Bild: unsplash /Dina Nasyrova
Idag är det den åttonde mars. Internationella kvinnodagen. En, i mitt tycke, högtidlig dag. Till för att minnas, uppmärksamma och föra kampen för icke-mänsrättigheter. Instagram svämmar över av hyllningar, ilska och statistik. Tidningarna rankar årets kvinnor. Men varje år bryter även diskussionen om huruvida man får gratulera på kvinnodagen ut. Absolut säger jag, nej säger ungefär samtliga andra.
Nej-sidans argument är starka. Idag är en dag för kamp. Påminnas om hur hårt vi har kämpat för saker som rösträtt, myndighet och skolgång. Förra året fick vi en kvinnlig statsminister i Sverige, ytterligare en milstolpe var nådd. Sverige har en lång kvar att vandra, precis som världens alla länder. Enligt Svenskt näringsliv tjänar kvinnor idag 9,8% mindre än män. Kvinnor tar ut 70% av föräldraledigheten, enligt statistik från försäkringskassan. BRÅ uppger fruktansvärd statistik på att drygt var fjärde kvinna att hon någon gång blivit utsatt för våld i en nära relation. Var fjärde kvinna du möter på gatan. Att kamp krävs är solklart.
Det är också en dag för att känna solidaritet för världens alla kvinnor. Känna solidaritet med de 650 miljoner kvinnor och flickor som ingått äktenskap innan sin 18årsdag. 75% av världens parlamentariker är män. Statistiken är kolsvart. Jag vill bara dra täcket över huvudet. Med tanke på hur långsamt utvecklingen går kommer jag inte få uppleva en jämställd värld under min livstid. Antagligen inte mina barn heller.
Jaha, så vad ska jag med ett världsfrånvänt grattis till? Det är ingen födelsedag, det är en kampdag! Grejen är att varje dag är en kampdag för kvinnor, det är inget unikt för åttonde mars. Det är exakt varje dag året runt flickor gifts bort och kvinnor blir mördade av sina män. Min poäng är att åttonde mars, till skillnad från att vara en kampdag omvärlden faktiskt uppmärksammar, också kan få vara en dag att klappa sig själv och andra icke-män på axeln. Det är svinjobbigt att vara kvinna jätteofta, och då har jag ändå exakt alla andra aspekter av mitt liv lyxigt förspända. Jag kan inte ens föreställa mig vilken kamp kvinnor runt om i världen behöver föra. Idag tycker jag också kan få vara en dag för kvinnor att uppskattas för det slit vi behöver utför bara för att vi är kvinnor. Och det innebär inte att bara duktiga kvinnor ska uppskattas för sina stordåd, utan idag ska vi även hylla otrevliga, lata och odrägliga kvinnor. Kvinnor som spottar, svär och snusar. Jag älskar er alla.
Min italienska mamma brukar påpeka att man i Italien minsann får buketter med mimosa den åttonde mars. Det vill jag också ha. Vi icke-män förtjänar en klapp på axeln, en stor bukett mimosa och en höjd näve för kampen. Men fan för dig om du tagit ner den när mimosorna har vissnat.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna
Bianca Raffone, skribent
