Sedan Bernie Sanders bestämde sig för att hoppa av primärvalskampanjen har det i princip stått klart att senatorn och tidigare vicepresidenten Joe Biden blir demokraternas kandidat för presidentvalet i november 2020. Nu återstår ett stort val för Biden – vem väljer han som sin running mate?
Vi i Blog Americana har redan pratat lite om det här ämnet i det senaste avsnittet av Poddorama, men tänkte att det var värt att ta en närmare titt på. Precis som vi nämnde i podden så kan Joe Bidens val av running mate i det här valet komma att bli viktigare än under tidigare valår. För det första så är det demokratiska partiet i år, likt 2016 extremt splittrat mellan de progressiva Bernieväljarna, och de mer moderata etablissemangsdemokraterna. För det andra, och det som i synnerhet skiljer valet 2020 från i princip alla andra val i amerikansk historia, är den (kanske lite olyckliga) kombinationen av att demokraterna ställer upp med sin äldsta kandidat i deras historia med Biden, som fyller 78 i år, samtidigt som den globala coronapandemin sprider sig runtom i världen. Även om vicepresidenten ibland verkar vara en lite bortglömd post i Vita Huset (jag tänker bland annat på Selina Meyers i serien Veep), ska man inte glömma att vicepresidenten från dag ett ska vara redo att ta hand om landet om något skulle hända den sittande presidenten.
Med anledning av den historiska vikt som den här vicepresidentskandidaten kan komma att få tänkte jag göra en liten genomgång av vilka personer som i nuläget ligger bäst till för att bli Bidens running mate.
Innan genomgången av listan kan vi börja med att redogöra för vad vi redan vet. Joe Biden sa i mitten av mars att hans running mate kommer att vara en kvinna, vilket ju utesluter cirka hälften av de möjliga valen för honom. Förutom det vet vi inget konkret om hur Biden tänker. Däremot vet vi att demokraterna som sagt är splittrade mellan de progressiva och de moderata inom partiet, och att de som gör ett bra intryck med hanteringen av coronakrisen får ett rejält lyft, både i opinionsmätningar och i mediautrymme, och skulle därmed kunna bli alltmer attraktiva för Biden.
Den kvinna som det kanske har spekulerats om mest är den före detta primärvalskandidaten och senatorn från Kalifornien Kamala Harris. Harris blev välkänd tidigt under primärvalskampanjen, där hon bland annat var en av de mest högljudda och kritiska rösterna kring Bidens tidigare politik kopplat till rasfrågor. Hon har även varit högljudd och kritisk mot både Trump och hans medföljare, exempelvis när hon grillade den Trump-tillsatta domaren Brett Kavanaugh i senaten inför hans nominering till högsta domstolen. Då representation är en viktig fråga i detta val ska man inte heller glömma att Harris är afroamerikan, något som ytterligare skulle kunna tala för att hon kniper running mate-posten.
Elizabeth Warren är ytterligare någon som det har spekulerats mycket om. Till skillnad från Harris är Warren präglad av att vara en vänsterkandidat, och var tillsammans med Bernie Sanders en av de mest progressiva kandidaterna som ställde upp i primärvalskampanjen. Hon anses dock inte vara lika radikal som Sanders, utan beskrivs snarare lite mer som en etablissemangsdemokrat. Warren är både intressant och högt upp på listan dels för att hon står till vänster, och dels för att hon är väldigt välkänd. De som förespråkar Warren som running mate menar att hon skulle kunna locka Bernies supportrar, något som Hillary Clintons kampanj misslyckades med 2016, ett misslyckande som antagligen kostade henne valet.
Ännu en person som gjorde sitt namn känt under primärvalskampanjen är senatorn Amy Klobuchar. Klobuchar profilerade sig likt Harris som en mittenkandidat under primärvalet, och hade, precis som Harris, svårt att konkurrera mot Biden i mittenfältet. Klobuchar är intressant då hon är senator från Minnesota, en viktig swing state i så kallat ’flyover country’, ett begrepp som används för de mittersta delstaterna i USA som i huvudregel är mer lutar åt det republikanska hållet. En stark running mate från en viktig delstat såsom Minnesota skulle kunna komma att betyda mycket för Joe Biden i valet i november. Det är värt att nämna att Hillary Clinton vann Minnesota 2016 med endast 1,5% marginal.
