Efter Uppdrag Gransknings reportage om bland annat Nordea så har banken fått motta massiv kritik för sina kunders affärsmetoder i Panama. Men det är inte första gången som svenska banker är i blåsväder – snarare så verkar det vara mer regel än undantag.

Förra året kritiserades toppcheferna för Nordea, Handelsbaken, Industrivärlden, SSAB och SCA – det skandalomsusade affärsjetsplanet uppmärksammades och kostade företagen miljoner varje år. Nordeas styrelseordförande Björn Wahlroos ryckte då ut till dåvarande vds försvar och hävdade att direktörens resor var etiskt försvarbara och han lovade också att han ”inte skulle vara den som satte några käppar i hjulet” om vdn ville fortsätta åka på jaktresor med kunder.

Så var det dags igen. I början av april månad släpptes nyheten om att en källa på Panamabaserade advokatbyrån Mossack Fonseca läckt miljontals papper kring toppolitikers, affärsmäns och idrottsstjärnors upplägg för att slippa betala skatt. Mellan 400-500 svenskar och bolag ska finnas i dokumenten som innefattar folk från hela världen.

Kritiker menar att banken bidrar till skattesmitning och därigenom förlorade skattepengar till statskassan. Nordeas nuvarande vd Casper von Koskull bemötte kritiken tidigt genom att betona att Nordea ändrade sina rutiner 2009 när det gäller skatteupplägg och att de numera rapporterar sina kunders tillgångar till relevanta myndigheter. Chefen för Nordeas förmögenhetsförvaltning, Snorre Storset, betonade att det ytterst är kundernas ansvar att betala skatt. Nordea ska inte aktivt ha satt upp offshorebolag, istället så ska deras roll ha varit att assistera kunderna när dessa önskat att skapa sådana bolag.

Gång på gång har skatteparadis uppmärksammats i media. I september 2013 visades den nederländska dokumentärfilmen The Tax Free Tour i SVT som under tiden efter ledde till stora diskussioner och många debattartiklar kring ämnet. Programmet visade hur man med skattejurister och smart planering lyckades undvika beskattning, hur Starbucks inte betalade ett pund skatt i Storbritannien och om hur afrikanska länder exploaterades av internationella skattesmitande bolag. Den gången nämndes inte bankerna i någon större utsträckning, men det verkar vara annorlunda nu.

Det borde inte komma som en nyhet att enstaka, egoistiska kapitalister väljer att placera pengar utomlands. Det handlar om skatteupplägg som är erkända sedan länge och en strategi som används för att inte betala skatt i det egna landet. Brevlådeföretag har sällan verksamhet i sina egna länder av förklarliga själ. Under ett möte med pressen slog von Roskull vidare fast att Nordea inte ska bedriva verksamhet i gråzonen och inte heller förknippas med något av de företag som befinner sig där heller.

Det skulle vara omöjligt att förbjuda personer från att starta bolag utomlands. Delvis så skulle man hämma de entreprenörer som faktiskt vill investera i länder som Panama men också så skulle situationen bli ohållbar på lång sikt i en allt mer globaliserad värld. Men det finns en formuleringsproblematik i att till och med finansminister Magdalena Andersson går ut med att; ”- Nu får Nordea fundera kring huruvida det här är bra för deras varumärke”. Man talar om gråzoner och varumärken men faktum är att generalklausulen i vår skattelagstiftning säger något annat: om du gör lagliga åtgärder, enbart i syftet att undvika att betala skatt – så är det olagligt.

Vi skulle behöva ett nytt system liknandes fastighetsregistret. Något som skulle kunna registrera personliga tillgångar eller bolag för att undvika fiffel. Fastighetsregistret är Sveriges officiella register över hur marken är indelad och vem som äger vad, för att identifiera rätt ägare vid fastighetsförsäljningar samt för kreditgivning. Ett nytt system skulle alltså kunna ge utökad insyn för Skatteverket och skulle bidra till att skattefusket minskar.

De gamla klassiska skatteparadisen Monaco och Liechtenstein är idag inte lika självklara aktörer på den internationella skatteplanerararenan. Det har numera blivit betydligt mycket svårare att gömma sina pengar och dölja sina inkomster, mycket tack vare internationella samarbeten. Sedan tidigt 2000-tal har Skatteverket rätt att kräva dina personkontouppgifter av utländska banker i samarbete, något som på senare år utvecklats allt mer. Lösningen för dig som vill skatteplanera är att du gömmer dina pengar i bolag så att du som person inte ensam sitter inne på kapitalet.

Nordeas inställning är att de inte har gjort något fel. I en intervju med Hufvudstadsbladet gick Björn Wahlroos ut och sa att; ”jag förstår att problematiken är väsentlig för människor i och med de svåra ekonomiska tiderna där skattesummor är ämne för diskussion. Men jag vill trots allt påminna om att vi talar om obefintligt små penningsummor i sammanhanget”. Argumentationslinjen är att det hela rör en ytterst liten del av bankens verksamheter och att det inte skulle röra sig om något större brott. Men faktum kvarstår att om du hjälper någon att skatteplanera i syfte att undkomma skatt – då är det medhjälp till skatteflykt och det rör sig om en brottslig handling. Nordea erkänner att de gjorde det innan 2009 och att det idag inte sker i samma utsträckning.

Både Finansinspektionen och Skatteverket driver sina utredningar gentemot Nordea framåt. Banken fick under förra året böta 50 miljoner för avsaknad av riktlinjer för att upptäcka och motverka pengatvätt. Skattebrottslingar har fått chansen att använda sig av självrättelser i snart ett decennium om du bara anmäler det hela själv. När människor aktivt gör valet att placera pengar utomlands så är det ett brott.

Förmodligen så kommer vi inte se några konsekvenser. Vi kommer inte se några brottsutredningar, politiker och skatteverk som förändrar regler. Bankerna kommer med sin makt och sitt inflytande fortsätta behålla sin starka position i samhället om inget förändras. Vi kommer fortsätta klaga på deras stora vinster, orimligt höga bonusar och fallskärmar för den hårda arbetsinsats som en chefsposition på en bank innebär.

Kategorier: Krönikor

8 kommentarer

Kommentarer är stängda.