Bild: Philippe Spitalier/unsplash
Under 1800-talet snörade kvinnor sina korsetter hårt för att åstadkomma smalast möjliga midja. På 1920-talet skulle kvinnokroppen vara tunn, rak och pojkaktig för att under 50-talet bli kurvigare och yppigare. Det har alltid funnits skönhetsideal och kvinnor har sminkat, pudrat, snörat och klätt sin kropp för att på olika sätt klämma in den i rådande ideal. I nutid har 90-talet smala långbenta supermodeller blivit till stora rumpor och timglasformer med Kim Kardashian i spetsen. Nu är det dags för ett nytt ideal igen. Clean Girl har letat sig in i min instagramalgoritm.
Clean girl-idealet är inte bara ett midjemått eller preferens kring bröststorlek, utan en livsstil. Den ultimata snygga tjejen skriver dagbok, mediterar, dricker sellerijuice och tränar pilates. Hon går 10 000 steg varje dag och applicerar rouge över sin aknefria hy. Maten är lagad från grunden och vegansk. Hon värdesätter naturlig skönhet. Minimalt sminkad och med utsläppt hår. Hon är hälsan själv. Och hon är fruktansvärt snygg, helt naturligt. Clean girl-idealet främjar mental hälsa och värnar om att ta hand om sig själv. Self care.
Själv lyser min akne ännu rödare av rouget. Jag äter inte veganska sallader till lunch eller börjar dagen med meditation. Jag cyklar med svetten rinnande för ryggen till mina föreläsningar, äter pommestallrik till lunch och avbokar ofta mina inbokade träningspass. Mitt hår är fett, min kropp är gropig och min hy finnig. Men med Clean girl-idealet flåsandes i nacken är jag inte bara ful, även min livsstil är ful.
Nu räcker det inte med att skönhetsidealet skapar ätstörningar och kroppshat hos kvinnor, nu är vi alla äckliga och lata också. Ett ideal som ska främja att prioritera välmående och att ta hand om sig själv är inget mer än illa förklädd kvinnohat. Det räcker inte ens att konstant banta, raka, sminka och smörja.
Tidigare plastiga ideal med fyllda läppar och bröst helt opåverkade av dragningskraften känns plötsligt rättvisa. Jobbar jag ett år på bandet på VOLVO har jag råd att lägga mig under kniven och kunnat skaffa mig en rumpa i samma kaliber som Kardashian-systrarna. En rumpa som jag sen hade kunnat sitta på och äta pizza, utan att bli klassad som ful. Alla kan kliva in på Kicks och köpa sig till markerade kindben och fylliga ögonbryn. Med Clean girl-idealet är jag omkörd redan vid befruktningen när jag fick min lott i det genetiska lotteriet. På min stod det akne och tandställning, det gör det inte på den ljuva och svala Clean Girl:en.
Hur ska man kunna tävla när idealen är så svåruppnåeliga att det inte ens går att snöra, svälta och sminka sig till idealkvinnan? Och när ska en kvinna bara få leva?
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna
Bianca Raffone, skribent