Bild: Fredrika Andersson
Jag och 23 andra energiska studenter befinner oss i vackra Budapest, Ungerns huvudstad. Vi har rest hit för att äta langos, titta på fotboll och lära oss mer om denna spännande stad. Det är måndag den 26 februari och idag står ett mycket intressant besök på agendan. Det är dags för inget mindre än en visit till den svenska ambassaden. Besöket ska dessutom ske bara några enstaka timmar innan Ungerns parlament ska rösta om den svenska Nato-ansökan.
Det är en mulen, ganska varm förmiddag när vi tar metron över från buda-sidan till pest-sidan av stan. Vi vandrar tillsammans mot en grå byggnad med den svenska flaggan hissad på utsidan. Vi går in i byggnaden och Andreas Attorps, som är ekonomisk- och handelspolitisk handläggare på ambassaden, välkomnar oss och leder oss in i ett stort konferensrum som rymmer alla oss 24 studenter. Framför ett avlångt bord står förutom Andreas Attorps, en praktikant vid namn Max Wedjesjö och biträdande myndighetschef Johan Sigroth, även kallad vice ambassadör. Vi sätter oss tillrätta på våra stolar och låter mötet börja.
Andreas Attorps och Johan Sigroth börjar med att förklara vad deras poster innebär och vad de har för utbildning sedan tidigare. Andreas Attorps har bland annat studerat Östeuropakunskap vid Uppsala universitet och Johan Sigroth har studerat statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Praktikanten Max Wedjesjö däremot är lundastudent och läser just nu juristprogrammet i Lund, och har till och med varit medlem i Lupef. Eftersom Wedjesjö är praktikant på ambassaden så är han mest där för att observera, medan Attorps och Sigroth håller låda under mötet. Vi är såklart alla nyfikna på hur arbetet på en ambassad ser ut och hur känsloläget är en dag som denna.
“Det är en spännande dag”,
beskriver vice ambassadör Johan Sigroth. Man märker hur det är en ganska spänd stämning i rummet. Klockan är elva på förmiddagen och klockan 16 samma dag ska det ske omröstning i parlamentet om den svenska Nato-ansökan. Denna dag har de anställda på ambassaden förberett inför omröstningen, och veckan innan har de organiserat Ulf Kristerssons besök där han haft diskussioner med president Viktor Orban. Generellt verkar arbetet på en ambassad vara väldigt varierande, och i vissa fall oförutsägbart. Alla elva personer som arbetar vid svenska ambassaden i Budapest är opolitiska tjänstemän, vars jobb är att vara den svenska regeringens ögon, öron och mun i Ungern. Jobbet är “ett grundlagsstadgat jobb med en dagspolitisk aspekt”, förklarar Sigroth, “och arbetet innefattar bland annat att svara på frågor från olika departement och förmedla information”. Förutom att agera som regeringens förlängda arm, så kan ambassaden bidra med konsulärt stöd för svenska medborgare som befinner sig i Ungern och råkat hamna i en knipa av något slag. Attorps påpekar även hur ambassaden har i uppgift att stödja och hjälpa svenska företag att verka i Ungern. I skrivande stund finns det 180 svenska företag i Ungern som ambassaden försöker stödja så gott det går.
För oss studenter är det av stort intresse att veta vad det finns för jobbmöjligheter på en ambassad som denna efter att studierna är avslutade. Attorps förklarar att ambassaden i Ungern, och även andra ambassader runt om i världen, erbjuder många praktikplatser för driftiga studenter. Max Wedjesjö, som själv är praktikant, påpekar hur praktik är bra för att få en inblick i arbetet och få praktisk erfarenhet, men däremot har man inget formellt ansvar. Attorps poängterar hur det är skillnad på att befinna sig i “den akademiska svängen” och i verkligheten. “Du kommer kanske inte jobba med det som du skrivit uppsats om och det är bra att ha på radarn”, säger Attorps. “Det är viktigt att öppna upp för de som vill göra praktik”, anser Johan Sigroth. Det har varit, och är än idag, ett ganska stängt klimat på ambassader, något de nu vill förändra och därför anses det viktigt att ta emot praktikanter.
En i vår grupp ställer frågan varför Ungern har fördröjt ett svenskt Natomedlemskap, och Sigroth och Attorps talar sedan vidare om Nato-omröstningen och Ungerns politik. Ungern, som varit medlemsland sedan 2004, verkar ha en minst sagt speciell relation till unionen. Det finns vissa grundläggande värderingar som ingår i EUs stadga, som medlemsländerna måste följa. Här avviker Ungern i och med att de infört vissa lagar, som inte är förenliga med dessa värderingar. Sigroth förklarar att det bland annat handlar om en lagstiftning som gör det i princip olagligt att informera om HBTQ-frågor för personer under 18 år. Vidare tydliggör Sigroth att för president Viktor Orban är det viktigt att upprätthålla en bild av att Ungern och den ungerska befolkningen är hotad av andra aktörer. Då är det tacksamt att anklaga EU och även vara kritisk till vissa ambassader.
