Text: Tim Isaksson
Torsdagen den 9:e september besökte Alliansens fyra partiledare Lund. Morgonmötet hölls i form av en utfrågning där vem som helst fick ställa frågor till valfri politiker. Frågorna var många, svaren väntade och applåderna ekade högt i stadens akademiska hjärta – men är det här en sådan valupptakt vi förtjänar?
Utfrågningen anordnades av Studentafton och hölls i AF-Borgens stora sal. Att det fortfarande var förmiddag när Reinfeldt, Björklund, Olofsson och Hägglund möttes av applåder innebar att den fyllda salen till allra största part bestod av studenter. Att timmen var tidig – arrangörerna till trots – var troligtvis till publikens och talarnas trivsel med tanke på att salen fylldes utan alltför stor trängsel – för om alla de vuxna, arbetande, icke-universitetsförknippade lundaborna inte hade uteslutits av draget att hålla mötet innan lunchtid, skulle kön troligtvis ha ringlat sig lång. Men, å andra sidan: kanske hade besöket då inte blivit lika behagligt för partiledarna. Kanske hade en mer representativ blandning av Lunds befolkning gjort de sjuttio minuterna lite svårare för de borgerliga toppansiktena.
Det subjektiva
För det var en tandlös tillställning. Partiledarna kunde lugnt och sansat svara på de snälla, misstänkt likt handplockade frågorna eller skämta bort de som var en aning mindre bekväma. Det var helt enkelt en gemytlig stämning som ingen gjorde någon större ansats för att bryta. Oavsett om det hade med den demografiskt ensidiga publiken att göra eller ej så stod en sak säker: det hela var en predikan till kören. Publiken var som en popgrupps fanclub och de få icke-frälsta ignorerades som vore de punkare.
Problemet var självklart att de rödgröna partierna inte fanns representerade. Tillställningen var inte på något sätt var vad den borde ha varit: istället för att grillas stod Reinfeldt & Co mestadels oemotsagda; istället för faktagrundade diskussioner med siffror och utredningar handlade det om vem som kunde prata med mest fina ord och bäst omformulera de gamla klyschorna till nya ”sanningar”; istället för anklagelser och krav på uppriktighet från förbannade åhörare var där endast ovationer, jubel och förnöjda skratt; istället för heta debatter och ifrågasättande fick vi ett uddlöst gäng SSU:are som verkade skämmas för sig och sjöng kraftlöst när partiledarna hoppade på sin buss.
Dessutom var de ämnen som avhandlades väldigt få. Mest handlade det om jobben – väldigt studentorienterat denna gång med fokus på jobb efter examen, fribeloppshöjningar, värnskatt som straffbeskattning på utbildning, svenska utbildningars konkurrenskraft med mera – och om skolan i sig. Andra frågor kom också upp men i mycket mindre utsträckning, och partiledarna verkade nöjde med detta. Exempelvis ställdes bara en enda fråga om klimatarbetet, om ekonomisk tillväxt i ekologisk knapphet, och svaret blev Hägglunds dravel om att ” frågan ligger på ett filosofiskt plan” och att ”vi köper alltmer tjänster, upplevelser och kultur, vilket inte tär så mycket”. Detta var för övrigt allt vi fick höra från kristdemokraten denna morgon.
I
”PUBLIKEN VAR SOM EN POPGRUPPS FANCLUB OCH DE FÖRSVINNANDE FÅ ICKE-FRÄLSTA IGNORERADES SOM VORE DE PUNKARE”
I
Självklart är det upp till oss i publiken att ställa de frågor vill vill få besvarade eller göra tillvaron lite tuffare för politikerna, men lite ansvar får Studentaftons moderator också ta på sig då hon lätt hade kunnat styra ämnesvalen för att få en mer varierad utfrågning. Men störst fel var det alltså på själva tillställningen. Istället för att i Lund, som i hög grad fostrar framtidens ledare, ta demokratin på allvar och med tio dagar kvar till valet ta chansen och ge publiken klara besked och tydliga löften genom en tuff debatt bjöds det enbart på tomma ord i ett storskaligt torgmöte – med omvänd åldersgräns.
Det sakliga
Efter ett litet tal från prorektorn om vilka förbättringar som skett under mandatperioden, bland annat att universitetet efter årsskiftet får agera på bostadsmarknaden, började frågestunden. Här kommer en snabb sammanfattning av de mest intressanta svaren:
Ang. Ungdomsarbetslösheten: Björklund – Vi har ett systemfel i Sverige, vars lösning bland annat är fler lärlingsplatser. Vi måste satsa på det akademiska, måste bli en framtidsnation. För vi är högst konkurrensutsatta på det området också. Vi ska inte bara dela ut Nobelpris i framtiden. Vi ska sänka marginalskatten för högutbildade. Olofsson – Man ska lättare kunna prova på företagande under studietiden, och coachinginsatserna ska förbättras.
