Backa tillbaka, machoman – den moderna mannen är på insprång!
Machomannen har fått motstånd. När jag går förbi tonåringar på Lunds gator möts jag av killar med färgad lugg, färgglada secondhandplagg, nagellack och utsvängda byxor. Det känns som att dessa killar är de coolaste i stan, och de vet om det. Detta syns inte minst på appar som TikTok, där årskullarna under min egen febrilt lägger upp inlägg om hur man syr sina egna kläder och killar dansar i skira blusar och smycken. Jag tänker på när det spreds bilder på hur Jaden Smith gick runt i Calabasas iklädd klänning 2015, och vilka tidningsrubriker det skapade. Om det då var ett märkligt om än coolt och udda stilval, är det idag något som går i linje med trenden. Det är ingen nyhet att modeideal förändras över tid, män har ju historiskt sett klätt sig i spets och smycken under lång tid. Men det som händer nu är att gränsen mellan manligt och kvinnligt mode börjar luckras upp, inte bara för tjejer utan även för killar.
Och med detta verkar ett nytt manlighetsideal formas: en man som inte är brölig, utan lyhörd, snäll, mjuk och omtänksam. Hans manlighet mäts inte enbart i hur mycket han kan lyfta på gymmet, utan även i vilken grad han har kontakt med sina egna känslor. En manlig man behöver inte bevisa att han är manlig för han vet att det är en egenskap som han får definiera själv. När det kommer till kritan är man mer bekväm när man kan kliva ut ur den ram machokulturen format åt en och därmed bli mer fri i hur man vill uttrycka sig.
Det handlar såklart inte enbart om mode, även om det kan vara en indikator på ett normativt skifte. Machomannen är fortfarande kvar, men inte helt ohotad. Jag har handplockat tre män från diverse kulturella scener som jag anser representerar de nya manliga ideal som hör den moderna mannen till.
– Connell i Sally Rooneys Normala Människor
Connell Waldron är en av två huvudkaraktärer i Sally Rooneys kritikerrosade roman Normala Människor, en rörande kärlekshistoria mellan två unga människor som utspelar sig på Irland. Och trots att historien är gripande så är det ändå porträttet av den unge mannen som sticker ut, och som gör Connell till en tydlig representant för den moderna mannen. Vår manliga huvudkaraktär går genom historiens gång och känner sig malplacerad och utan vänner han egentligen känner att han kan anförtro sig åt, trots sin popularitet på high school och sina bra meriter på universitetet. Med en känsla av ensamhet vänder han sig inåt och gräver ner sig i studier, men ångesten gror över tid. Till slut får han rådet av sin killkompis Niall att gå och få professionell hjälp. Porträttet av en ung man som känner sig fel i den roll han förväntas spela blir med denna bok en ny norm inom ungdomslitteratur. Stigmat kring att som man vara ledsen, utan att det är kopplat till en särskild prestation, håller på att minska – och Connell är en del av den processen.
– Harry Styles
Här har vi mannen som representerar det nya modet för den moderna mannen. Iklädd genomskinliga blusar, pärlor och färgglada kostymer spelar han sina låtar om hjärtesorg, sex och droger. Idag är han mannen alla både vill vara med och vill vara, samtidigt. Man märker att han är inspirerad av musiklegender som Mick Jagger, David Bowie och Prince, och hur han på samma sätt låter sin manlighet speglas i det feminina modet han bär. Skillnaden är att det inte längre ses som en rebellisk akt för en ung man att sjunga om hur tjejer gränslar honom iklädd rosa nagellack – det är bara a sign of the times.
– Ernst Kirchsteiger
Fight me on this one. Är det märkligt att en man på 63 år kan vara en representant för den moderna mannen idag? Inte alls, säger jag! För testa att tala med en medelålder man om Ernst Kirchsteiger, och du kan förvänta dig fraser i stil med “han spelar bara charader”, “vadå, som att han skulle tycka det var kul att tälja på riktigt”, och “det känns så töntigt”. Att en bredaxlad, lång man kan njuta av hantverk är ju inget som går emot machonormen, men så fort detta hantverk inkluderar små änglar man kan hänga i fönstret till jul eller en fin rabatt – då blir detta genast något annat än manligt. Ernst har legat i bräschen för att man som man kan gilla att njuta av det vardagliga, att man kan sitta barfota på en trappa och tälja en pinne och “sitta och känna in rummet”. Den mjukhet som Ernst representerar är sannerligen en del av den moderna mannen. Inte minst för de reaktioner han väcker hos jämngamla män.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Fanny Uhlin, Skribent
