Bild: Unsplash @Selinasan
Det är en kväll i februari och Lund visar upp sin allra mest ogästvänliga sida. Det är mörkt, kallt och regnigt, och väderleksrapporten för veckorna framöver ger inga skäl att vara optimistisk. Jonathan, som precis börjat sin andra termin vid universitetet, har just upptäckt att han blivit lurad på en bostad, och med den en deposition på 6500 kr.
Lägenheten han hade hittat på Blocket var visserligen belägen så pass centralt att den hade varit alla lundastudenters våta bostadsdröm, men den var varken billig eller rymlig nog för att verka misstänkt. Den hade i själva verket varit ganska dyr, nästan orimligt så, men stressen kring terminsstart och januaritentor hade varit tillräckligt för att han skulle acceptera några månader av snabbnudlar och Ica basic-pasta.
I princip allt såg rätt ut på papper: bostadsbeteckning, hyresvärdens personnummer, namnet på brevlådan. Det enda som gjorde honom lite misstänksam var att hyresvärdens telefonnummer var brittiskt, men denne förklarade via telefon att det berodde på att han arbetade i Storbritannien. Jonathan betalade depositionen till ett SEB-konto, vilket gjorde ännu mer för att öka hyresvärdens trovärdighet.
De hade kommit överens om att Jonathan skulle få nycklarna två veckor tidigt eftersom hyresvärden då skulle vara i Lund för att hälsa på sin sjuka far, när hyresvärden helt plötsligt har försvunnit från jordens yta.
Lunds bostadsmarknad är, som många säkert redan vet, ganska tuff. Den präglas av hög omsättning, osäkerhet och en ganska stor diskrepans mellan efterfrågan och utbud. Huruvida man som novisch får bostad avgörs både bildligt och ibland bokstavligt av ett lotteri. Man kastas in i en labyrint av olika bostadsköer och facebookgrupper och tvingas försöka navigera Lunds trånga gator på Google maps. Man är stressad. Man är oerfaren. Man är sårbar.
Det finns ingen officiell statistik på hur vanligt det är med bostadsbedrägerier i Lund. Enligt Katja Bröms, projektledare på BoPoolen, så sker det dock en hel del försök att lägga upp falska bostadsannonser varje år, speciellt vid terminsstarter. Annonserna kan dyka upp lite varstans, men Katja Bröms understryker att det troligtvis är lättare för bedragare att komma åt studenter på exempelvis Facebook eller Blocket, eftersom det på de sidorna inte sker några säkerhetskontroller av uthyrarna.
- Fakta BoPoolen:
BoPoolen är en bostadsförmedling som drivs av Lunds universitets studentkårer (LUS). Bostadssökande studenter såväl som privata uthyrare kan annonsera via BoPoolens hemsida helt gratis. Det finns dessutom tips och råd att ha i åtanke samt information om lagar kring de rättigheter och skyldigheter man har som uthyrare respektive hyresgäst. Alla annonser som läggs upp förhandsgranskas och säkerhetskontrolleras för att säkerställa att de är legitima och seriösa. De erbjuder även hjälp och rådgivning till hyresgäster såväl som uthyrare, oavsett om man hittat bostad genom BoPoolen eller ej.
När depositionen betalats slutade hyresvärden svara på mail, och Jonathan började känna sig alltmer paranoid trots att allt hade verkat vara i sin ordning. Bilderna han fått hade stämt överens med lägenhetens läge i verkligheten och hyresvärdens namn stod skrivet på adressen. Dessutom hade de haft löpande kontakt via både mail och telefon och “diskuterat om allt möjligt” vilket gett Jonathan avsevärt mer förtroende för hyresvärden. Efter flera dagars radiotystnad fick Jonathan till slut tag på “hyresvärdens” sambo. Paranoian övergick i besvikelse när det uppdagades att lägenhetens verkliga ägare fått sin identitet stulen, och att bedragaren använt dennes uppgifter för att lura Jonathan samt flertalet andra som nu befann sig i samma sits.
Att många bedrägeribrott även innefattar identitetskapningar verkar inte vara ovanligt. Jonathans upplevelse stämmer även överens med bilden Katja Bröms har av hur många av dessa bedrägerier går till. “Många av de här bedragarna sitter utomlands men använder ett svenskt personnummer för att lägga upp en annons” säger hon. Personnumret som uppges är alltså antingen helt påhittat och saknar koppling till adressen som hyrs ut, eller så är det ett fall av stulen identitet.
På BoPoolen jobbar de förebyggande med bostadsbedrägerier, framförallt med att försöka varna och informera studenter om riskerna som finns och hur man undviker dem. Det verkar vara desto svårare att göra något åt bedrägerierna när de redan ägt rum; Jonathan blev som många andra av med depositionen och när han anmälde brottet “kom [han] till en bra kille som erkände att förmodligen skulle inget hända med fallet”.