Ang. Utbildningskvalitén, mer lärarledda timmar: Björklund: Dåvarande regeringen byggde ut för snabbt – och vill bygga ut ännu mer. Vi vill satsa på kvalitet istället. Men det kommer ske stegvis, för det finns inte 5 miljarder att satsa på en och samma gång [som frågeställaren krävde].
Ang. Eventuellt samarbete med Sverigedemokraterna: Olofsson – Nej. [Följdes av dagens största applåd.] Reinfeldt – De är bara ute efter att sabba och det är ett vågspel att rösta in dem. Rösta istället tydligt – på de rödgröna eller på Alliansen – på ett regeringsalternativ som kan föra en bra politik.
I
”VI SKA INTE BARA DELA UT NOBELPRIS I FRAMTIDEN”
I
Ang. Höjt studiemedel: Reinfeldt – Vi vill endast bygga ut lånedelen eftersom det är mer ansvarsfullt mot statskassan. Vi är aktsamma om Sveriges finanser och lovar inte allt åt alla. Vi höjer också fribeloppet med 30 000, dels eftersom näringslivskontakter under studietiden är bra. Enligt mina källor kan man nu jobba hela sommaren och varje helg utan att komma upp dit.
Ang. Det orättvisa meritpoängssystemet som missgynnar gymnasister som slutade innan 2002: Björklund: Det är ett helt orimligt system som beror på en läroplansförändring 2002, och detta ska rättas till.
Ang. Hur man ska förvalta förtroendekapitalet man fått genom att styra Sverige stadigt genom finanskrisen: Reinfeldt – Andra länder pratar nu om nedskärningar, vi pratar om reformer. Kan oppositionen klara av detta? Olofsson – Vi är väldigt nöjda över att vi inte gick in i fordonsindustrin trots all press vi hade på oss. Det har gått väldigt bra och hade inte gjort det om oppositionen fick som den ville. Genom att sälja av bolag har vi även kunnat betala av statsskulden, vilket gör oss trovärdiga i internationella ögon
Ang. Försvaret: Reinfeldt – Vi vill ha ett insatsberett försvar om 50 000 man och kvinnor, eftersom det idag är ett annat läge än under Kalla kriget med mer diffusa hot, som terrorism, istället för ideologiska och territoriella.
Var var de rödgröna?
Egentligen hade all ovannämnda kritik varit lika applicerbar på de rödgröna som på arrangemanget i sig – förutsatt att de faktiskt hade fått en chans att komma hit. De bjöds nämligen inte in (http://blogg.aftonbladet.se/politikerkollen/2010/09/rodgrona-bjods-inte-in-till-lunds-universitet), märkligt nog. Inte förrän samma kväll, vilket dessutom är alldeles för sent för att de ska hinna komma hit alls innan valet. Vad Akademiska Föreningens motiv bakom detta är går bara spekulera i. Hade det inte varit bättre för alla om de istället hade anordnat en ordentlig debatt, kanske till och med en tv-sänd sådan om det hade lockat alla att komma samtidigt. Det hade i alla fall givit betydligt mer cred till AF, i alla fall i min bok.
I
”SNACKA OM ATT SVIKA VÄLJARNA, KOALITIONEN”
I
Lite kritik ska de rödgröna ändå få. Maria Wetterstrand var faktiskt i Lund tidigare samma vecka, på Knut den stores torg. Aldrig hört talas om det? Inte jag heller tidigare, men en Eniro-sökning senare stod jag två meter bakom Wetterstrand utanför Espresso House vid stationen och lyssnade tillsammans med kanske femtio andra. Femtio. Trots en mycket mer majoritetsvänlig tid mitt på dagen dök det inte upp fler än så, och med tanke på att den enda promotion jag sett för det var en liten affisch på mp:s valstuga. Mycket dåligt arrangerat. Till och med säpö-vakterna log åt staden som för stunden inte var mer än en sömnig by på vägen tillbaka från Malmö. Snacka om att svika väljarna, koalitionen.
Vi får se om Lund blir bättre behandlat om fyra år. Att ett så representativt stickprov av Sveriges unga som vi ändå är med tanke på att vi kommer från hela landet med alla olika tänkbara bakgrunder, nästa gång blir mer än bara en hyllningskör och vilopaus från en stressig valrörelse i politikernas ögon.
av Tim Isaksson
4 kommentarer
Kommentarer är stängda.