Bild: Felicia Lekenstam

Min generation är kanske den sista i Sverige som kan minnas en värld innan sociala medier. Jag hade precis börjat högstadiet när smartphones gjorde intåg i svenskarnas liv. Skolgården tömdes på basketspelande elever och ersattes av ett stillasittande skärmstirrande i korridoren. Till en början roade vi oss med mobilspel som Angry Birds och Hill Climb Racing. Med tiden blev spelen barnsliga och byttes istället ut mot sociala medier som Facebook, WeHeartIt och Instagram. Via apparna matade jag min pubertala hjärna med bilder på smala men samtidigt muskulösa tjejer som drack gröna smoothies.

I en studie utförd av Facebook framkom att Instagram förvärrar kroppskomplex hos en av tre tonårstjejer. Studien var en del av de tusentals dokument som före detta Facebookanställda Frances Haugen läckte under hösten 2021. Tidningen Wall Street Journal utförde en omfattande granskning av dokumenten och fann att Facebook har stor kännedom om hur deras tjänster skadar individer och samhällen. Studien om tonåringar och Instagram var bara toppen på ett stort isberg. Det kanske mest oroande som framkom av granskningen var rapporterna om hur auktoritära regimer och illegala nätverk strategiskt använder plattformen med Facebooks vetskap. Bland annat nämns hur man obehindrat uppmuntrar våld mot etniska minoritetsgrupper i Etiopien och tillåter hatpropaganda mot muslimer i Indien. Trots att dessa fall innebär grova överträdelser av Facebooks användarregler så blir konsekvenserna ofta milda eller uteblivande. I sitt vittnesmål inför USA:s kongress benämnde Frances Haugen det som att sätta ”astronomical profit before people”.

Facebook har fått en närmast allsmäktig roll på den samtida politiska arenan. Donald Trump är blockad från Facebook och Instagram i två år eftersom han anses utgöra ett hot mot allmän säkerhet. Samtidigt tillåts auktoritära ledare i andra delar av världen att använda kanalerna för att sprida desinformation och propagera för våldshandlingar. Det finns goda skäl att oroa sig för de konsekvenserna detta får för demokrati och mänskliga rättigheter, speciellt i utvecklingsländer där Facebook lägger mindre resurser på att kontrollera innehållet. Men frukta ej, det finns hopp! Jag tycker mig börja se tecken på omvärlden är redo för att utkräva techbolagen på ansvar. I december 2021 stämde en grupp rohingyer Facebook på 150 miljoner dollar. De menade att Facebook möjliggjort ökat våld i Myanmar genom att inte stoppa hatpropaganda som spridits på deras kanaler. Om rohingyerna lyckas stämma Facebook skulle fallet kunna bana väg för fler liknande domar. En annan hoppfull händelse är att den filippinska journalisten Maria Ressa tilldelades Nobels fredspris. Ressa har konsekvent ifrågasatt hur Filippinernas regim tillåts sprida falsk information på Facebook i syfte att späda på polarisering i landet. En välförtjänt fredsprisvinnare i mina ögon.

Facebook har hittills uppvisat ett svalt intresse inför att förändra de brister som nu offentliggjorts. I slutet på oktober förra året meddelade Mark Zuckerberg att företaget arbetar med att ta fram ett ”metaverse” där virtuell och fysisk verklighet möts och interaktion sker genom skräddarsydda avatarer. I skenet av Haugens avslöjanden, rohingyernas stämningsansökan och Ressas nobelpris framstår detta som en något märklig prioritering.

Utvecklingen och spridningen av sociala medier har skett i en exponentiell takt som världen inte riktigt hängt med i. De sociala mediebolagens tjänster är invävda i både våra privatliv och samhällen idag. Därför är det också viktigt att vi kritiskt granskar och kräver insyn i deras arbete. Både Frances Haugen och Maria Ressa pekar på att det behövs en lagstiftad reglering av techbolagens produkter. När Mark Zuckerberg vill att vi ska vandra runt som the Sims-karaktärer i hans metaverse samtidigt som hans plattform obehindrat används för att uppmuntra brott mot mänskligheten kan jag inte annat än hålla med dem. 


Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna

Felicia Lekenstam, Skribent

Kategorier: Krönikor