Enkelt förklarat så vill president Orban och hans parti, Fidesz, att det ska framstå som att Ungern blir utsatta eller rent av mobbade av andra länder och därför borde få bestämma själva och vara fria från EU:s krav. Men detta är en knepig ekvation, poängterar Attorps, då Ungern mottar en stor summa EU-medel som de inte skulle klara sig utan. Ungern vill därför inte lämna unionen, utan vill snarare ha rätten att bestämma hur det framtida EU ska se ut. I Ungern finns det visserligen en stark opposition mot Orban och partiet Fidesz, men landets parlamentariska system är designat på ett sätt som gynnar redan stora och etablerade partier, vilket delvis är anledningen till att Orban kan bibehålla sin makt.
Attorps nämner även att det inte är ovanligt att det är just Ungern som röstar nej i omröstningar inom EU. Initialt visade inte Ungern att de var emot ett svenskt Nato-medlemskap, utan detta var något som kom fram senare, förklarar Attorps. Ungern anser i detta fall att de blivit orättvist behandlade i och med att de fått vissa medel frysta och har därav valt att helt enkelt markera sitt motstånd genom att säga nej till Sveriges Nato-ansökan. Attorps beskriver detta som ett relativt smart drag från Ungerns sida då de har fått fram sin poäng men inte brutit mot några regler, då de har rätt att rösta nej till Sveriges ansökan. Relationen mellan Sverige och Ungern är överlag god och detta “spelkort”, som Attorps beskriver det som, spelats ut av Ungern för att markera misstycket mot unionen, och inte mot Sverige.
“Det är som att de suttit och hållit på att spela ut ett kort”
Andreas Attorps angående Ungerns agerande i samband med den svenska Nato-ansökan.
En modell av det svenska stridsplanet Gripen står mitt i rummet där vi sitter, och därmed banar Ulf Kristersson och Gripen sin väg in i vårt samtal. En fråga kring förhandlingen av stridsplan ställs utav en i vår grupp. Sigroth påpekar att det diskuterats om två separata avtal under Kristerssons besök veckan innan. Ett avtal som gäller Kristersson och Orbans överenskommelse om att Ungern ska få köpa 4 nya stridsplan av Sverige, och ett annat som gäller den svenska Nato-ansökan. Han förtydligar att stridsplanen är en separat affär som inte har något att göra med Nato- överenskommelsen. I media har det i vissa fall framställts som att Kristersson “mutat” Orban med stridsplan för att de ska godkänna Sveriges ansökan, vilket inte är fallet.
Frågan kommer även upp hur Ungern och dess regering ställer sig till Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Detta är en komplex fråga, säger Sigroth och kliar sig i nacken. I likhet med att Ungern är beroende av EU-medel så är de också beroende av drivmedel och energiförsörjning från Ryssland. Ungern har därför kvar sin import av fossila bränslen från Ryssland, vilket de fått stark kritik för på vissa håll. Det energisystem Ungern har idag etablerades när landet låg under sovjetisk styrning och därav finns det vissa fysiska begränsningar till varför de inte kan ha ett energisystem som är självständigt från Ryssland, menar bland annat Orban. I Ukraina finns även en liten ungersk minoritet som den ungerska regeringen anser inte bör beröras av kriget och inte bör komma till skada, men det är inte lika stort fokus på den ukrainska befolkningen. Jag får själv intrycket av att Ungern främst sätter sig själva, sin egen energiförsörjning och den ungerska minoritetsbefolkningen i fokus när det gäller denna fråga. Sigroth påpekar även att Ungern inte har lagt fram några konkreta förslag på hur det ska slutas fred mellan Ryssland och Ukraina.
Efter ungefär en timme av seriöst och intensivt samtalande så börjar klockan närma sig 12 och mötet är snart slut. “Vi har några minuter kvar om någon har någon ytterligare fråga” säger vice ambassadör Sigroth. Olle Hedberg, en listig Lupef-medlem som tillhör våran grupp, lutar sig framåt mot bordet, harklar sig lätt och utbrister:
“ Har ni några bra restaurangtips? ”
Ett lätt skratt sprider sig i rummet och den spända stämningen upplöses till viss del. Vice ambassadören och Olle Hedberg inleder sedan ett samtal kring restaurangutbudet i Budapest och vi får faktiskt flera bra tips från Sigroth. Ett perfekt sätt att avsluta ett väldigt uppskattat och informerande besök på den svenska ambassaden. Jag tar med mig mer än bara restaurangtipsen från besöket och går hem med ny, insiktsfull kunskap kring Ungerns politik och arbetet på en ambassad. Senare samma dag röstas Sveriges Nato-ansökan igenom av Ungern och från och med den 7 mars 2024 är vi ett officiellt medlemsland i Nato.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna
Fredrika Andersson, Skribent
