands. Enklare att få mer tid med sin handledare eller sin seminarielärare. Men om studierna ska bli enklare? Det beror på vad man studerar, tittar man i studentspegeln så anser majoriteten av eleverna inom humaniora och samhällsvetenskap att de inte studerar heltid medan folk inom medicin och teknik studerar mer än heltid. Men det är inte upp till politiker att bestämma vad utbildningen ska innehålla. Vi vill ha hög kvalitet och en utbildning som ger eleverna de kunskaper de behöver för att lyckas med vad de vill företa sig efter avslutad utbildning.
Bör kårobligatoriet återkomma i framtiden eller ej?
Nej, vi anser inte att en tvångsanslutning för alla studenter bör återinföras.
Vilket tillvägagångssätt är bäst för att underlätta studenternas ekonomi: att höja studiemedlet eller att på något sätt sänka hyrorna? Varför?
Som politiker kan vi se till att det finns bra villkor och regler för byggande av bostäder, men vi kan inte påverka hyresnivån. Så det vi riksdagspolitiker kan sköta är nivån på studiemedlet. Regeringen höjde vid årsskiftet studiemedlet och fribeloppsgränsen. Vi moderater vill på sikt avskaffa fribeloppet på lånedelen helt.
Vill ni införa studieavgifter för utländska studenter? Varför? Varför inte?
Ja, svenska skattebetalare ska inte ge internationella studenter gratis utbildning, resurserna ska istället gå till att stärka kvaliteten i grundutbildningen. Sverige ska konkurrera med kvalitet inte med att utbildningen är gratis.
Vill ni på lång sikt införa studieavgifter för svenska studenter?
Nej, regeringen har fört in i lag att den ska vara avgiftsfri för svenska studenter.
Vad är det viktigaste att åstadkomma för att utveckla svenska högskolor och universitet?
Att fortsätta höja kvaliteten i grundutbildningen.
/Erik Randberg, utbildningspolitisk handläggare Nya moderaterna
Kristdemokraterna
Behöver svenska högskole- och universitetsstudenter få det lättare, eller har de det för lätt som det är idag? Varför? Vad är viktigast att ändra?
Undersökningar visar återkommande att studenternas ekonomiska situation kan vara så bekymmersam att det påverkar studieresultaten. Kristdemokraterna har därför verkat för att stärka den studiesociala situationen. Vi vill t.ex. höja studiebidraget och slopa takbeloppet i studiemedlet och tidigare har vi verkat för att införa barntillägget i studiemedlet för att underlätta för studenter med barn.
Bör kårobligatoriet återkomma i framtiden eller ej?
Nej. För Kristdemokraterna är den tvångsanslutning som kårobligatoriet innebar en viktig principiell fråga. Vi vill i stället fokusera på att skapa det bästa möjliga studentinflytandet.
Vilket tillvägagångssätt är bäst för att underlätta studenternas ekonomi: att höja studiemedlet eller att på något sätt sänka hyrorna? Varför?
Kristdemokraterna förespråkar en mix, eftersom en satsning på det ena eller det andra kan ge oönskade sidoeffekter. Som ovan nämnts har vi verkat för att höja studiemedlet. Bostadsminister Mats Odell (KD) har parallellt lämnat flera förslag för att sänka boendekostnaderna: att ge universitet och högskolor rätt att tillhandahålla bostäder för studenter och forskare, att högskolekommunerna tar sitt ansvar och tillhandahålla mark till rimliga priser för studentbostäder, att avskaffa fastighetsavgiften och förenkla byggreglerna för studentbostäder samt skattebefrielse för andrahandsuthyrning.
Vill ni införa studieavgifter för utländska studenter? Varför? Varför inte?
Ja, för studenter som kommer från länder utanför EES-avtalet. Svenska studenter har länge fått betala avgifter för att studera på utländska universitet. Nu får vi ett rättvist system där även studenter utanför EES-området får betala för att studera i Sverige. Att utbildningen är gratis har lockat hit många utländska studenter vilket lett till att svenska lärosätens finansiering urholkats på ett sätt som inte är rimligt.
Vill ni på lång sikt införa studieavgifter för svenska studenter?
Nej. Kristdemokraterna har i riksdag och regering verkat för att säkerställa avgiftsfriheten för svenska studenter.
Vad är det viktigaste att åstadkomma för att utveckla svenska högskolor och universitet?
Det viktigaste framöver är satsningar för kvalitet i grundutbildningen. Ett av stegen som Kristdemokraterna har tagit i regeringen är att förändra anslagssystemet för att premiera kvalitet, vilket kommer att införas stegvis under de kommande åren.
/Jonas Arnell, politiskt sakkunnig utbildning och kultur Kristdemokraterna
av Tim Isaksson
2 kommentarer
Kommentarer är stängda.