Bild: Karollyne Hubert
Ingen kan väl ha missat den pågående konflikten som utkämpas mellan Ryssland och Ukraina. För att rättfärdiga den ryska invasionen, eller som ryska staten och medier målar upp det som “militära operationen”, så anklagade Putin ukrainska samhället och regering för att domineras av neo-nazism. Han åberopar samarbetet som förekom under tyskockuperade Ukraina, där enligt en antisemitisk konspirationsteori menar på att det inte var judarna som var offret under Nazisttyskland utan att det var kristna ryssar som var de sanna offren.
Ryssland har rätt i att det finns ukrainska högerextremistiska eller ultranationalistiska grupper inom Ukraina som Azov-regementet och Höger Sektorn. De är paramilitära grupper som stridit för Ukraina mot de rysk-stöttade separatistiska styrkorna i Donbass-regionen sedan utbrottet 2014. Dessa grupper målas upp av rysk media att ha genomfört hatbrott mot ryska och judiska församlingar för att skapa stöd för de ryska separatisterna. Problemet är att de ukrainska högerextremistiska grupperna inte är lika antisemitiska som västerländska högerextremistiska grupper är, utan de är anti-ryska istället. Där Azov-regementet har judiska stridande soldater och stöttas av ukrainska judar som exempelvis den ukrainska miljardären Ihor Kolomoyskyi. Den paramilitära organisationen Höger Sektorn har aktivt stridigt för att beskydda judiska byggnader. Förutom detta så är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är judisk, förutom detta stred Zelenskyjs farfar för den sovjetiska armen mot nasisterna och där tre av hans släktingar dog i förintelsen.
Om man ska kolla på hur Ryssland har det med nationalistiska och högerextremistiska partier har Rysslands underhus flera partier som utgår ifrån dessa ideologier, såsom “Enade Ryssland”, “Rysslands liberaldemokratiska parti” och “Rodina”. Där Rysslands liberaldemokratiska parti utgår ifrån en revanschistisk tanke om att bygga det ryska imperiet och inkorporera de ryska minoriteterna i grannländerna med fokus på Baltikum.
Trots detta så målar Ryssland upp sin fiende, den ukrainska regeringen och samhället, genom att presentera invasionen som en fortsättning på det “Stora fosterländska kriget” mot fascismen och nazismen. Bilder på ryska segertåget efter andra världskriget slut framförs tillsammans med nuvarande ryska trupper i Ukraina, där en symbol av “Z” presenteras. Sedan början på invasionen av Ukraina så har symbolen “Z” uppstått inom Ryssland och har använts inom allt från idrottsmän och kvinnor, danser till demonstrations formationer där symbolen symboliserar stöttandet och lojaliteten till Rysslands militära insatser i Ukraina och Putins regim. Z, som inte är naturligt förekommande i det ryska alfabetet symboliserar det ryska ordet “för” och används i meningar som “för segern”, “för presidenten, “för trupperna” i ett patriotiskt och propaganda aktigt viss. Förutom att vara en stöttande kraft använts Z-symbolen för att trakassera ryssar som inte stöttar kriget och har i många länder förbjudits.
Denna sortens rättfärdigande och propaganda används endast för att göra Ukraina mindre legitimt både inrikes och utrikes för att få det ryska folket att stötta insatserna och göra så att väst inte vill hjälpa Ukraina i sin kamp. Det som är motsägande i Rysslands rättfärdigandet är att Ryssland regim idag har mer gemensamt med den nazisttyska än vad den ukrainska har.
Om man börjar med den ryska “demokratin”. Vladimir Putin har suttit vid makten sedan sekelskiftet 2000. Under hans tid har de demokratiska och civila rättigheterna inom Ryssland minskat och oligarkerna har fått allt mer makt inom landet. Samtidigt som detta så hamnar ryska oppositionsledare som börjar utmana Putin av ren slump i fängelse. Detta gäller också fredliga demonstrationer för demokrati och jämställdhet, vilket förtrycks och sätts i fängelse.
För att inte tala om likheterna mellan Putins och Hitlers storhetsdrömmar med “Stortyskland” och “Storryssland”. Mycket av Putins ageranden visar på att Putin vill få tillbaka det som han anser vara en del av “Storryssland”. Först med kriget i Tjetjenien, sedan 2008 med kriget i Georgien med utbrytarstaterna Sydossetien och Abchazien, annektering av krimhalvön. För att inte glömma försöken till inflytande i grannländerna. Hitler använde också rättfärdigandet av skyddandet av sin etniska egen befolkning för att invadera sina grannländer som Österrike, Tjeckoslovakien och Polen.
Tidigare har man kunnat förstå varför Putin agerar som han gör men nu har han blivit världens nya “loose canon” tillsammans med härliga länder som Nordkorea. Våra baltiska grannländer är idag under hot och vem vet hur långt Putin är villigt att gå med fingret på kärnvapen-knappen. Så ska vi låta vår tids krigsherre härja runt i östeuropa eller ska vi sätta stopp för det en gång för alla?
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna
Jacob Axelsson, skribent
