Lucka 16: Samhällsvetenskapernas begränsningar – en ambivalent kärlekshistoria

Bild: Håkan Dahlström

Så här i Nobelpristider blir mina grubblerier kring samhällsvetenskapernas styrkor och svagheter kanske än djupare än annars. Vi samhällsvetare har blott ett enda Nobelpris och detta är inte ens ett ”riktigt” Nobelpris skulle vän av ordning snabbt trycka ner oss med. Dessutom delas detta pris i ungefär 70 fall av 71 ut till ekonomer. Förmodligen har det något att göra med att det är ett ekonomipris. I brist på formella Nobelprisambitioner gäller det att vi ”andra” samhällsvetare inte slappnar av för mycket utan försöker bedriva våra studier och vår forskning på så solid grund vi bara kan. Målet sätter jag upp här och nu, vi ska sno så många Nobelpris vi bara kan framöver. Kunde statsvetaren Ellinor Ostrom knipa ett ekonomipris så kan också vi!

Av: Wilhelm Ast

Läs vidare

Den politiska ordningen i ett evolutionsperspektiv

Samhällsvetenskapen bygger på (i bästa fall medvetna och explicita) stipulationer som forskarna själva svarar för. Är det möjligt att finna en fast(are) punkt? En utväg kunde vara att gå till människans biologi som den avspeglas i evolutionstänkande. Om man väljer ett centralt problem som den politiska ordningen kan resultatet bli en biologiskt anknuten organisationsteori. Läs vidare