Bild: Fredrika Broomé

När axlar sänks, bänkarna på solsidan blir upptagna och man ständigt besöker väderappen för att se hur många grader det är. Då vet man att våren är påväg. Ljusare morgnar, kvällar och framtid. Det finns inget som säger emot lyckan av ljusare tider, för det kostar väl inga pengar? Sommaren är ju ändå den mest idylliska tiden på året, eller?

Att romantisera ljusare tider är inget nytt. Vi går alla runt i slask sex månader om året, samtidigt som vi huttrar om hur skönt det ska bli med plusgrader. Tänk att majoriteten av oss går runt halva året och längtar efter den andra halvan. Samtidigt som vi dag för dag blir äldre. Personligen så kom det väldigt plötsligt. Det var sommarlov för sista gången och studenten närmade sig med snabba steg. I denna situationen insåg jag att våren och sommaren inte längre skulle kretsa kring vart resan ska gå, vem man ska grilla hos, eller vilken strand som har bäst brygga. Jag var nu tvungen att skaffa mig ett jobb, fundera på vad jag ville göra efter studenten och prioritera att ta det extra passet istället för att gå på den festen jag blev bjuden på. Det slitiga, underbetalda livet som fattig student skulle börja och jag kunde endast se på det som en lång tråkig film. Då kanske ni tänker:

Men alla växer ju upp någon gång?

Jo, självklart är jag medveten om det. Men för mig innebär det mest ett liv som handlar om att man ska fylla plånboken. Spara, slösa, spara, slösa. Kretsloppet som aldrig tar slut. Pengar har blivit själva förutsättningen för införskaffandet av allt från livets nödtorft till det som kan ge en guldkant i tillvaron. För mig tog det en vändning i gymnasiet och när väl euforin från studenttiden hade lagt sig så kröp sig ångesten på mig. Jag var så ovan vid de långa arbetspassen som servitris och det var inte förrän då som jag insåg den stora skillnaden på sommaren, eller snarare livet, som barn och som vuxen.

Så fort pengarna tog för sig av platsen i mitt liv så blev det mer tydligt för mig att man verkligen ska uppskatta det lilla. Uppskatta sena kvällar och långa sovmorgnar, faktumet att det är okej att göra ett så kallat “fel” val. Uppskatta det kravlösa livet, så länge det varar. För hur ska människor göra för att bli lyckliga? Den frågan är svår, men nu när jag har återgått till livet som student så inser jag att det fortfarande är underbart och lättsamt, om man vill. Ingen människa kan vara lycklig alltid, det förstår väl alla? När det pratas om lycka så brukar det oftast pratas om pengar. Pengar gör människor lyckliga, säger en del. Pengar gör inte människor lyckliga, säger andra. För jakten efter lycka är ständigt pågående i våra liv, ofta med en strävan efter att en högre inkomst kommer att ge oss framgång i livet. Jag vill tro att det är upp till en själv att avgöra var man vill finna sin lycka. Att det är mer av en yta hos människor som bryr sig om pengar till den gränsen att det kan prioriteras framför den riktiga lyckan. Den ytan hade jag velat skrapa på, för att faktiskt se vad som finns under. Hur människor hade mått eller hur världen hade sett ut då.

Jag anser att romantiseringen av sommaren är viktig. Glöm inte bort att pengar kommer och pengar går – minnena består. Ursäkta klyschan, men sommaren är väl ändå den mest idylliska tiden på året.


Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Fredrika Broomé, Skribent

Kategorier: Krönikor