Texten är ett utdrag ur Panorama #32: OK Boomer – generationsklyftor, skillnader och förändring.
Jag kom på mig själv med att börja följa “@gramparents” (ett konto på gamla farbröder och tanter i käcka outfits) på Instagram och tänkte: “Vad fan håller jag på med?” Det har varit en återkommande undran på sistone. Har en generation någonsin tidigare varit så kulturellt bakåtsträvande? Från 90-talsserier till vinylskivor till husmanskost till farfars garderob till snus till inlagd surkål (kan vara så att den sista bara är jag). Vad är detta?
För inte så länge sen satt jag i mitt rum och drack te runt 03:30 (på golvet lol) med någon jag träffat på Tinder (lol) och pratade om just 90-talisternas nostalgi. Han hånande (med all rätta) mitt secondhandluktande och tavelklädda rum, i gengäld hånande jag honom för att samla på vinyl utan äga en vinylspelare. Det hela slutade självklart med att vi såg Draktränaren 1 och hade sex utan kondom som äkta nostalgiker (gäller ju att välja ut det bästa). Vi kom i alla fall fram till att det måste bero på att vår generation tror att världen är på väg att gå under. Ni vet Corona, Trump, klimatet och resten. Att vi därför söker oss till saker som:
- Inte förstör planeten, typ rotfrukter och nedärvda kläder;
- Gör att vi kan låtsas att vi lever i tid då framtiden såg ljusare ut, säg 70-talet (ignorera inte mitt eurocentriska perspektiv, men försök köpa det lite ändå för annars faller min poäng) och därav vinylen, manchestern och tågluffandet. Är det så enkelt?
Jag började iallafall helt oblygt att googla, älskar fan 2020-talet. Jag insåg snabbt att jag tyvärr… inte är först på bollen. Forbes menar att det är ett enkelt PR-trick – man tenderar att köpa prylar man har en känslomässig koppling till. Och ja, det förklarar ju varför vi söker oss till 90-tal och tidigt 2000-tal. Vi alla minns flugan chokers, nu är det hårspännet och sk8erboy-jeansen. Men det förklarar ju inte vinylen, oljemålningarna eller symaskinerna, det är ju inte saker från vår tid.
Min rumskamrat Clara Pop-nånting Thor påpekade att hela denna artikel bygger på tankar Knausgård redan diskuterat. Jag googlade om det stämde. Första träffen “Är vi tillräckligt smarta för att förstå Knausgård?”. Gav upp, fortsatte skrolla i flödet på “@gramparents”. Kommer stödstrumpor bli inne?
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Greta Lundberg, skribent
