Sara Thiringer har i den här tidningen (22/4) redogjort för hennes besök på Alice Teodorescus föredrag som studentföreningen Ateneum anordnade. Med skräck satte hon sig i Palaestra för att lyssna på Göteborgs-Postens politiska redaktör. Hon har sedan skrivit en text där hon pläderar för det hemska i att tvingas utsättas för Teodorescus politiska åsikter. Jag vill återge den första meningen, vilken är fenomenal, eftersom den kommer sätta ton på min krönikas fortgång: ”Som vänster har jag självklart alltid haft extremt svårt för den ömsom superliberala, ömsom superkonservativa Alice Teodorescu”.

Det finns så mycket kött i den meningen att jag inte vet var jag ska börja. Men jag vill någonstans ändå ta vid i detta ”självklart”. Thiringer fortsätter nämligen på det temat, det finns någon outtalad premiss som läsaren ska vara med på. Det förklaras inte vad som menas med detta men det ses som givet att vi alla är införstådda ändå. Texten fortsätter och innehåller i ett stycke två fraser i kursiv stil, ett knep för att signalera att författaren här hanterar för texten betydelsefullt innehåll. I båda ryms ordet ”fattar”, det finns alltså en oförståelse inför någonting som rimligtvis ska undersökas och kanske besvaras.

Vi landar i en diskussion om kultur. Thiringer anser att det är dubbelmoral att dels kritisera jantelag men samtidigt argumentera för invandrares anpassning till ”svensk” kultur. Jag själv är ganska ofta skeptisk till Teodorescus argumentationer men det här finner jag åtminstone lite motsägelsefullhet. Kulturer är olika men samtidigt inte heller statiska objekt som ofrånkomligt kommer krocka med varandra. Denna syn verkar dock Thiringer ha, att Teodorescus argumentation för utökad integration innebär ett fullständigt avkall på hemlandets kultur och hundraprocentig assimilering. Det är allt eller inget, en debatt om kvinnosyn innebär också tack och hej för kulturella högtider.

Med Thiringers text fortfarande som en brinnande fackla i mitt minne får jag en eventinbjudan av en kamrat. Smålands nation har bestämt sig för att det är dags att anordna Speed dating ”för dig som är vänster”. Något känns osannolikt med detta, en tanke som understödjs av att fler högervänner än vänstervänner har svarat på eventet.

Men nej, detta är alltså på riktigt. Högerpersonerna har dock präglat kommentarerna och ställt frågor som huruvida en röst på sossarna i kyrkovalet 2001 räcker för deltagande. Moderatorn har i sin tur gått i stark polemik mot dessa högerstrebers som sökt förlöjliga eventet. Någon försöker utreda huruvida man passerar som anarkokapitalist (eftersom anarkist fanns närvarande bland godkända –ister). Starkt blir det när hen omdirigerar trollen: ”Det finns säkert något motsvarande event på Stureplan där man sprutar champagne på varandra”.

En kommentar som väl i sig bekräftar det absurda och avartiga i Smålands event? För övrigt, för ett event som har politisk profil i sin beskrivning, är jag tämligen säker på att väldigt lite politik kommer adresseras väl på plats. Den politiska likheten innebär en plats av konsensus, en safe space mot världen där utanför där en vid en första anblick trevlig person istället visar sig vara centerpartist.

Varför inte ta vara på det istället? Innan vi unga högertroll hunnit bli gamla, än mer reaktionära och helt oresonliga, med ”Går på: Livets hårda skola” i Facebook-bion.

Den studentikosa vänstermänniskan kan lätt framstå sådär Don Quijoteskt revolutionerande, som bara umgås med likasinnade och svingar mot en motståndare som inte finns. Den finns åtminstone inte i Lund i allmänhet och i synnerhet inte i studentkretsar. Det här är staden som är ett av FI:s starkaste fästen i hela landet och i mina statsvetenskapliga kretsar råder det generellt en bred samstämmighet i frågor om jämställdhet, migration och miljö oavsett partipolitisk hemvist. Förenklat, de allra flesta av oss har ganska sunda åsikter men kanske har olika åsikter om bensinskatten och RUT-avdragets efterverkningar på samhället.

Märk väl, jag försöker inte säga att Sara Thiringer har fel om Alice Teodorescu. Jag försöker inte heller förbjuda Smålands nation att ha Speed dating för de redan övertygade. Upplever man det behovet, så god bless. Jag förbehåller mig dock rätten att kommentera dessa företeelser i vad som trots allt är Lunds breda studenttidning.

Kanske rymmer den även ett högertroll.

 

Fotnot: Eventmoderatorn har tagit bort alla kommentarer från högertroll och dessa går inte att läsa längre.

Kategorier: Krönikor

6 kommentarer

Kommentarer är stängda.