Bild: Element5Digital / Unsplash
För en dryg månad sedan gick amerikanerna till val och många svenska debattörer hade åsikter om varför antingen Trump eller Biden var det bättre alternativet. I studion i SVT satt bland annat Mattias Karlsson (SD), Mona Sahlin (S), och Anna Kinberg Batra (M). Mattias Karlsson frågas om sin preferens, och svarar att han föredrar Trump, med argumentet att republikanerna står för samma sorts ”inkluderande patriotism” som han själv förespråkar, medan demokraterna försöker dela upp amerikanerna i olika grupper såsom svarta, vita, latinamerikaner etcetera. Karlsson nämner att de materiella frågorna i valet inte är oviktiga, men han tycker att fokus bör ligga på frågor kring kultur och nationell identitet. Karlsson målar här upp en klassisk konservativ bild av politiken; kulturella frågor dikterar materiella, finns det ingen stark nationell sammanhållning kommer det påverka alla andra samhällsfrågor negativt.
Det traditionella vänsterperspektivet lyste med sin frånvaro i SVT:s studio, men lyder ungefär tvärtemot; de materiella frågorna dikterar alla andra frågor. Har medborgarna det sämre ställt materiellt är det lättare att de delas upp i grupper som ställs mot varandra och fenomen som polarisering och rasism ökar. Förhållningen till politiken speglar även partiernas retorik på ett fascinerande sätt; personer som Mattias Karlsson tycker att Sverige i nuläget är på tok för vänster, och han ser sig själv som i opposition mot de ”vänsterliberaler” som styr Sverige. En förespråkare för det mer traditionella vänster-synsättet, t.ex. Daniel Suhonen (S) som också var med i studion, tycker istället att hans parti Socialdemokraterna idag är mer höger än vad de tidigare har varit och borde vara.
Ingen har egentligen mer rätt än den andra, det handlar snarare om olika perspektiv och definitioner. När SD talar om vänsterliberaler menar de oftast personer som är positivt inställda till invandring, feminism, multikulturalism och globala samarbeten. När en Socialdemokrat från partiets vänsterfalang som Suhonen talar om ”regeringens högervridning” talar han om saker som sänkta skatter, inskränkningar i lagen om anställningsskydd, privatiseringar och bantning av sociala försäkringar. Utan att gå in för djupt kan det alltså konstateras att varje politiker och varje väljare ofta har sin egen definition av vad som är höger, vänster, liberalt och konservativt. De amerikaner som röstar på Trump ser sig i regel oftare som konservativa, och de som föredrar Biden ser sig i regel som liberala. Men under ytan döljer sig samma mångfald av definitioner som i Sverige.
I de amerikanska valen finns dock en unik möjlighet att nyansera bilden av väljare som antingen tillhörande det ena eller det andra lägret. Amerikanerna har nämligen möjlighet att rösta direkt på sakpolitiska medborgarförslag som samlat signaturer från delstatens medborgare, så kallade ”direct ballot initiatives”. Några exempel följer från en delstat som i regel röstar demokratiskt (California), en som röstar republikanskt (South Dakota), och en som skiftar från gång till gång (Florida).
California
51% röstade för förslaget att tillåta användningen av 5,5 miljarder dollar ur delstatens obligationer till stamcellsforskning.
55,6% röstade mot att upphäva systemet ”cash bail” (att domaren sätter ett pris som måste betalas för att den häktade ska släppas fri), och ersätta det med utvärdering av risk för bland annat flykt vid bedömandet om häktade personer ska släppas från häktet.
55% röstade för att tillåta konsumenter att hindra företag från att dela deras personliga information. Förslaget hindrar även företag från att använda konsumenters känsliga privata information, så som precis geografisk plats, etnicitet, och hälsoinformation.
South Dakota
54,2% röstade ja till att legalisera cannabis för privat bruk för medborgare över 21 år.
69,9% röstade ja till att inrätta ett program som distribuerar cannabis för medicinskt bruk till medborgare som uppfyller vissa medicinska krav.
58,5% röstade för att ge delstaten rätt att tvinga staden Deadwood att tillåta betting på sport.
Florida
79,3% röstade ja till att begränsa rösträtten till att enbart omfatta amerikanska medborgare över 18 år permanent bosatta i Florida.
60,8% röstade ja till att höja minimilönen till 10 dollar/timme från 30 september 2021, och därefter höja den med 1 dollar/timme per år, tills den når 15 dollar/timme år 2026.
57% röstade ja till att införa öppna primärval med två slutkandidater för alla val inom delstaten. Alla kandidater väljs tillsammans och får ingen kandidat en majoritet ska ännu ett val hållas mellan de två populäraste kandidaterna. Det krävdes dock 60% för behövdes dock för att förslaget skulle godkännas.
