Bild: Haris Hadzovic
Vi känner nog alla igen känslan. Du har börjat läsa ett samhällsvetenskapligt program på universitetet. Programmet är intressant och roligt, men det är något som skaver. Du får ju ingen yrkestitel! Juristerna blir jurister, ingenjörerna blir ingenjörer och läkarna blir läkare. Men vad blir egentligen en samhällsvetare? En av de som befunnit sig i just denna situation är 24-årige Haris Hadzovic. Efter sin examen kände han en tilltagande hopplöshet, han hade ju inte lärt sig något konkret på sina tre år vid Lunds Universitet! Frågar vi Haris idag är dock läget det omvända, då han kan se tillbaka på sin tid i Lund som både rolig och lärorik. Häng med när vi träffar en samhällsvetare ute på arbetsmarknaden.
Vad läste du och hur kommer det sig att du valde det du gjorde?
PPE-programmet, (vilket står för Politics Philosophy, Economy), med inriktning statsvetenskap. Jag valde programmet för att jag sedan länge haft ett samhällsintresse, och programmet kändes som en rimlig väg att fortsätta på. Precis som många andra ville jag gärna arbeta med politik i framtiden, men inte som politiker. PPE-programmet var således en väg till jobb inom statlig, kommunal eller ideell sektor.
Vad arbetar du med nu?
Nu får jag verkligen jobba med politik utan att vara politiker, då jag jobbar som Nämndsekreterare i Emmaboda kommun. Det är i grunden ett rätt administrativt jobb. Nämndsekreteraren skapar protokollen där beslut från politiska möten dokumenteras, planerar möten och håller regelbundet kontakt med kommunens olika förvaltningar för att framställa underlag för politiker, så att de kan läsa på om olika beslutsärenden. Anser jag att förvaltningarnas underlag är bristfälliga så är det även mitt jobb att kvalitetssäkra dem. Här måste nämndsekreteraren bemästra konsten att koka ned all relevant information till en sådan nivå att fritidspolitiker enkelt kan sätta sig in i diverse ämnen. Formuleringarna är viktiga, om en punkt i protokollet skulle formuleras på ett visst sätt finns det exempelvis en risk att politikerna och medborgarna uppfattar det som att ett beslut redan är fattat.
Skulle du säga att din utbildning var relevant för det arbetet du i slutändan fick?
Absolut! Jag tror tyvärr att många har dålig koll på kommunernas verksamhet. Många uppfattar kanske att “de på kommunen” har beslutat X eller Y, men som statsvetare får man ju veta att politiker och tjänstemän inom kommunen är två helt olika saker. Politikerna är ju folkvalda och svarar på “vad?”-frågorna, medan tjänstemännen behandlar “hur?”-frågorna. Just hur byråkratin är uppbyggd hade jag inte kunnat svara på innan jag gick PPE-programmet, efter att ha gått klart min utbildning har jag en förståelse för vad tjänstemannarollen innebär.
Det finns ännu en aspekt av detta. Jag har nytta av förmågan att kunna identifiera vilka frågor som är politiskt laddade. När mötena planeras tillsammans med presidiet håller jag mig i bakgrunden för att inte implicit ta ställning för eller mot en viss politisk sida. Att föreslå att ett visst ärende bör tas upp men inte ett annat kan uppfattas som ett politiskt ställningstagande, vilket den statsvetare som är bekant med Steven Lukes idé om makt över agendan säkert känner igen sig i. Nämndsekreteraren måste med andra ord kunna identifiera politiska frågor – särskilt om de är politiskt känsliga, och formulera protokollet på ett genomtänkt sätt. Här har statsvetenskapen varit till stor hjälp. Kritiskt tänkande och analytisk förmåga är egenskaper jag använder mig av dagligen i mitt arbete.
Vilka delar av utbildningen använder du mest?
