I novembers val i USA legaliserade ytterligare fyra amerikanska delstater cannabis. Legaliseringen skedde genom medborgarinitiativ där delstatens medborgare tillfrågades direkt om de stödjer legalisering eller ej, istället för att beslutet fattades av styrande majoritet. På detta vis har antalet delstater där preparatet är lagligt ökat i rasande fart under de senaste tio åren. Cannabis är fortfarande olagligt för både medicinskt och privat bruk på federal nivå, alltså i hela USA, men det är allt vanligare med legalisering på delstatsnivå. Först ut att legalisera var Colorado och Washington, där cannabis blev lagligt för privat bruk 2012. Sedan dess har frågan flitigt tagits upp och ställts till delstaternas medborgare, och i och med höstens val är cannabis lagligt för privat bruk i 15 delstater. Cannabis snabba framfart har dock medfört en tankeställare; på många håll i landet har förespråkarna för legalisering flyttat fram sina positioner. Legalisering av psykedeliska svampar är nu på bordet.
Politiken har förändrats fort, cannabis är nu lagligt för privat bruk i 15 delstater, och lagligt för medicinskt bruk i alla delstater utom två. Avkriminalisering är dessutom vanligt, även om cannabis för privat bruk skulle vara förbjudet i en delstat. För tio år sedan var situationen det motsatta: även om preparatet var lagligt för medicinskt bruk i ett antal delstater var privat bruk förbjudet i hela USA. Anledningarna till den snabba förändringen ligger framför allt i den förändrade opinionen. År 2000 var 30 procent av amerikaner för legalisering, idag är siffran 66 procent, enligt Gallup, som ställt frågan sedan slutet av 60-talet, då endast 12 procent var för legalisering.
Ytterligare en faktor som snabbat på processen är civilsamhällets och näringslivets inställning. Under 1990-talet var mäktiga konservativa organisationer en viktig allierad för valda politiker, organisationer vars motstånd mot cannabis måste beaktas för att räkna med deras stöd. Idag är läget annorlunda, kristen talk-radio har inte samma påverkan på politiken som för 25–30 år sedan, och företag har insett att det sannolikt finns stora pengar att tjäna inom en potentiell cannabis-industri. De två trenderna har gått hand i hand och förstärkt varandra, och situationen närmar sig sannolikt en punkt där motstånd mot legalisering är något som tynger en politiker, snarare än stärker den. Om debatten når en sådan punkt kan legaliseringen gå mycket fort förmodligen även tas upp på federal nivå.
En liknelse kan göras vid samkönade äktenskap, en fråga där opinionen förändrats i liknande riktning under 2000-talet. Ingen politiker vill förknippas med något som anses unket och bakåtsträvande, och ställning för samkönade äktenskap är idag en självklarhet inom framför allt det demokratiska, men även stora delar av det republikanska partiet. Det är svårt att föreställa sig, men i början av 2000-talet var det bara de mest principfasta politiker som förespråkade samkönades rätt till äktenskap. Hillary Clinton uttalade sig exempelvis negativt om samkönade äktenskap flera gånger, innan hon kom ut som förespråkare 2013. Det är en sak vad väljarbasen tycker i en fråga, men när den kulturella och ekonomiska eliten svänger tvingas politiken följa med om de inte vill förlora möjligheter till finansiering och positiv publicitet.
Om utvecklingen i cannabisfrågan fortsätter som nu brister sannolikt motståndet nationellt under 2020-talet, och chansen är stor att cannabis legaliseras federalt. I ett sådant scenario svänger sannolikt landets politiker snabbt, och frågan framstår som en självklarhet. Skulle exempelvis Kamala Harris bli den president som legaliserar cannabis federalt kommer hon troligtvis hävda att hon självklart är för legalisering, trots att hon avfärdat idén som lokalpolitiker i California 2014. Det kan tyckas både tragiskt och problematiskt att politiken är så lyhörd av egenintresse istället för av respekt för den egna väljarbasens åsikter, men så ser maktspelet ofta ut.
Var kommer då de psykedeliska svamparna in i diskussionen? Inte långt efter att de första delstaterna i västra USA legaliserat cannabis inleddes där kampanjer för att legalisera nästa substans, alltså psykedeliska svampar. Precis som i diskussionen om cannabis lyfts det faktum att preparatet verkar ha vissa positiva medicinska egenskaper, framför allt vad gäller psykologiska besvär som depression och posttraumatisk stress. I samband med valet i november legaliserades således svampar för medicinskt bruk i Colorado och Washington DC, och privat bruk av svamparna avkriminaliserades. Opinionen kring svamparnas laglighet är mycket mindre entydig än den för cannabis, det finns inte många publicerade undersökningar och de som finns är ofta från mer liberala delstater, där opinionen är delad 50/50. Vad som dock måste beaktas är hur snabbt diskussionen om cannabis förändrades, från att ha varit ett ämne som medförde en ”hippie”-stämpel till att ha blivit något två tredjedelar av amerikanerna stödjer, både republikaner och demokrater. Är detta ett mönster drogdebatten i USA kommer fortsätta längs?
Debatten kring cannabis och psykadeliska svampar aktualiserar en term som inom argumentation kallas för det sluttande planet eller snöbollseffekten. Vissa är kanske mer bekanta med den engelska versionen, där det benämns ”slippery slope”. Argumentet går ut på att acceptansen av en ett visst fenomen så småningom kommer leda till att fler liknande fenomen kommer att accepteras. Det går således inte att dra en tydlig gräns mellan det första och det sista, då en dominoeffekt uppstår. Argumentationen har ofta förts för att berättiga en hård linje mot en förändring som i sig har börjat bli accepterad. ”Tillåter vi samkönade äktenskap är pedofili snart tillåtet!” eller ”Tillåter vi vårdpersonal att vägra utföra aborter har vi snart avskaffat rätten till abort helt och hållet!”. Argumentationen är ofta inte helt logisk och kan definitivt ifrågasättas, men just i den amerikanska drogdebatten verkar det åtminstone än så länge stämma in ganska bra.
Visst, det kan hända att debatten stannar vid cannabis, och att en amerikan i framtiden nöjer sig med att välja mellan cannabis och alkohol som källa för sitt rus. Cannabis går trots allt att koppla till fängslandet av tiotusentals svarta i USA. Svarta och vita använder drogen i ungefär samma utsträckning, men svarta löper fyra gånger större risk att få ett hårdare straff för användning, med alla konsekvenser detta medför. Cannabis har varit närvarande länge i USA och fler har en relation till preparatet än till psykedeliska svampar. Svampar är ju definitivt bara för ”stoners”, kan man ju tycka. Faktum kvarstår dock att frågan om svampar framgångsrikt drivits i de delstater där cannabis var först ut att legaliseras för dryga tio år sedan, psykedeliska svampar är nu lagligt i både Oregon, Washington DC, och ett antal städer, bland annat Colorados största stad Denver. Än så länge är det för tidigt att dra några slutsatser kring om de enstaka legaliseringar av svampar vi sett kommer bli isolerat till ett fåtal liberala delstater, eller utgöra nästa stora legaliseringsvåg. Kongressvalet 2022 lär ge en första fingervisning om vilken väg legaliseringsdebatten kommer att ta.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Julius Jönson, Skribent