Som framgår ovan behandlar medborgarinitiativ brett skilda sakfrågor från stort till smått i både republikanska och demokratiska delstater. På rak arm är det svårt att dra någon slutsats kring om det som röstats igenom i regel är ”högerpolitik” eller ”vänsterpolitik”, men omröstningarna kan användas som ett komplement i bedömningen av den amerikanska politiken i stort. Till exempel röstade Florida på Trump över Biden i presidentvalet, men samma delstat röstade även med bred marginal för att höja minimilönen, något som Trump inte är för. Ett annat exempel är California, en av USA:s mest liberala delstater, som röstade mot att avskaffa ”cash bail”-systemet. Detta ger oss alltså en hint om hur olika väljare kan resonera kring vem de ska rösta på, kontra vad de själva tycker när frågan ställs direkt till dem, utan den övergripande kontexten partitillhörighet.
Beroende på ideologi och synsätt så kan en dra olika slutsatser av resultaten. En företrädare för det konservativa perspektivet kanske skulle se det som bevis för att väljare må ha olika preferenser i vissa sakfrågor, men att de ändå främst röstar utifrån identitet och upplevd grupptillhörighet när det kommer till kritan. Företrädaren för det materiella vänsterperspektivet kanske snarare skulle lyfta fram att resultaten visar på att amerikanerna har väldigt skilda åsikter från politikerna de har att välja på, och att de flesta väljare röstar på alternativet de tycker är minst dåligt. Förespråkaren för det sistnämnda perspektivet kan luta sig på faktum som att över 50% av de som tänkte rösta på Biden angav att han ”inte är Trump” som främsta anledning; den vanligaste anledningen för en röst på Biden med bred marginal enligt Pew Research Center. Likaså kan pekas på att siffran för de som tycker att kongressen ”gör ett bra jobb” pendlar mellan ca 25% och 10%, och de som tycker att de ”gör ett dåligt jobb” alltid ligger stabilt över 60%. Detta är fallet även när val till kongressen precis har hållits, enligt opinionsinstitutet Gallup.
Var lämnar då detta oss? Finns det något i resultaten som ger en fingervisning om vissa frågor som de flesta amerikaner ändå är överens om, vilket såklart är viktigt att undersöka oavsett synsätt och partitillhörighet. Ja, när vissa förslag ställs direkt till väljarna verkar de i stort sett alltid röstas igenom, vare sig omröstningen hålls i konservativaste South Dakota eller liberalaste California. Det rör sig huvudsakligen om följande.
1. Höjning av minimilönen.
2. Legalisering av cannabis.
3. Restriktioner på kampanjdonationer från intressegrupper och restriktioner på sittande politikers möjlighet att sitta länge vid makten.
4. Utökning av sjukförsäkringen.
5. Förslag som stärker konsumentens ställning.
En intressant slutsats går att dra: Joe Bidens kampanjstrategi har till stor del gått ut på att starkt betona att han inte står så långt vänsterut som republikanerna påstår; och att han förespråkar en sorts ”återgång till det normala”. Detta i rädsla för att Biden skulle riskera att tappa viktiga mittenväljare till republikanerna om han skulle ”gå för långt vänsterut”. Den lilla fingervisning som medborgarinitiativen ger oss berättar dock en annan historia; många av de förslagen som Biden avfärdat som för radikala verkar ha stöd av en bred majoritet av väljarna, även i de delstater där majoriteten av väljarkåren identifierar sig som konservativa.
Utöver detta har de populäraste medborgarinitiativen stöd av en annan viktig grupp väljare som brukar utgöra majoriteten i amerikanska val: nämligen de som inte röstar. Att avstå från att rösta sker vanligen med argument som att ”mitt liv kommer ändå inte förändras för det bättre” eller ”det finns ingen som representerar vad jag tycker”. Chansen är stor att demokraterna hade kunnat locka betydligt fler väljare med en starkare ekonomisk vänsterpolitik, och medborgaromröstningarna säger oss att de sannolikt inte hade förlorat några väljare på det.
I slutändan räckte Bidens kampanj precis för att peta Trump från Vita huset, men det var långt från den bekväma seger som media talade om. Trump utökade bland annat sin koalition med fler röster från minoriteter och hade sannolikt vunnit relativt enkelt om coronapandemin inte funnits med i bilden. För Trumps del kan medborgaromröstningarna användas för ett annat syfte; folk röstar bevisligen på honom även om de tycker väldigt olika i enskilda sakfrågor, eventuellt en faktor som talar för det synsätt som Mattias Karlsson presenterade i SVT:s studio.
Frågan ställs då på sin spets: vad hade hänt om Trump eller en liknande kandidat hade ställts mot en kandidat vars åsikter i sakfrågorna speglar de populäraste åsikterna bland amerikanska väljare, enligt det omröstningarna har sagt oss? Är en kandidat som går till val på de frågor där väljarna konsekvent verkar tycka lika en bättre kandidat än den populäraste presidenten någonsin inom sitt eget parti, alltså Trump som konsekvent får förtroendesiffror på över 90% bland republikanska väljare? Frågan lär inte besvaras på ett tag men det är väl värt att fundera över för den som vill vinna stort i nästa omgång val 2022 och 2024, i synnerhet nu när det framstår som sannolikt att Trump kommer ställa upp för revansch om fyra år.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Julius Jönson, skribent
