Lund består av ett hopkok av människor från hela vår lilla värld. Bytisar, studenter och, jag darrar bara av tanken, stockholmare. Som nyanländ i Lund kommer du träffa massvis med nya människor de kommande dagarna, veckorna, månaderna, åren, och det är upp till dig att filtrera bort de personligheter du inte vill ha i din närhet för att istället försöka knyta an till de som tilltalar dig. Chansen (eller risken) är stor att du får dras med flera av de nya bekantskaper du skaffar här under en stor del av ditt liv. Våga vara dig själv och förstå att det är bra nog för de som förtjänar att vara dina vänner.
Du är tekniskt sett vuxen nu, men förmodligen har du inte bättre koll på vem du är nu än du hade under din gymnasietid. Känn ingen ångest över att du inte har någon koll. Det finns ingen guidebok som säger att en person måste veta vad den vill göra med sitt liv när den är 20, speciellt med tanke på hur lite man oftast hunnit uppleva vid det laget. Som den fantastiske Terry Pratchett en gång skrev: “Wisdom comes from experience. Experience is often a result of lack of wisdom”. Så använd åren i Lund som en språngbräda till ditt framtida liv. Gör saker du inte gjort tidigare. Knyt kontakter som ger dig framtida möjligheter. Borsta tänderna noggrant för de växer fan inte tillbaka. Studera tillräckligt mycket för att det ska se bra ut på ditt CV. Försök undvika att dö, det drar ner stämningen rejält för de som gillar dig.
Som avslutning kan jag kort beskriva min egen lundatid. Jag började med tre års ekonomistudier. Tyvärr kände jag mig inte riktigt tillfreds med varken umgänget eller studierna. Jag undrade om det berodde på mig och vad jag behövde förändra för att lyckas bättre. Efter de tre åren tog jag min examen med god min och tappade nästan omedelbart kontakten med människorna jag lärt känna på programmet. Återigen funderade jag på om det berodde på mig och huruvida jag skulle betett mig annorlunda. Det uppstod många negativa och rentav destruktiva tankar som jag hade mått bättre av att vara utan. Ett år in på Pol. Kand. kan mina tankar inte vara mer annorlunda. Studierna är intressanta, fängslande, och givande. Umgänget har exploderat till en grupp vänner som jag hoppas på att få känna resten av mitt liv. Jag tror inte att jag är särskilt annorlunda jämfört med hur jag var för ett år sedan, men däremot har mina omständigheter förändrats.
Mitt budskap till dig som läser detta är helt enkelt att om du inte lyckas första gången, försök igen. Du är (statistiskt sett) ung och borde inte känna ångest över att allt inte går som du vill direkt. Du kan alltid försöka igen.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Adam Karlsson, Skribent