Här finns inget självklart svar. Jag lärde sig en hel del av mina kursares uppsatser på temat förvaltning. Men egentligen var det nog inte någon enskild kurs som var avgörande för att göra mig redo för jobbet som nämndsekreterare. Snarare har mina tre år på PPE-programmet utan att han riktigt märkte det rustat honom väl för tjänstemannarollen. Man resonerar kritiskt på ett helt annat sätt. Ta till exempel sommarens dramatik i regeringsfrågan. Det krävs ju ingen kandidat i statsvetenskap för att förstå att Vänsterpartiet kanske agerade utifrån någon sorts egenintresse när de hotade att fälla regeringen. Men som statsvetare tänker man snäppet längre. Jag tänker att det sannolikt var för att framstå som handlingskraftiga inför sina medlemmar som Vänstern agerade som de gjorde. Ett eko av statsvetenskapens betoning på att partiet måste förhålla sig till både sina väljare, sina medlemmar, och det parlamentariska läget. Statsvetarens förmåga att se mönster och dra slutsatser har kommit till stor nytta för mig i min yrkesroll.
Vilka tips har du till folk som pluggar en samhällsvetenskaplig utbildning, om deras mål är att hitta relevanta jobb kopplade till utbildningen?
Ett första tips kan ju vara att engagera dig i något under din studietid. Driv en blogg, eller gå med i en programförening. Det behöver inte vara stora grejer heller. Du behöver inte kandidera till ordförande för LUPEF, utan alla erfarenheter är bra. Jag var själv fritidspolitiker i Lund under min studietid, något som hjälpte mig att förstå hur en kommun fungerar. Jag visste exempelvis inte vad en tjänsteskrivelse var innan, men att ha vistats lite i kommunens värld innan jag började i Emmaboda fick mig att känna mig mer bekväm från början.
Mitt andra tips är att lyfta fram och hitta beröringspunkter med dina tidigare erfarenheter. Även om du kanske bara haft “knegar-yrken” innan eller bara varit aktiv i något förening kan du lyfta fram detta. Tro inte att någon erfarenhet är värdelös eller för liten, allt är värt att lyfta fram när du ska ut på arbetsmarknaden!
Ett tredje tips är att vara flyttvillig. Blir du erbjuden ett halvårs vikariat i en annan del av Sverige, ta den chansen! Väl färdig kommer du att vara långt mycket attraktivare på arbetsmarknaden än när du bara har en teoretisk examen i bagaget. De flesta kan nog fetglömma att glida in på diplomatprogrammet direkt, om du inte har toppbetyg och talar fem olika språk.
Ett sista tips som jag själv faktiskt inte kände till under min studietid var möjligheten att göra praktik. Det finns en praktikkurs för samhällsvetare på Göteborgs Universitet, och många program erbjuder även möjligheten. När en söker praktik eller jobb så tänk kvantitet, och vänd ut och in på alla möjliga platser som kan tänkas vara relevanta för det du vill jobba med i framtiden. Bli inte nedslagen av alla automatiserade svar, att söka jobb är nästan som ett deltidsjobb i sig, och förr eller senare kommer även du att få napp!
Vad är dina råd till samhällsvetarstudenten som funderar kring sitt val av utbildning?
Att köra på helt enkelt! Man kan ju plugga utifrån flera syften, men vare sig det handlar om intresse eller med jobb i sikte så bör man vara medveten om att det kanske kan bli lite motigt ibland, men jag hoppas ändå att mina tips kan erbjuda lite vägledning. Till statsvetarna specifikt vill jag rekommendera att åtminstone läsa lite juridik om en har en valbar termin. Jag läste aldrig själv juridik, men har fått läsa på givet min yrkesroll, och grundläggande kunskaper är här givande för den som vill jobba inom statlig eller kommunal sektor. Statsvetenskap är i grunden en väldigt bra utbildning som funkar fint att kombinera med annat utifrån intresse. Slutligen vill jag angående utbildningar säga att man absolut kan plugga i 6 eller 7 år om det känns rätt, jag hade själv inte oroat mig över det innan jag fyllt 30. Det löser sig, jag tycker rent generellt att man ska följa sina drömmar, men också ha lite realistiska förväntningar.” Med det tackar vi Haris för denna gången.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna
Julius Jönson, Skribent