Den första kvinnan på listan som inte ställde upp i primärvalet är Gretchen Whitmer. Whitmer har istället skjutits fram i rampljuset tack vare coronapandemin, där hon som guvernör i Michigan har genomfört väldigt tuffa åtgärder för att hindra spridningen av viruset. Att hon är guvernör i just Michigan är också viktigt, då Michigan likt Minnesota är en viktig swing state i ’flyover country’, som Trump vann 2016 med yppa 0,23% marginal. Delstaten är inte bara en av de större i mittersta USA, utan är även hemmet till större delen av bilindustrin, en extremt viktig del av den amerikanska ekonomin. Utöver sitt agerande i coronapandemin, som hyllas av många, så anses även Whitmer vara skicklig på att förhandla, något som antagligen kan komma till nytta i ett alltmer polariserat USA. Något som talar mot Whitmer är dock att hon ’bara’ är guvernör. Hon har aldrig hållit någon federal post, till skillnad från de flesta andra på den här listan.
Den person som visat mest intresse för att vara Joe Bidens vicepresident är Stacey Abrams. Till skillnad från de andra i listan, och till stor del andra som har blivit valda till vicepresidentskandidater, så är Abrams inte rädd att gömma sina ambitioner. Hon har vid flertal gånger sagt att hon är rätt kvinna för jobbet, och att det hade varit ett misstag för Biden att inte välja någon som henne – hon är ung, afroamerikan, och kvinna. Stacey Abrams blev känd efter sitt kampanjande för guvernören i Georgia, ett val som hon kom nära på att vinna trots delstatens republikanska rötter. Efter förlusten blev Abrams ett stjärnskott inom partiet, och gav bland annat demokraternas svarstal för Trumps State of the Union 2019. Hon har dock, likt Whitmer, blivit ifrågasatt på grund av att hon enligt vissa inte anses ha den erfarenheten som krävs för att vara vicepresident.
Slutligen tänkte jag redogöra för två namn som INTE är så troliga kandidater för Joe Biden, även om han själv kanske skulle vilja ha dem. Vi börjar med föredetta first lady Michelle Obama. Obama är sedan hennes åtta år som first lady både ett hushållsnamn i USA, och extremt populär bland demokratiska väljare och politiker. Joe Biden har till och med gått ut och sagt att han gärna skulle ta emot Michelle Obama som sin running mate, men det är däremot inte särskilt troligt att hon ställer upp på det. Michelle Obama har tidigare sagt att hon inte är intresserad, och att hon hellre vill söka sig till andra forum än den högsta politiska toppen. Michelle Obama är för många demokrater drömkandidaten som de aldrig kommer få.
Till sist har vi Hillary Clinton. Tidigare under primärvalet hintade Clinton om att hon skulle ställa upp i primärvalet, efter en rad twitterattacker från Donald Trump. Sedan dess har de demokrater som minns katastrofvalet 2016 fruktat att Clinton ska ge sig in i valet på något sätt, vare sig det är som presidentkandidat eller som vicepresidentkandidat. Det känns dock i nuläget inte särskilt troligt att Joe Biden skulle plocka upp Clinton. Clinton är inte särskilt populär bland väljarna sedan 2016, och dessutom vill nog ingen demokrat se Clinton ställa upp mot Trump igen.
Det finns självklart många fler namn som det spekuleras om just nu i amerikansk politik, men de här kvinnorna (exklusive Obama och Clinton) är de som anses ligga bäst till i nuläget. Vanligtvis väljs vicepresidentkandidaterna lagom till partikonventen, det vill säga runt juli till augusti, så det finns fortfarande några månader kvar innan Biden bestämmer sig för en running mate, och mycket kan ske tills dess. Hur coronapandemin hanteras har och kommer spela roll både i valet av running mate och i valet i november. USAs framtida ekonomiska situation kommer spela roll. Huruvida Sanders väljare kan se sig själva kompromissa om en eventuell vicepresident kommer spela roll. Endast två saker är säkra inför Bidens val – demokraternas vicepresidentkandidat kommer vara en kvinna; och valet kommer vara viktigare än någonsin för att ena partiet mot Trump.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Lukas Andreasson, skribent