Lägenhetsbedrägerier, eller åtminstone försök till dem, verkar vara ett relativt uppmärksammat problem i Lund. I Facebookgruppen “Lägenheter i Lund”, en av de större grupperna för bostadsförmedling i staden, har sju separata inlägg som varnar för bedrägerier publicerats av admin sedan december 2020. Enligt Katja Bröms blir dessutom BoPoolen regelbundet kontaktade av studenter som antingen har blivit eller är rädda för att bli lurade av en potentiell hyresvärd, speciellt kring terminsstarter. Jonathan uppgav själv att han kände sig paranoid inför att skriva på avtalet, och att han knappt blev förvånad när bedrägeriet till slut uppdagades.
Brottsförebyggande Rådet uppger dessutom i en rapport från 2016 att annonsbedrägerier, av vilka bostadsbedrägerier är en del, var den tredje vanligaste typen av bedrägeri. Det verkar dock finnas en viss diskrepans mellan de upplevda erfarenheterna hos många studenter och hur polisen ser på denna typen av bedrägerier.
Enligt Joakim Nyberg, kommunpolis i Lund, så finns det inga större problem med fenomenet i Lund, och de enstaka fall som polisen går vidare med utreds på regional snarare än lokal nivå. Även presstalespersonen för polisen i Region Syd, Calle Persson, håller med om att bostadsbedrägerier är “relativt ovanliga jämfört med andra typer av bedrägerier”. Kan det vara så att polisen inte är medvetna om hur utbrett problemet är?
Dels verkar det inte finnas någon enighet kring hur denna typ av brott hanteras av polisen. Enligt en rapport av Brottsförebyggande Rådet från 2016 kodas majoriteten av annonsbedrägerier som bedrägeri med hjälp av internet, men vissa har även kodats som exempelvis övrigt bedrägeri, datorbedrägeri eller fakturabedrägeri. Man skulle kunna dra slutsatsen att det faktum att det inte finns en gemensam brottsrubricering för bostadsbedrägerier lett till uppfattningen att de är ovanliga företeelser. Detta trots att de i hög grad påverkar hur många studenter uppfattar och förhåller sig till bostadsmarknaden.
Katja Bröms påpekar vidare att okunskap om hur bostadsmarknaden fungerar kan göra att man är mer utsatt för bostadsbedrägerier. Hon anser att utländska studenter är speciellt utsatta, eftersom de ofta är mindre insatta i hur den svenska bostadsmarknaden fungerar och vilka rättigheter och skyldigheter man har som potentiell hyresgäst. Känslan av uppgivenhet och besvikelse samt tanken på att polisen inte tänkte gå vidare med fallet ledde även till att Jonathan valde att acceptera situationen och temporärt flytta hem till sina föräldrar, istället för att utforska möjligheterna att överpröva polisens beslut. Okunskapen om de egna rättigheterna och känslan av resignation den medför kan kanske också anses vara en bidragande faktor till att många fall inte anmäls eller åtalas.
Att stå bostadslös vid terminsstart är antagligen ganska högt upp på listan över studenters mardrömsscenarion, och det är lätt att lockas av tanken att det sitter en välvillig och generös människa bakom alla anonyma användarikoner på Blocket. Men tyvärr är så inte fallet.
För Jonathan löste det sig till slut; han fick bo hos sina föräldrar medan han letade vidare efter en (faktiskt existerande) bostad att hyra. Hur det gick för de andra som blivit lurade i samma veva vet han inte, men han fick själv aldrig tillbaka depositionen han betalat. Att bostadsbedrägerier är ett faktum i Lund och kan ha en förödande inverkan på studenters tillvaro är det alltså ingen fråga om, och problemet borde tas på allvar. För studentlivet är tufft nog även utan brist på tak över huvudet, speciellt i mörka, kalla februari.
- Fakta annonsbedrägerier:
- Brottsförebyggande Rådets definition av annonsbedrägerier lyder: “Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att på en annonssida på internet erbjuda en önskad vara/tjänst till försäljning/uthyrning. Varan/tjänsten betalas, men leveransen uteblir.
- I en rapport från 2016 var 7 av 23 granskade annonsbedrägerier av typen “uthyrning av bostad på falsk grund”
- Annonsbedrägerier var 2016 den tredje vanligaste typen av bedrägerier
- Yngre människor blir i större utsträckning än andra åldersgrupper utsatta för annonsbedrägerier av olika typer
- Förutsättningarna för utredning och lagföring varierar, men möjligheterna är sämre i de fall där bedrägerierna sker via internet via utländska servrar.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Linnea Falk, skribent
