Illustration: Malin Ridström
De senaste åren har expertkunskapen och vetenskapen mött allt mer skepsis. Detta kan härledas till bristande förståelse för den vetenskapliga processen bland allmänheten. Anders Tegnell ger oss i krisen en insikt i hur vetenskapen fungerar, och lär oss varför expertkunskapen behövs.
Expertkunskapen värderas allt lägre i vårt samhälle. Skepsisen mot den har alltid varit närvarande i grupper drivna av de mest extrema ideologierna. De senaste åren har istället fört in skepsisen hos majoriteten. Som Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot i Svenska Akademien, formulerar det i sin bok Alternativa Fakta: ”… vi har blivit kunskapsresistenta.”
Att förenkla vetenskap – expertkunskap införskaffad genom år av utbildning, forskning och som testats av flera andra experter inom samma ämne – går inte att göra oproblematiskt. Men det behövs fortfarande. Om vetenskap och forskning inte görs tillgänglig för allmänheten brister vetenskapens transparens. Alltså, för att expertkunskap inte ska nedvärderas behöver experter visa för resten av samhället hur de tillskansar sig kunskapen och varför de erhåller titeln ”experter”. Hur expertkunskap produceras av ”experter” behöver göras tillkänna för samhället.
Detta är en av Wikforss förslag till lösningar på den bristande tilltron till expertkunskap, transparens. Att göra vetenskapen okomplicerad nog för en oinitierad allmänhet är, som sagt, inte utan sin egen problematik. Forskningsresultat hamnar i artikeltitlar i medier som också försöker göra vetenskapen ännu mer lättförståelig. Forskningens nyanser blir mer och mer svartvit istället för det prisma av färger vetenskapens värld målas i.
Men förändring har skett. Människan söker sig till experter som kan vägleda samhället genom kriser. I dagens pandemi heter denna expert Anders Tegnell. Med titeln statsepidemiolog styr han från riket Folkhälsomyndigheten (den riktiga generaldirektören för myndigheten är Johan Carlson, men för denna liknelse så får ni vänligen förbise det faktumet. Dock ska han ha eloge för då han röt till mot allt hat Tegnell fick utstå under mars månads första halva.) och presenterar kontinuerligt vad de kommer fram till. Nya upptäckter om covid-19, hur man ska undvika smittan och hur Sverige står sig internationellt fyller flera funktioner som akademisk forskning ska ha: bidra med ny kunskap om ämnet, ha utomvetenskaplig relevans, samt anknyta till internationell forskning är alla mer eller mindre måsten i dagens vetenskapliga värld.
Men bör Tegnell vara representanten för en hel institution? För de tusentals människor som arbetar för Folkhälsomyndigheten, i samarbete med dem och de forskare, läkare, sjuksköterskor och vårdpersonal som dagligen arbetar med detta? Att idolisera honom kanske leder till ett ökat förtroende för Tegnell, inte för expertkunskap som helhet.
Oavsett hur media framställer det är Tegnell inte ensam i detta. Visserligen är det han som svarar Donald Trump, men han gör det utifrån den kunskap han och hans kollegor samlat ihop. Han är själv mån om att erkänna alla de människor som dagligen överarbetar sig själva i försöken att begränsa smittspridningen. Ibland krävs det en talesperson, en ”poster boy”, för en institutions vetenskapliga arbete. Att det är han som använder den samlade expertkunskapen är inte att ta erkännande ifrån de som förtjänar det. Istället är det han som kanaliserar deras insatser och förmedlar dem till samhället.
Tegnell är experten som motverkar skepsisen mot expertkunskap. Han är säker, öppen för kritik och inte rädd för att omvärdera vad det är Folkhälsomyndigheten har kunskap om utan att framstå som inkonsekvent. Med honom får den oinitierade allmänheten en insyn i den vetenskapliga processen. Tegnell är ett levande exempel på Wikforss lösning på kunskapsresistensen: Anders Tegnell stavas ”transparent”.
Allvaret i dagens läge ska inte underskattas; det får vi höra gång på gång. Därför behöver vi expertkunskap som kan vägleda oss. Om det är något vi som samhälle ska ta med oss efter denna kris är det att individer med titeln ”expert” behövs. För att undvika kunskapsresistensen behöver vi människor som Tegnell.
Därför skanderar jag: ”All kunskap från Tegnell: Vår befriare!”
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
